Direkt till innehållet

Att förebygga självmord

Ladda ner broschyr i pdf-format

Information till dig som är anhörig

När en vän eller familjemedlem skrivs ut från den psykiatriska heldygnsvården kan det kännas skrämmande och svårt för dig som är anhörig. Det finns en hel del du kan göra för att hjälpa, men du kan behöva stöd i detta. Det är också viktigt att veta att du alltid har möjlighet att kontakta vuxenpsykiatrin eller annan vårdinrättning om du är orolig för hur din anhöriga mår eller om du själv behöver någon att prata med.

Krisplan vid utskrivning

När en person har tankar på att ta sitt liv eller har gjort ett självmordsförsök kan det kännas tryggast för dig som anhörig att personen får stanna på avdelningen tills hen är helt frisk från exempelvis sin depression. Det finns dock tillfällen då det av något skäl inte blir så. Personen kanske själv vill bli utskriven och det saknas laglig möjlighet att hålla hen kvar på sjukhuset.

I samband med utskrivning brukar man upprätta en krisplan (säkerhetsplan), där man i förväg kommer överens om hur personen som mår dåligt ska agera om han eller hon blir sämre. Det kan vara bra att som anhörig känna till krisplanen och hjälpa personen att handla utifrån den. Det kan även vara skönt att som anhörig veta vilka signaler man ska vara uppmärksam på som tecken till försämring.

Många faktorer kan ligga bakom

Ofta kan tankarna på självmord höra samman med en depression eller stark ångest; även missbruk och psykossjukdom samt personlighetsstörning innebär en ökad risk för självmord.

Självmordstankar kan komma i samband med en kris där personen upplever att hen har misslyckats, blivit kränkt eller mobbad. Kroppslig sjukdom, smärta eller förlust av en närstående, en relation eller ett arbete är andra situationer som kan leda till tankar på självmord. Kanske har man blivit tvungen att lämna något, till exempel sitt hemland eller sin familj, och känner en stor tomhet eller sorg.

Tankarna på självmord går ofta över efter ett tag och lämnar plats åt annat, men ibland stannar de kvar under en längre tid eller kommer tillbaka i perioder.

Bryta isoleringen

En person som funderar på självmord känner sig ofta ensam och isolerad och tycker att ingen kan förstå den psykiska smärta som hen upplever. När man inte kan se några alternativ och allt känns hopplöst, kan självmord kännas som den enda utvägen. Då är det viktigt att inte lämna personen ensam med sina tankar, utan att störa och visa på alternativ, inge hopp.

Du kan aldrig inspirera någon till självmord genom att fråga om sådana tankar, utan du ger personen en möjlighet att tala om känslorna, vilket kan kännas som en lättnad. Lova aldrig att hålla någons tankar på självmord hemliga utan uppmuntra till att söka hjälp.

Förändrat beteende ger viktiga signaler

Ett förändrat beteende som gör dig orolig är viktigt att ta på allvar. Personen kan:

  • Te sig lynnig
  • Vara ledsen och tillbakadragen
  • Tala om hopplöshetskänslor
  • Känna sig hopplös och värdelös
  • Sluta bry sig om sitt utseende
  • Uttrycka tankar om döden genom teckningar, berättelser, sånger
  • Ta avsked av personer i sin omgivning
  • Ge bort sina ägodelar
  • Ägna sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende
  • Upplevas ovanligt lugn, vilket kan tyda på ett tyst beslut att fullfölja sin självmordsplan

Det är aldrig farligt att tala om självmord

Som anhörig kan du:

