Senast uppdaterad: 2022-10-18

Inledning

Rapporten är framtagen av Region Halland och uppdateras löpande. För frågor om rapportens innehåll kontakta regionen@regionhalland.se. Det övergripande målet med rapporten är att på ett överskådligt sätt beskriva och förklara utvecklingen i Hallands län. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021-2028.

Syfte och disposition

Syftet med rapporten är att, utifrån strategin Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021-2028, följa och beskriva utvecklingen i Hallands län. Rapporten är indelad i de tre strategiska områden som finns i strategin. Respektive strategiområde har i sin tur delats in i tre underkapitel:

Förutsättningar

Detta kapitel syftar till att, på ett övergripande sätt, beskriva vilka utmaningar och möjligheter som finns inom strategiområdet.
Måluppföljning

Kapitlet syftar till att följa upp de mål som finns inom respektive område i Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021-2028.
Underlag inom området

Detta kapitel innehåller hänvisningar till fördjupande underlag inom strategiområdet. Med fördjupande underlag avses rapporter inom området men också datavisualiseringar som ger användaren möjlighet att bryta ned och filtrera statistiken efter olika geografier och grupper.

Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021-2028

Samtliga regioner i Sverige har utöver ett ansvar för hälso- och sjukvård också ett regionalt utvecklingsansvar. Uppdraget är lagstadgat och innebär att regionerna ska utarbeta en strategi för länets utveckling och samordna insatser för att genomföra strategin. Det handlar om att förmå länets aktörer att arbeta mot samma mål för att tillsammans skapa tillväxt och utvecklig utifrån länets specifika förutsättningar.¹ I Halland heter denna strategi Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021-2028 (benämns som strategin i resterande delar av rapporten). Strategin är ett politiskt dokument och antogs av regionfullmäktige i Region Halland under slutet av 2021. Det övergripande målet för strategin är:

Målet för strategin är hållbar tillväxt. Det uppnås genom hållbarhetsdriven konkurrenskraft, attraktivitet och inkludering med fokus på grön omställning.

Strategin innehåller tre strategiska områden. Respektive område har ett övergripande mål kopplat till sig och flera delmål. Målen har i sin tur mätbara indikatorer kopplade till sig.

Modell: Strategiområdena med tillhörande mål i Hallands strategi för en hållbar tillväxt 2021-2028

Om måluppföljningen

I denna rapport redovisar vi nuläget och utvecklingen för huvudmålen inom respektive strategiområde. Huvudmålen kan ses som beskrivningar av vilka långsiktiga effekter som ska uppnås under strategiperioden, det vill säga 2021-2028.

I strategin finns det också delmål kopplade till respektive huvudmål inom de olika områdena (se modell över målstrukturen i föregående avsnitt). Då denna rapport syftar till att ge en övergripande bild av utvecklingen redovisar vi inte utvecklingen för delmålen här utan hänvisar till den interaktiva uppföljningen av dem (se rutan nedanför för länkar). Delmålen kan betraktas som önskvärda effekter på kort- och medellång sikt – sådant som behöver inträffa för att vi ska se en förändring i de mer långsiktiga effekterna, det vill säga huvudmålen.

Målen i strategin är formulerade kvalitativt men har en eller flera kvantitativa indikatorer kopplade till sig för att vi ska kunna bedöma om utvecklingen går i linje med målen eller inte. Om ett mål har flera indikatorer kopplade till sig betyder detta att en bedömning behöver göras huruvida den sammantagna utvecklingen av dem är i linje med målet. Att målen kan ha flera indikatorer beror på att de ofta omfattar flera olika dimensioner som inte låter sig fångas med endast en indikator.

I bedömningen av måluppfyllelsen använder vi oss av ett antal olika bedömningskriterier snarare än enskilda tröskelvärden. Detta beror bland annat på att det är svårt att nivåsätta komplexa mål som består av flera olika dimensioner. De bedömningskriterier som används för att bedöma om ett mål är uppfyllt eller ej är:

Utveckling:
- Utvecklas Halland starkare eller svagare jämfört med tidigare perioder?
Relativ position:
- Utvecklas Halland enligt förväntningarna om vi jämför med andra regioner? Förstärks eller försvagas regionens relativa position?
Inomregionala skillnader:
- Förklaras utvecklingen i Halland med att flera av kommunerna bidrar till utvecklingen eller växer skillnaderna?
Skillnader mellan grupper:
- Kommer utvecklingen alla till dels? Ökar eller minskar skillnaderna mellan olika grupper?

