Från lagstiftning och strategi till handfasta lösningar för att spränga hål i skrovet på ett fartyg som har förlist. De drygt 120 deltagarna vid konferensen Ett nytt Europa som hölls i Falkenberg 12–13 maj fick ta del av ett program som rörde sig från de innersta EU-kretsarna i Bryssel till praktisk vardag i Hyltebruk, Töreboda och Rottneros.
När konferensdeltagarna bänkat sig på torsdagseftermiddagen hälsades de välkomna till Halland av regionstyrelsens ordförande Mikaela Waltersson (M) och kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg Per Svensson (S).
Stora satsningar på grön- och digital omställning
Maria Blässar, chef för medie- och kommunikationsfrågor vid EU-kommissionens representationskontor i Stockholm, var först ut bland talarna. Hon gav en bild av var unionen befinner sig just nu och vilka som är de största frågorna på dagordningen.
Hon berättade bland annat om hur unionen påverkas av olika strömningar i de viktiga medlemsländerna Tyskland, Frankrike och Italien. Politiska förändringar kan få stor påverkan på EU-politikens fortsatta utveckling.
– Pandemin har förstärkt betydelsen av EU-kommissionens prioriteringar. Det handlar bland annat om återhämtning och grön och digital omställning där unionen satsar stora resurser.
Maria Blässar gick igenom de satsningar som nu görs för återhämtning och pekade på hur stor påverkan beslut som tas i EU har på oss i Sverige. Hon talade också om hur kriget i Ukraina påverkar.
– Kriget är slutet på globaliseringen som vi känner den idag. Vi har svåra tider framför oss när en järnridå har sänkts ner över Europa. Samtidigt har EU visat på en oöverträffad förmåga och gjort förflyttningar som var otänkbara för bara några månader sedan.
Medier och politiska partier ”missar” viktiga EU-frågor
Maria Strömvik är universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hon forskar bland annat om vilka kunskaper vi har om EU och hur det påverkar val och politik.
Hon gav en ganska mörk bild av hur EU skildras i Sverige, och tog olika mediers valkompasser inför valet 2018 som exempel. När hon specialgranskade dem hittade hon mycket lite om stora viktiga frågor som avgörs på EU-nivå.
– Valkompasserna var alla väldigt lika. Och när det gällde EU så fanns bara en fråga: Ska vi lämna EU?
I sin forskning har hon också undersökt partiernas webbplatser för att se hur de där presenterade och profilerade stora sakfrågor som beslutas på EU-nivå. Det handlade om frågor som förbud mot engångsartiklar av plast, skattesubventionerat pensionssparande, om Ryssland och Kina ska få investera i europeiska hamnar och mycket annat.
– Inte en enda av 52 sakfrågor som jag sökte efter fanns med hos alla partier så att det gick att jämföra. Några få frågor fanns hos enstaka partier.
Stor okunskap och många myter om EU
Teresa Küchler är sedan tolv år korrespondent för Svenska Dagbladet i Bryssel. Hon hörs också i podden Brysselbubblan som handlar om Europa och EU-politik. Teresa Küchler vittnade om hur hon behöver vara lika mycket pedagog som journalist och att okunskapen kring EU är utbredd, till och med på hennes egen redaktion.
Hon menade att vi måste knäcka de många myter som finns om EU. Till exempel att EU vill förbjuda olika saker.
– När det sägs att ”EU vill förbjuda glöggen” måste vi tänka till lite. Varför skulle fransmän eller italienare vilja förbjuda vår glögg? Om det hade påståtts att Magdalena Andersson velat förbjuda glöggen hade vi säkert ifrågasatt och funderat på varför hon skulle vilja göra det…
En annan omhuldad myt är att ”EU är på väg mot kollaps” när länder har olika åsikter och bråkar om sakfrågor.
– Det är ett friskhetstecken att 27 länder bråkar om viktiga frågor.
Falkenberg är lika mycket EU som Bryssel
Teresa Küchler gav också exempel på hur samarbetet inom EU har utvecklats när unionen mött kriser som galna ko-sjukan, finanskriser och nu pandemin och kriget i Ukraina.
Hon kom också in på utmaningen att som journalist presentera det som händer i Bryssel för en publik i Sverige.
– Det finns en föreställning att EU är ”där borta”, men Falkenberg är lika mycket EU som Bryssel.