  • Störa! Personer som funderar på självmord fastnar ofta i sina egna tankebanor och hittar ingen väg ut. Genom att störa dessa banor kan du visa på alternativ.
  • Våga fråga! Fråga hur din anhöriga tänker kring liv och död, om det finns planer på självmord och uppmuntra i så fall bestämt till att söka hjälp hos vården.
  • Lyssna och ställa öppna frågor: det känns ofta lättare för den som mår dåligt om hen har någon att dela sina tankar med, du behöver inte ge råd eller lösa problem.
  • Vara tydlig – uttryck din oro och omtanke och visa att du bryr dig.
  • Ta personens tankar på allvar, förutsätt inte att det blir bättre eller går över utan hjälp.
  • Förminska inte personens problem.
  • Be personen lova att söka hjälp om självmordstankarna återkommer.
  • Försöka skapa ett skyddsnätverk runt personen.
  • Uppmuntra din anhöriga att söka hjälp och försök bli involverad i personens vårdkontakter/planering.
  • Gå aldrig med på att hemlighålla personens tankar eller planer på självmord.
  • Du har inte ett fullständigt ansvar för att hålla en människa vid liv – uppmuntra till att söka hjälp.

Stöd till anhöriga

  • Hitta någon du kan anförtro dig åt som du kan prata med om dina behov. Det kan vara känslomässigt tungt att stötta någon som har självmordstankar, speciellt under en längre tid.
  • Uppmärksamma barn och ungdomar som anhöriga och deras behov av stöd. De behöver någon att tala med och det är viktigt att de får svar på sina frågor. Detta minskar risken för att barnet självt ska må dåligt eller råka illa ut både nu och senare i livet. Barn med föräldrar som vårdas inneliggande eller i öppenvårdspsykiatrin kan få samtal enligt speciella metoder. Genom kommunens socialtjänst kan barnet/ungdomen få stöd både individuellt och i vissa kommuner även genom gruppverksamhet som riktar sig till barn och unga med en förälder som lider av psykisk ohälsa eller missbruk.

Om personen som har självmordstankar mår mycket dåligt eller har konkreta planer på att ta livet av sig, hjälp till att söka vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112.

Första hjälpen till psykisk hälsa

Bedöm situationen, ta kontakt

Lyssna öppet och fördomsfritt

Uppmuntra personen att söka professionell hjälp

Erbjud stöd och information

Stöd personen att skaffa andra hjälpresurser

Hjälp personen kontakta (eller ring själv):

Psykiatrisk akutmottagning

Halmstad 035-13 17 00

Varberg 0340-48 16 48

Vuxenpsykiatrisk mottagning

Laholm 0430-157 98

Hyltebruk 0345-183 30

Halmstad 035-13 16 51

Kungsbacka 0300-56 50 76

Falkenberg 0346-561 67

Varberg 0340-48 24 11

Här finns hjälp och stöd att få

Vårdcentral

1177 Vårdguiden (sjukvårdsrådgivning)

Personal på skola (lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal)

Ungdomsmottagning

Präst, diakon: Jourhavande präst, tel 112 (alla dagar 21–06)

Mind självmordslinjen 90101 (06–24 alla dagar)

Bris – barnens hjälptelefon 116 111 (mån–fre 15–21, helger 15–18)

Bris – vuxentelefon 077-150 50 50 (mån–fre 10–13)

Jourhavande medmänniska 08-702 16 80 (21–06 alla dagar)

Spes (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) 020-18 18 00 (varje dag 19–22).

Nova (Halmstad kommuns grupper för barn och unga med en förälder som lider av psykisk ohälsa eller missbruk). Mer information kan du få på www.halmstad.se eller genom kommunens växel, tel 035-13 70 00.

Familjeenheten på din kommuns socialtjänst för stöd till barn och unga.

Nätet

1177.se

spes.se

suicidezero.se

mind.se (För psykisk hälsa)

Källor

1177.se

Folkhälsomyndigheten

Karolinska institutet

Mental health first aid (MHFA)

Mind, för psykisk hälsa 

Suicidprevention i väst

Suicidprevention och efterlevandes stöd (Spes)

Författare: Karin Strand, ST-läkare

Granskad av: Charlotta Jarl, chefsöverläkare

Psykiatrin Halland

Maj 2020

Senast ändrad: