Hur du mår i skolan påverkar dina resultat. Och hur du mår påverkas av hur du ser på dig själv och dina styrkor. Just nu pågår en stor satsning som ska få Hallands elever att må bättre. Välmående ger resultat kallas metoden som nu införs på bred front. På Eketånga Montessoriskola i Halmstad är personalen i full gång med att utbilda sig.
Det blir ganska många år som man som barn och elev kan tillbringa på friskolan Eketånga Montessoriskola. På skolan går över 260 uppväxande hallänningar i åldrarna 3 till 16 år. Här nns förskola, fritids och årskurserna 0 till 9.
– Det här är en långsiktig satsning och så många som möjligt som jobbar på skolan och möter barnen ska vara med. Vi är alla grymt viktiga för hur eleverna har det här hos oss, säger mellanstadieläraren Johan ”Totte” Larsson. Han har tillsammans med Liselotte Carlsson som undervisar på högstadiet och lågstadieläraren Ulrika Svensson fått uppdraget som processledare för arbetet med Välmående ger resultat på skolan.
Pilotprojekt inspirerade
E er att ha blivit inspirerade av ett pilotprojekt som bedrevs i Kungsbacka gick de tre igenom hela utbildningen och de olika avsnitt, moduler, som den innehåller. Nu sprider de metoden vi- dare till övriga medarbetare på skolan.
– Vi tar också upp de viktigaste delarna på olika sätt med våra barn och elever och i förlängningen också på föräldramöten så att vi får en gemen- sam grund att stå på, säger Liselotte.
– Det här handlar mycket om hur vi tänker och tar oss an utmaningar, och det kan ha stor betydelse för hur vi utvecklas och mår, menar Ulrika.
Unga mår sämre
Allmänt har vi det bra och är friska i Sverige, men en grupp skiljer ut sig: Personer i åldern 15–25 år som ligger långt ner i internationella jämförelser när det gäller det psykiska måendet. Det är bland annat detta som personalen på skolan hoppas kunna göra något åt med Välmående ger resultat.
Metoden baserar sig på den senaste forskningen. Utbildningsdagar kombineras med självreflektioner och samtal i små och större grupper. Det här innehåller de sex modulerna, starkt förenklat:
- Människan och lärandet. En bakgrund som ger insikter i teorier och forskning om lärande och skolans utveckling och roll
- Mindset som handlar om olika sätt att tänka som antingen kan begränsa eller utveckla oss. Man talar till exempel om ett låst eller växande tankesätt.
- Självtillit och aktörskap handlar om hur vi ser på våra egna styrkor och möjligheter och hur vi kan dra nytta av det vi är bra på.
- Emotionell kompetens innehåller bland annat metoder för att hantera de känslor vi har på ett bra sätt.
- Värderingar och mål är ett avsnitt där man pratar om att hitta sin egen ”inre kompass” som kan hjälpa en att navigera i en värld som förändras snabbt. Om jag ”lever” mina värderingar så mår jag bättre.
- Positiva relationer är det avslutande avsnittet som knyter ihop de tidigare. Hur kan jag vårda mina relationer? Vilka är viktiga och vad beror det på att vi passar bättre ihop med vissa än med andra?
När vi besöker skolan har stora delar av personalen gått igenom de tre första modulerna. Det har varit givande och de har fått med sig nya sätt att tänka som de har nytta av i mötet med eleverna, menar bild- och slöjdläraren Magdalena Winberg, Jenny Krüger som är idrottslärare och jobbar på fritids och mellanstadieläraren Anders Berglund.
Anders förklarar begreppen växande och låst tankesätt:
– Om jag är obekväm med att dansa och har anmält mig till en buggkurs gör ett låst tankesätt att jag tänker på allt som kommer att gå åt skogen, jag är rädd för att göra fel och få skämmas.
Ett växande tankesätt är att jag går dit och gör mitt bästa och om jag inte kan något särskilt steg så får jag väl träna och bli bättre…
– Det är också viktigt att man inte hela tiden jämför sig med andra, utan utgår från sig själv, säger Jenny.
Att se på något som inte lyckats som ett sätt att lära är också viktigt.
– Hjärnan är som en muskel som går att träna och när vi försöker tränar vi och utvecklas. Istället för att säga att barnen är duktiga kan vi uppmärksamma dem för vad de gör, att de an- stränger sig och utvecklas, var och en på sin egen nivå, säger Magdalena.
Verktyg i vardagen
Längst bak i bussen och Ryttaren och elefanten är andra begrepp som gäng- et återkommer till när de ska förklara vad metoden har gett dem. Elefanten är alla våra känslor som styr oss – o a utan att vi är medvetna om det – och ryttaren står för våra medvetna beslut och val. Att ”parkera” något längst bak i bussen är att vara medveten om något man känner men att inte låta det ta över.
– Det här blir användbara verktyg i vardagen som gör att svåra saker blir möjliga att prata om och hantera, säger Johan som känner att han genom utbildningen utvecklats mycket som människa och att det gör nytta i mötet med eleverna.
Sår ett frö
– I många år har satsningarna varit så resultatinriktade. Det här är en utbildning som både ger utveckling för mig som lärare, för arbetslaget och som sprider sig ut till eleverna. Det kommer inte att hända revolutionerande saker på kort sikt, men vi sår ett frö som gror och när eleverna mår bättre, då kommer resultaten, säger Liselotte Carlsson.
Text: Lasse Nyman
(Publicerad 17 maj 2018 kl 12:00)