EU är ständigt närvarande i den regionala utvecklingen
Teresa ledde efter sin föredragning ett panelsamtal om hur storpolitiken i EU tar sig uttryck på regional nivå. I panelen deltog Ola Persson, regionstyrelsen i Värmland, Kristofer Svensson, Skaraborgs kommunalförbund, och Bo-Josef Eriksson, utvecklingsdirektör i Region Halland.
– EU är ständigt närvarande i den regionala utvecklingen, menade Bo-Josef Eriksson och gav konkreta exempel på lyckade halländska projekt som genomförts med stöd från EU.
– Halländskt Matgille är en sådan satsning som har målet att stärka matinnovationen och öka produktionen i Halland, något som är viktigt för att vi ska klara oss vid kriser.
Ola Persson talade om framgångsrika samarbeten med andra regioner som är i ungefär samma situation som Värmland – perifera regioner som kan ha svårt att göra sin röst hörd.
– Tillsammans blir vi mycket tydligare än när vi försöker påverka frågor på egen hand.
Kristofer Svensson menade att EU i mångt och mycket är regionernas sammanslutning, men att kommun-nivån, som han representerar, också är viktig.
– EU ska byggas nerifrån och upp. Vi tillsammans måste öppna dörrar, avdramatisera och göra det enkelt så att medarbetare ute i kommunerna lär känna systemet.
Viktigt att skapa förutsättningar mellan städer och landsbygd
Eleftherios Stavropoulos arbetar i EU-kommissionen med frågor som rör sammanhållningen mellan stad och landsbygd.
Städerna utvecklas bättre än landsbygden i hela Europa. För att skapa mer jämlika förutsättningar har EU en sammanhållningspolicy som Eleftherios Stavropoulos berättade mer om. Det handlar bland annat om innovation och digitalisering, ett grönare mer motståndskraftigt Europa, ökad rörlighet, hållbarhet och inkludering.
– Vi har i Europa fördelen att ha ett stort nätverk av städer. Vi kan använda de små och medelstora städerna som motorer för att utveckla den omgivande landsbygden, sa han.
Stort tillväxtgap mellan städer och landsbygd i Sverige
Robin Rikardsson är analytiker på Region Halland. Han kunde med siffror och statistik ge en tydlig bild av hur det står till i Sverige när det gäller förhållandet stad och landsbygd. När hela Sverige växer är det fortfarande många regioner och kommuner som backar.
– Det är ett stort tillväxtgap mellan stad och land och sedan finanskrisen har det skett en kraftig urbanisering. Med pandemi och distansarbete syns en viss rörelse åt andra hållet men frågan är om det kommer att förbli så över tid, sa han.
ELARD samordnar landsbygdsutveckling i EU
Marion Eckardt var sist ut på scenen under torsdagen. Hon är president i ELARD som organiserar tusentals Leader-satsningar som utvecklar landsbygden i 27 medlemsländer. Hon berättade om EU:s vision för landsbygden som hon menade att det pratas för lite om i Sverige. Hon pratade också om en ”rural pact” som personer såväl som organisationer kan skriva under på och stödja.
– Det handlar om att vi vill ha starkare, sammanknutna, mer motståndskraftiga och välmående landsbygdsområden.
Marion Eckardt berättade om hur Halland arbetar med Leader-satsningar som bland annat handlar om att utveckla entreprenörskap bland unga, inkludera människor som flytt hit och att utveckla smarta metoder för landsbygden. Hon tackade särskilt för att man nu i Halland har kunnat få finansiering som sträcker sig över hela programperioden, vilket gör det lättare att planera aktiviteterna.
Studiebesök vid Hertingforsen och hos lokala företag
Torsdagen avslutades med studiebesök. Falkenbergs näringslivschef Jan Melkersson presenterade de tre studiebesök som konferensdeltagarna kunde välja mellan.
En grupp åkte till välbekanta Lisa Lemke för att få veta mer om Falkenbergs skafferi och uppleva Skrea matbruk med ”hemvevad pasta och smårätter med grunden i lokala råvaror”, vinodling och Falkenbergs första destilleri.
