Bakgrundsmönster

Patienterna lär sig om mat och motion – för att bli starkare psykiskt

Varför måste vi äta? Varför är det så viktigt att röra på sig? Vad gör tobak med våra kroppar? Och hur fungerar beroende?

På rättspsykiatrin i Varberg har man startat upp en levnadsvanekurs för att ge patienterna ökad kunskap om hur de kan påverkar sin fysiska hälsa – för att bli starkare psykiskt.

Levnadsvanekursen är ett helt nytt inslag i den rättspsykiatriska heldygnsvården i Halland. Syftet med kursen är att öka patienternas kunskap om hur deras livsstil påverkar såväl den fysiska som den psykiska hälsan samt att skapa motivation och beredskap till förändring av ohälsosamma levnadsvanor.

Kursen består av sex tillfällen som behandlar ämnena kost, fysisk aktivitet, tobak och beroende samt förändringsteori. Under kurstillfällena varvas fakta med praktiska övningar och tips kring hur individen själv kan påverka sin hälsa.

– Tanken är att patienterna ska få med sig baskunskaper om vad bra levnadsvanor är, men också att de ska sätta igång att reflektera över sina egna vanor. Det är grunden till att kunna göra en beteendeförändring kring kost och fysisk aktivitet, säger Camilla Frejd, hälsosamordnare på Psykiatrin Halland.

Vanligt med hjärt- och kärlsjukdomar

Statistik visar att det är vanligt med sjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och fetma inom den rättspsykiatriska vården, mycket kopplat till patienternas mediciner men det är också en effekt av för mycket stillasittande och ohälsosam mat.

– Den fysiska hälsan hänger ihop med den psykiska hälsan. Det här är i förebyggande syfte, det minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Men det handlar också om att när kroppen börjar må lite bättre så kommer det att påverka den psykiska hälsan eftersom hjärnan och kroppen hänger ihop, säger Camilla Frejd.

Levnadsvanekursen är ett obligatoriskt steg i patientens vårdplan och en del av ett större utvecklingsarbete med fokus på hälsa som pågår inom heldygnsvården i Halland sedan ett par år tillbaka.

Två kvinnor i träningskläder står framför en skog

Elin Palsdottir Stenberg, dietist, och Camilla Frejd, hälsosamordnare.

"Jag brukar säga till patienter att om man bara lever på ultraprocessad mat så är det som att du häller i världens billigaste bensin i en dieselbil, då blir det fel".

Elin Palsdottir Stenberg

dietist på Psykiatrin Halland

De första patienterna genomgick kursen under våren. I en utvärdering efter kursens uppgav alla deltagarna att de hade påbörjat någon form av beteendeförändring när det gäller kost och motion, flera uppgav dessutom att de kände sig mycket motiverade att förändra sina vanor.

– Jag var ute på promenad med en patient nyligen som på väldigt kort tid har börjat träna. Innan var hen alltid tvungen att stanna och vila på en bänk, men nu orkade benen fortsätta. Patienten ville till och med att vi skulle ta en extrarunda, vilket var en jättestor grej för hen, säger Elin Palsdottir Stenberg, dietist på heldygnsvården på Psykiatrin Halland.

Vad är det viktigaste ni vill att patienterna ska ta med sig?

– Att de får en hälsosam syn på mat, att det inte bara är något vi stoppar i oss utan att det faktiskt innehåller viktiga ämnen. Att det finns en anledning till att vi behöver äta, det känns som att det ofta glöms bort, säger Elin Palsdottir Stenberg.

– Många tänker att det handlar om att man ska vara smal eller se ut på ett visst sätt. Men jag brukar säga till patienter att om man bara lever på ultraprocessad mat så är det som att du häller i världens billigaste bensin i en dieselbil, då blir det fel. Man ska börja se det som att man ska jaga näring.

När det kommer till fysisk aktivitet hoppas Camilla Frejd att patienterna får med sig vikten av att röra på sig.

– Det är så grundläggande, alla behöver verkligen röra på sig för att kroppen och huvudet ska fungera. Det handlar inte om att man behöver träna på ett visst sätt utan det är den vardagliga fysiska aktiviteten som alla måste ha, säger Camilla Frejd och fortsätter:

– Sen kan den som har en psykiatrisk diagnos i tillägg behöva lite mer pulshöjande aktivitet för ångestreglering och för att få tillgång till de mer stämningsstabiliserande hormonerna.

Utvecklingsarbete som gett effekt

Det övergripande utvecklingsarbetet med fokus på hälsa som pågår inom heldygnsvården sedan ett par år tillbaka har lett till att den fysiska aktiviteten har ökat bland patienterna och medvetenheten kring kostens betydelse har blivit större.

Dessutom har det gett effekt på de kliniska hälsomåtten. I den senaste årsrapporten för 2024 från det nationella kvalitetsregistret Rättspsyk sågs en nedåtgående trend för kliniken i Varberg när det kommer till patienternas BMI. Historiskt har man legat både över målet och det nationella genomsnittet när det kommer till ohälsosamt BMI, men nu når kliniken både målet och siffror ligger klart under det nationella snittet.