Ny forskning: Därför räcker inte adhd-utredning

Under sina 30 år som psykolog har Peter Jacobsson utrett och följt många patienter med adhd, och alltid funderat över samma sak: Varför blir resultaten så olika?

– För många räcker medicin för att livet ska gå ihop, medan vissa slutar sin medicinering i förtid. Andra fortsätter ha stora svårigheter i livet trots medicin, säger Peter Jacobsson, psykolog och verksamhetsutvecklare på Vuxenpsykiatrin i Varberg.

– Jag ville ta reda på varför det skilde sig så mycket.

I sin senaste forskning tror han sig ha hittat svaret: det sitter i patientens personlighet, i mönster som går utöver diagnosen och påverkar hur livet fungerar. Och Peter Jacobsson har kunnat ringa in vilka faktorer i personligheten som ofta ställer till det.

Över 700 patienter ingick i studien

– Genom att utreda personlighet i samband med adhd kan vi tidigt identifiera dessa svårigheter och förutspå vilka som kommer att behöva ytterligare insatser, säger han.

I hans studie har över 700 patienter inom Psykiatrin Halland fått fylla i ett självskattningsformulär som kartlägger deras personlighet. Dessa fångar upp framförallt problem i personligheten och är ett nytt sätt att diagnosticera personlighetssyndrom, men är också en viktig del av ett system som kallas HiTOP, Hierarchical Taxonomy of Psychopathology. Där ses psykiska svårigheter inte som fasta diagnoser, utan som olika nivåer av problem.

Till exempel har kartläggningen visat att de som har mycket svårt att lita på andra löper dubbelt så hög risk att sluta med sin adhd-medicin i förtid.

– Det är logiskt, har man svårt att lita på vårdpersonal har man förmodligen också svårt att lita på den medicin de skriver ut till en, säger Peter Jacobsson.

– Min poäng är att vi måste jobba extra hårt för dessa patienter för att skapa tillit så att vi kan hjälpa dem.

Han har även kunnat se tydliga skillnader i personlighet hos de patienter som fortsatte ha stora problem i vardagen även med medicinering, jämfört med de som förbättrades. De som både har stora problem med sig själva och svårigheter med relationer var också de som förbättrades minst i sin vardag med medicinering.

– Symptomen för adhd kanske går ner med medicinen, men har man problem som sitter i andra delar av personligheten kommer man fortsätta ha svårt att få ihop livet, säger Peter Jacobsson.

Diagnosen fångar inte hela bilden

Det enda personlighetsdraget som enligt Peter Jacobssons forskning kännetecknar adhd-patienter är låg självkontroll, där liknande kännetecken redan ingår i diagnosen adhd och där medicin har visat sig vara väldigt effektiv. De andra problematiska personlighetsdragen i skalan återfanns lika ofta hos andra psykiatriska patienter som hos de med adhd. Detta gjorde två saker tydliga enligt Peter Jacobsson.

1. Många av de personlighetsproblem som påverkar hur livet fungerar fångas inte upp i en adhd-utredning.
2. Detsamma gäller alla andra psykiatriska utredningar för andra diagnoser.

– Diagnoser är för rigida. När man utreder en patient kollar man om de uppnår vissa strikta kriterier, och kan då missa att de har andra problem som inte passar in i diagnosbilden. Syftet med den nya personlighetsdiagnostiken och HiTOP är att i stället se hela personen och alla besvär denna har.

Därför arbetar nu Psykiatrin Halland på att införa utredning av personlighet enligt detta dimensionella sätt för alla patienter. Både för de som utreds för adhd, och de som utreds för andra diagnoser.

– Det här ersätter inte diagnosutredning, men det är ett viktigt komplement för att fånga in det som diagnosen missar.

Det är redan ett högt tryck på diagnoser, kommer man hinna med att göra detta också?

– Jag tänker att detta tvärtom blir mer effektivt både för vården och för patienterna. Blir vi mer träffsäkra kan vi göra större nytta snabbare.