Rekordstor förbättring i barns psykiska hälsa – efter ett år hos Bup Halland

Bup Hallands vård under 2025 hade den högsta positiva effekten på barn och ungas psykiska hälsa som verksamheten hittills uppmätt.

– Det känns väldigt glädjande. Framför allt därför att resultaten visar att många barn och ungdomar både mår och fungerar betydligt bättre ett år efter den första kontakten med Bup, säger Markus Andersson, psykolog och forskare vid Bup Halland.

I samtliga mätområden för barnens psykiska hälsa ligger resultaten långt över gränsen för det som brukar beskrivas som "stor effekt". I vissa mätpunkter ligger värdet dubbelt så högt, till exempel i hur mycket bättre barnen blir i sin depressivitet och sin sociala ångest efter ett år av Bup Hallands vård. De största förbättringarna ses dock hos de barn och ungdomar som hade den tyngsta psykiatriska problematiken när de sökte vård.

– Det tyder på att specialistvården når de patienter som har störst behov av specialistpsykiatrisk vård. Samtidigt är skillnaderna mellan mottagningarna små, vilket talar för att den höga vårdkvaliteten är väl etablerad i hela verksamheten, säger Markus Andersson.

– Vi har jobbat med de här frågorna under lång tid, och många medarbetare har varit med och bidragit längs vägen.

 Över 15 000 familjer intervjuade

Bup Halland följer upp vårdkvaliteten genom strukturerade enkäter med föräldrar och vårdnadshavare. Den första genomförs när barnet söker vård hos Bup och en uppföljande enkät görs ett år senare. Frågorna handlar bland annat om barnets symtom, hur det fungerar i vardagen och dess livssituation.

Bakom 2025 års resultat ligger ett utvecklingsarbete som pågått under lång tid och som tack vare enkätsvaren haft en stark ledstjärna. Sedan metoden infördes för mer än 15 år sedan har omkring 80 procent av familjerna som sökt hjälp hos Bup Halland deltagit, mer än 15 000 familjer.

Men så har det inte alltid varit, innan metoden infördes utvecklades verksamheten mer i blindo. Markus Andersson var en av de som såg till att det ändrades.

– När jag började inom Bup följde vi framför allt upp sådant som tid till första besök, antal besök per anställd och tillgång till utbildad personal. Det är viktiga faktorer, men det säger inte i sig hur mycket patienterna faktiskt förbättras av vården, säger han.

– Om vi vill utveckla vården behöver vi också följa upp resultaten för dem vi behandlar. Det är först när vi vet hur det faktiskt går för våra patienter som vi kan avgöra vilka arbetssätt vi ska fortsätta med och vad vi behöver förändra. Jag var frustrerad över att vi inte hade en metod för det arbetet.

Därför var Markus en av de första som räckte upp handen för att kolla på hur man kunde göra detta möjligt.

Tog inspiration från Kanada

Det första som gjordes var en omvärldskoll för att se hur andra länder gjort. De tog inspiration av Kanada, som gjort en intervjumall med frågor som gav en lägesbild av barnets symptom, funktionsnivå och miljö vid tidpunkten för när de ringde in. Mallen kallas BCFPI (Brief, Child, Family and Phone Interview).

Markus Andersson och hans kollegor utbildade ett särskilt team i metoden och byggde upp En väg in – kontaktcenter.

Läs mer: "En väg in" gör stor skillnad

Hit kom alla vårdnadshavare och föräldrar som kontaktade barn- och ungdomspsykiatrin, oavsett var i Halland de bodde. De fick svara på de strukturerade frågorna och utöver tydliga mätpunkter att följa upp så blev svaren också ett underlag för vilken vård man skulle skickas vidare till.

– Eftersom kontaktcentret inte var knutet till någon specifik mottagning kunde vi skapa en mer likvärdig ingång till vården där alla familjer möttes av samma strukturerade bedömning, säger Markus Andersson.

Lång väntetid gav stora konsekvenser

En av de viktigaste insikterna från de första uppföljningarna var hur stora konsekvenser långa väntetider till behandling kunde få för barn och ungdomar.

– Det blev tydligt att barn kan fara väldigt illa och förlora delar av sin barndom i väntan på att få vård. Det gav oss ett viktigt underlag för att prioritera arbetet med att korta väntetiderna till behandling.

De såg att flaskhalsen låg i omständliga och resurskrävande utredningar. Med den nya statistiken som kompass började Bup Halland i högre grad anpassa omfattningen av de diagnostiska utredningarna efter varje barns behov.

– Alla barn får fortfarande en strukturerad bedömning. Men för vissa är det viktigare att snabbt komma vidare till behandling, medan andra behöver mer omfattande utredning. Genom att anpassa processen efter varje barns behov kunde vi behålla hög diagnostisk kvalitet och samtidigt ge fler barn rätt hjälp i tid.

Läs mer: Bup Halland kortade köerna – genom adhd-mottagningen.

Ett arbete som aldrig tar slut

De mer flexibla utredningarna är bara ett exempel på en lång rad åtgärder som sporrats i gång av statistiken från enkätsvaren. Det är ett långsiktigt utvecklingsarbete som har lett till dagens rekordhöga vårdeffekt, enligt Markus Andersson. Men han ser det inte som ett kvitto på att arbetet är klart, utan som ett underlag för nästa förbättring.

– När man följer upp resultaten systematiskt på detta sätt blir det också tydligt vilka patienter vi inte hjälper tillräckligt bra. Det ger oss möjlighet att utveckla verksamheten utifrån faktiska resultat i stället för antaganden, säger han.

– Det hjälper oss att identifiera vilka arbetssätt som ger bäst resultat och vilka områden vi behöver utveckla. På så sätt kan vi successivt förbättra vården för de barn och familjer som söker vår hjälp. Det arbetet blir aldrig färdigt.