Att notera är att strategiperioden för Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021–2028 endast har påbörjats. Måluppföljningen i detta läge syftar därför främst till att belysa utgångspunkter och viktiga utmaningar att angripa för att målet ska nås under perioden. I flera fall saknas statistik för den aktuella perioden.

Interaktiv uppföljning av delmål och huvudmål

Interaktivt underlag: Attraktiva och hållbara livsmiljöer
Interaktivt underlag: Utbildning, kompetens och jämlik hälsa
Interaktivt underlag: Förnyelseförmåga och konkurrenskraft

Attraktiva och hållbara livsmiljöer

Strategiområdet attraktiva och hållbara livsmiljöer är brett och omfattar flera olika sakfrågor, exempelvis: infrastruktur, kollektivtrafik, energi, markanvändning, klimat och miljö, bostäder, bredband och tillgång till service. Gemensamt för dessa är att de i hög utsträckning påverkas av regionens demografiska och ekonomiskgeografiska förutsättningar.

I sammanhanget är det viktigt att belysa de olikartade förutsättningar som finns inom regionens olika delar; bakom länsgenomsnittet finns det en stor variation inom regionen. Olikheterna är viktiga att uppmärksamma för att utveckla platsanpassade insatser som är ändamålsenliga för att nå en hållbar utveckling i hela Halland..

Förutsättningar inom området

En liten, polycentrisk och tät region med god tillgänglighet

Sammanfattning

Halland är till ytan en liten kustregion i en av de folkrikaste delarna av Sverige. Läget mellan två storstadsregioner tillsammans med en flerkärnig ortsstruktur skapar goda utvecklingsförutsättningar i regionen.

Halland har drygt 340 000 invånare och är Sveriges sjunde folkrikaste region men till ytan den fjärde minsta. Befolkningstätheten uppgår till 62,7 invånare per kvadratkilometer, vilket är långt över riksgenomsnittet – endast de tre storstadsregionerna har en högre täthet. Geografiskt sett är Halland beläget i sydvästra Sverige mellan storstadsregionerna Västra Götaland och Skåne. Drygt en tredjedel av Sveriges invånare bor i någon av nämnda regioner och tillsammans med Mälardalsregionen är det landets folkrikaste område.

Regionen består av sex kommuner som ofta delas in i norra och södra Halland. I de norra delarna återfinns Kungsbacka, Varberg och Falkenberg och i de södra delarna Halmstad, Hylte och Laholm. En majoritet av regionens befolkning (58,4 procent) bor i de norra delarna men Halmstad är den folkrikaste kommunen (104 573 invånare).

Halland har en polycentrisk struktur – ingen kommun har en dominerande ställning sett till invånarantal. I relation till övriga Sverige bor en stor andel av regionens invånare (97 procent) i en medelstor kommun (25 000 invånare eller fler) eller stor kommun (50 000 invånare). Endast Hylte kommun (10 600 invånare) är att betrakta som en mindre kommun.

Liksom i övriga Sverige bor en majoritet av regionens invånare i närheten av kusten. Samtliga av länets större städer ligger i utmed den och binds samman genom E6:an och Västkustbanan som har en avgörande betydelse för tillgängligheten inom och utanför regionen.

Som en följd av befolkningskoncentrationen utmed kusten sker en stor del av regioninvånarnas resor i norr- eller södergående riktning. Då en mindre del av regionens invånare bor i inlandet är trafikstråken i östlig riktning svagare men av stor betydelse. Det starkaste stråket österut, sett till arbetspendling, sträcker sig mellan Halmstad och Hyltebruk.

Givet regionens täta struktur har de allra flesta hallänningar en god tillgänglighet till arbete, studier och service, såväl privat som offentlig sådan. Utmed kusten har de allra flesta en mycket hög tillgänglighet till både arbeten och service. Inåt landet är tillgängligheten sämre, särskilt i delar av Hylte kommun. Det är också här flest personer har mer än 10 kilometer till olika serviceslag, exempelvis drivmedel, dagligvarubutiker och apotek.