En annan grupp besökte Berte Qvarn som räknar sina anor tillbaka till 1569. Besökarna fick också gästa SIA Glass. De fick där veta mer bland annat om företagens hållbarhetsarbete och ett nytt vattenkraftverk och en fiskväg som ska göra det lättare för fiskarna att året runt ta sig förbi kvarnen.
Fiskar och kraftproduktion var i fokus också för den tredje gruppen som fick en guidad tur vid Hertingforsen. Där fick de höra berättelsen om hur den uppdämda Ätran släpptes fri genom ett projekt som genomfördes med stöd av EU. Nu forsar vattnet igen och den unika ätranlaxen kan, liksom andra vattenlevande vandrare, ta sig helskinnad förbi kraftverket.
Mikael Salomonsgård, ordförande i styrelsen för Falkenberg Energi, bjöd på en inspirerande guidning tillsammans med miljöchef Jens Melin och Johan Ljunggren från bolaget. Mikael Salomonsgård har levt hela sitt liv i Ätrans närhet och började fiska redan som litet barn. Han hade många fina fiskehistorier att bjuda på och det gick inte att ta miste på glädjen och stoltheten när han kunde redovisa hur mycket bättre laxstammen mår idag, när forsen är fri.
Gemensamma lösningar på komplexa samhällsutmaningar
Konferensens andra halvdag inleddes med att Helena Gidlöf från SKR talade om EU:s kommande programperiod och sammanhållningspolitiken. Det handlar bland annat om EU:s gröna giv, en digital strategi, ett starkare Europa i världen, satsning på demokrati och en återhämtningsplan för Europa.
– Det handlar om ohyggligt mycket pengar som ska stödja återhämtningen. Av dessa satsas till exempel 330 miljarder euro på sammanhållningspolitiken, berättade hon.
Helena Gidlöf gick igenom olika fonder och vilka särskilda satsningar och prioriteringar som görs.
Anders Bergström från Föreningen Norden talade om Östersjöstrategin – den första av fyra makroregionala strategier. Det handlar om att regioner inom ett mycket stort geografiskt område ska kunna arbeta närmare varandra för att lösa komplexa samhällsutmaningar.
Det kan röra sig om utbildning, miljöfarligt avfall, säkerhet till sjöss och mycket annat. Anders Bergström berättade mer ingående om hur man arbetar med området Utbildning, som omfattar till exempel forskning, anställningsbarhet och integration.
Ett av projekten handlar om att minska antalet tidiga skolavhopp och underlätta för elevers övergång till högre studier eller arbete.
Interreg-programmen ska utjämna skillnader inom EU
Louise Floman, EU-kommissionen, talade om Interreg-programmen som är viktiga verktyg för att utveckla samarbete över gränserna. Syftet är bland annat att utjämna skillnader mellan olika delar av EU, och det handlar om att arbeta med sammanhållningen. Interreg ska hitta gemensamma lösningar för att EU-medborgare ska kunna röra sig fritt och att invånare i olika gränsområden ska få bättre tillgång till välfärden.
– Det har konstaterats att de som bor i olika gränsområden generellt har det sämre ekonomiskt och har en sämre tillgång till olika välfärdstjänster, sa Louise Floman.
Efter den övergripande genomgången av Interreg och dess prioriteringar presenterades tre av programmen lite mer ingående:
- Christina Imander berättade om Interreg Europe. Programmet är inriktat på att samarbeta med andra aktörer med liknande förutsättningar, inte bara med de närmaste grannarna. Interreg Europe fokuserar på tre områden: Smartare, grönare och mer socialt Europa.
- Carina Jagetun pratade om Östersjöprogrammet som omfattar åtta EU-länder runt Östersjön samt Norge. Programmet har bland annat arbetat med hållbara konsumtionsmönster, återhämtning bland företag efter corona och att utveckla gemensamma standarder. Man arbetar bland mycket annat med hållbar vattenförvaltning med minskade vattenföroreningar och klimatneutrala samhällen där energiomställningen påskyndas.
- Jesper Jönsson berättade om Nordsjöprogrammet som samlar runt 100 svenska aktörer. Regioner runt Nordsjön är med, men efter Brexit har England och Skottland fått lämna arbetet. Mycket handlar om den gröna given och programmet lyfter bland annat digital agenda, regional utveckling och maritim utveckling.
Konferensen avslutades med två konkreta exempel på vad projekt inom Interreg kan åstadkomma.
Exempel: Dive smart Baltic
Else Timms berättade om hur Kustbevakningen genomfört ett projekt för förbättrade möjligheter att undsätta och rädda människor vid haverier till sjöss. Utgångspunkten för arbetet var katastrofen då kryssningsfartyget Costa Concordia med närmare 5 000 personer ombord havererade.
– Vi tog del av erfarenheterna och startade ett nationellt projekt. Men vi insåg snabbt att vi behöver arbeta tillsammans med alla andra runt Östersjön om det sker ett större haveri. Det blev starten på EU-projektet Dive SMART Baltic.
Else Timms visade på många konkreta utmaningar som projektet tagit tag i: Hur tar man sig in i ett havererat fartyg? Hur spränger man under vattenlinjen? Hur ska de som undsätts hållas varma och vid liv?
– Vi satsade på operativa arbetspaket som bland annat handlade om att hitta och kontakta dykare med rätt kompetens i alla länder, att öva, utvärdera och öva igen, samt utveckling av teknik och utrustning kopplat till vad vi finner under övningarna.
Hon kom med praktiska råd: Håll det enkelt! Och börja i tid med ansökningen. Projektet ska vara färdigplanerat när utlysningen av medel kommer…
Exempel: Nordsjöprojektet
Katarina Nordmark, Länsstyrelsen Värmland, berättade om Nordsjöprojektet som har målet att använda kraften i kultur och kulturarv för regional utveckling och på så sätt stärka samhällsekonomin och sammanhållningen i lokala landsbygdsområden.
– Projektet har handlat om samverkan mellan olika aktörer där vi har kunnat dela på expertis och erfarenheter för att skapa nya affärsmöjligheter.
Katarina Nordmark gjorde en snabb exposé över flera av de ”Centers of excellence” som skapats för att profilera och lyfta fram olika kulturella företeelser:
- Morsø i Danmark utvecklar skaldjurshantering.
- Heuvelland, Belgien, har profilerat keramik- och vintillverkning.
- Festival Dranouter är en satsning på att göra en årlig festival i Belgien till ett besöksmål året runt.
- Folkstone, England, har samlat digitala och tekniska företag under namnet Creative Folkstone.
- St Andrews Highland, Skottland, använder virtual reality för att berätta om sitt kulturarv.
- Nome kommun i Norge har samlat småföretag inom klädtillverkning och hantverk för förbättrad marknadsföring och nya klädmärken.
- Projekt i Värmland har fokuserat på det moderna berättandet. Med digital teknik och nya metoder har man jobbat med museer och spelutvecklare.
Tankar om konferensen
Vad har konferensen gett och varför var den viktig? Frågan går till de två värdarna Mikaela Waltersson och Per Svensson och till konferensens moderator Sven Kastö.
Mikaela Waltersson:
– Det har varit ett jättebra upplägg där vi har fått fylla på kunskaperna. Och vi ska inte förringa minglandet. Det är viktigt att kunna knyta nya kontakter, och vi förtroendevalda inledde konferensen med ett politikerforum där vi hade jättebra diskussioner om hur vi kan spänna bågen tillsammans för att möta olika utmaningar.
Per Svensson håller med:
– Det är viktigt att mötas på det här sättet, att vi i Sveriges kommuner förstår att vi är en del av EU. Det finns stora vinster i det, inte bara ekonomiska. Vi måste öka våra kunskaper om EU och hur det hänger samman.
Vi har enormt stora utmaningar framför oss, menade Sven Kastö, moderator och chef för Småland Blekinge Halland South Swedens Brysselkontor.
– Det är skönt att vi kan möta framtiden tillsammans med de andra medlemsstaterna i EU. Det handlar inte om att någon ska komma utifrån och säga åt oss vad vi ska göra, men de lösningar vi gör blir ännu bättre när vi gör dem tillsammans med andra.
Konferensen Ett nytt Europa var i år en sammanslagning av Västsvenska EU-konferensen och Småland Blekinge Hallands Europaforum. Den arrangerades i samarbete mellan Region Halland, Region Värmland, Västra Götalandsregionen, Falkenbergs kommun, Småland Blekinge Halland South Sweden och Europa Direkt Halland. 120 personer deltog i konferensen på plats i Falkenberg och ytterligare ett 20-tal följde den livesändning som gjordes.