Att länets täta struktur främjar tillgängligheten syns när vi ser till hur stor andel av befolkningen som har tillgång till en fiberanslutning. Vid utgången av 2021 uppgick denna andel till 87,2 procent, vilket var den tredje högsta nivån i riket. Men variationerna är här stora mellan kommunerna – Falkenberg, Hylte och Kungsbacka ligger alla under riksgenomsnittet i detta avseende.

Trots en hög befolkningstäthet bor en, givet förutsättningarna, relativt liten del av länets befolkning i närheten (500 meter) av en kollektivtrafikstation. Under 2019 uppgick denna andel till 76 procent, vilket var under riksgenomsnittet (81,4 procent) och på medianen i relation till övriga regioner. Av kommunerna är det endast invånarna i Halmstad som har en högre tillgänglighet till en kollektivtrafikstation än i riket. Som lägst är andelen i Hylte (59,4 procent), Laholm (62,3 procent) samt Kungsbacka (66,5 procent).

Graf 1

Graf 2

En växande och attraktiv boenderegion

Sammanfattning

Halland är en av Sveriges mest attraktiva och snabbväxande boenderegioner. Fram till 2030 förväntas invånarantalet i regionen att öka med nästan 22 000 personer.

De senaste decennierna har Sverige haft en stark befolkningstillväxt och en stor del av den har skett inom de större städernas upptagningsområden. En följd av utvecklingen är att en allt större del av landets invånare bor i eller i närheten av en storstad eller större stad. Parallellt med befolkningstillväxten i städerna har invånarantalet minskat i mindre kommuner med långa avstånd till en större stad.

Halland har en kraftig befolkningstillväxt och utvecklingen har varit stadigvarande över tid. Sedan 70-talet har invånarantalet ökat med nästan 145 000 personer och under 2000-talet med nästan 67 000 invånare. Både i faktiska och relativa tal innebär detta att Halland är en av Sveriges mest expansiva regioner. Utvecklingen förväntas att fortsätta under strategiperioden och fram till 2030 prognosticeras en befolkningsökning på 21 650 invånare. Alla kommuner i regionen förutom Hylte förväntas att växa under denna period och de norra delarna väntas växa mer än de södra delarna.

Befolkningen i en region kan öka genom att födelsetalen överstiger dödstalen, att det invandrar fler än vad som utvandrar eller att inflyttningen från övriga Sverige är högre än utflyttningen. I Halland har samtliga av dessa komponenter bidragit till befolkningstillväxten. De senaste tio åren är det främst invandringen och inflyttningen från andra regioner som har bidragit. Att regionen lockar inflyttare från övriga Sverige innebär att Halland har en hög boendeattraktivitet – endast ett fåtal av Sveriges regioner har ett positivt inrikes flyttnetto.

Över tid har regionens demografiska tyngdpunkt förflyttats norröver som en följd av att de norra delarna växer snabbare än de södra delarna – under 2000-talet har Kungsbacka, Varberg och Falkenberg stått för 65 procent av befolkningstillväxten. Samtliga kommuner i regionen har under denna period vuxit men i varierande takt. I Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka har ökningstakten överstigit riksgenomsnittet (18 procent). I Laholm har den varit något lägre (15,8 procent) och i Hylte betydligt lägre (1,3 procent). Att de norra delarna växer kraftigt beror dels på närheten till storstaden Göteborg – många av inflyttarna kommer därifrån – dels på att de egna städerna nått en storlek som gör att de växer av egen förmåga. I de södra delarna är det Halmstad som, i egenskap av enda större stad, är navet för befolkningstillväxten och storleken på spridningseffekten till intilliggande kommuner blir därför något mindre, särskilt i Hylte som har ett förhållandevis långt avstånd till Halmstad.

Som en följd av ett växande befolkningsunderlag har det byggts mycket bostäder i Halland under de senaste decennierna. I relation till övriga regioner har Halland haft det näst högsta bostadsbyggandet 1990–2021, endast Uppsala ligger före. En allt större del av marken i regionen blir därför bebyggd vilket delvis har skett på bekostnad av bördig åkermark.

Småhuspriserna i Halland (4,3 mkr) är de näst högsta i Sverige och trösklarna in till bostadsmarknaden är således höga. Ur ett jämförande perspektiv bor en stor del av regionens befolkning i ett småhus. Detta bidrar å ena sidan till regionens attraktivitet och hänger samman med att många barnfamiljer flyttar hit, å andra sidan till att tätorterna blir allt större vilket kan leda till ett ökat bilberoende.

Möjligheterna och förutsättningarna att bygga bostäder varierar stort inom regionen. Överlag är marknadsförutsättningarna goda i städerna och längst med kusten. I Kungsbacka är genomsnittskostnaden för ett småhus 6 mkr men i Hylte endast 1,1 mkr. I övriga kommuner varierar bostadspriserna från 2,4 mkr (Laholm) till 4,2 mkr (Halmstad och Varberg).

Enligt Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys för Hallands län är efterfrågan på bostäder som störst längst med kusten och i städerna. I den senaste undersökningen bedömde samtliga kustkommuner att det råder ett underskott på bostäder. Bostadsbristen i kustkommunerna har varit närvarande under hela 2000-talet och är en hämmande faktor för länets utveckling. En generell bostadsbrist begränsar rörligheten på arbetsmarknaden, försvårar för ungdomar och unga vuxna att flytta hemifrån och gör det svårt för bland annat nyanlända att få en egen bostad.

Graf 1

Graf 2

En åldrande befolkning

Sammanfattning

Trots att Halland är en inflyttningsregion har den halländska befolkningen en relativt hög medelålder och den förväntas att stiga under strategiperioden som en följd av att antalet äldre ökar i en hög takt.

Ålderssammansättningen bland befolkningen varierar stort mellan Sveriges kommuner och regioner. För att belysa skillnaderna använder vi här måttet den demografiska försörjningskvoten. Måttet mäter hur många i ej arbetsför ålder (0–19 år och 65+ år) det går på varje invånare som är i arbetsför ålder (20–64 år) – ju högre kvot, desto större är den ”demografiska bördan”. En hög försörjningsbörda innebär att antalet personer i arbetsför ålder är förhållandevis få i relation till den delen av befolkningen som inte är det. För att exemplifiera måttet: ett värde på 100 innebär att 100 personer i arbetsför ålder ska försörja sig själva inklusive 100 personer i ej arbetsför ålder.

Bland Sveriges regioner varierar den demografiska försörjningskvoten från 67 (Stockholm) till 96 (Dalarna). Endast storstadsregionerna och Uppsala har en lägre kvot än riksgenomsnittet (77,1). Detta beror på att storstadsregionerna över tid har haft en hög inflyttning av personer i yngre arbetsför ålder, men också på att många som föds i dessa regioner väljer att bo kvar i dem. I regel har inflyttningsregionerna en naturlig folkökning, det vill säga att det föds fler än vad som dör. Detta beror på att man, bland annat som en följd av inflyttning, har en hög andel invånare i barnafödande ålder. I regioner som haft en utflyttning över tid råder ofta det omvända förhållandet – andelen i barnafödande ålder blir allt mindre vilket leder till att det dör fler än vad som föds.

För att vara en inflyttningsregion har Hallands län en relativt hög försörjningskvot (85,8). Detta beror delvis på den ålderssammansättning de inrikes inflyttarna till länet har. Till skillnad från storstäderna har regionen ett negativt flyttnetto sett till åldersgruppen 15–29 år, men ett positivt bland övriga åldersgrupper. Den största delen av länets flyttöverskott består av barnfamiljer (medelålders och barn 0–15 år). Resterande netto tillkommer bland de äldre åldersgrupperna och under 2000-talet stod gruppen 65+ år för 12 procent av nettoinflyttningen till regionen. Sammantaget medför detta att medelåldern i Halland (42,5 år) är betydligt högre än i andra inflyttningsregioner. I exempelvis Uppsala, som har en stor andel högskolestudenter, är medelåldern 40,2 år. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att regionens förhållandevis höga försörjningskvot (nionde högsta i landet) beror dels på en hög andel barn och unga (fjärde högsta i Sverige), dels på att andelen äldre ligger på medianen för riket.

Under strategiperioden kommer antalet äldre äldre (80+ år) i Halland att öka avsevärt. Detta beror på att det föddes många barn under efterkrigstiden i Sverige. I riket som helhet väntas antalet äldre äldre att öka med 250 000 personer fram till 2030 – en ökning på hela 49 procent. I Halland förväntas gruppen att öka med 51 procent, vilket är drygt 10 000 personer i faktiska tal. Samma period förväntas antalet personer i arbetsför ålder att öka i en svagare takt, endast med 4,6 procent (8 500 personer). Sammantaget förväntas antalet personer i ej arbetsför ålder i regionen under denna period att öka med drygt 13 000 personer. Detta innebär att försörjningskvoten i länet troligen kommer att öka och att en allt större andel av befolkningen befinner sig i en vårdintensiv ålder.

De inomregionala förutsättningarna är påtagliga när vi ser till den demografiska försörjningskvoten. I Halmstad, som har den lägsta kvoten, ligger den på 78,2 och i Laholm, som har den högsta, ligger den på 93,9. Att Halmstad har en förhållandevis låg kvot är inte överraskande. De flesta av regionstäderna i Sverige har en förhållandevis ung befolkning som en följd av studentinflyttning och en underliggande befolkningstillväxt. Att försörjningskvoten är hög i Laholm beror på en hög andel äldre bland befolkningen. Men förklaringen till en hög försörjningskvot varierar mellan kommunerna. I exempelvis Kungsbacka ligger försörjningskvoten på 87,8 trots att andelen äldre är lägre än i riket som har en försörjningskvot på 77,1. Här förklaras den relativt höga kvoten med en hög andel barn och unga (26,6 procent jämfört rikets 23,2 procent). I samtliga övriga kommuner i länet är andelen äldre högre än i riket som helhet och störst är avvikelsen i Laholm (5,4 procentenheter), Falkenberg (4,2 procentenheter) samt Varberg (3,9 procentenheter). Fram till 2030 förväntas försörjningskvoten öka i samtliga av länets kommuner men allra mest i Laholm och Falkenberg. I Laholm förväntas antalet i ej arbetsför ålder överstiga antalet i arbetsför ålder 2030.

Det är inte endast ålderssammansättningen som varierar mellan landets regioner och kommuner utan också sammansättningen sett till kön och födelseregion. Sedan några år tillbaka bor det fler män än kvinnor i Sverige, vilket beror på att männen får en allt högre medellivslängd men också på att fler män än kvinnor invandrat till landet. Kvinnounderskottet är som störst i regioner som över tid haft utflyttning och en arbetsmarknad som präglas av traditionellt ”manliga” branscher. I Halland är 49,8 procent av befolkningen kvinnor, vilket är den sjätte högsta nivån i riket. Som högst är andelen i Gotland (50,2 procent) och som lägst i Norrbotten (48,6 procent). Bland länets kommuner varierar andelen kvinnor från 48,8 procent (Hylte) till 50,2 procent (Kungsbacka).

En delförklaring till att Halland har en förhållandevis hög medelålder, trots hög inflyttning, är att andelen utlandsfödda bland befolkningen är relativt sett låg. I Sverige är 20 procent av invånarna födda i ett land utanför Sverige men i Halland endast 14,7 procent. Då utlandsfödda har en betydligt lägre medelålder än inrikes födda får detta genomslag i den sammantagna ålderssammansättningen. Bland kommunerna i regionen varierar andelen utlandsfödda från 9,3 procent i Kungsbacka till 24,5 procent i Hylte. I Halmstad ligger andelen i nivå med riksgenomsnittet men i övriga kommuner långt under.

Graf 1

Graf 2

Stora miljö- och klimatutmaningar

Sammanfattning

Utsläppen i Halland behöver minska samtidigt som befolkningsunderlaget växer. En stor del av utsläppen i regionen kommer från transportsektorn och privatbilismen. För att nå de nationella miljömålen behöver minskningstakten av de klimatpåverkande utsläppen i Halland att minska i en hög takt under strategiperioden.

Liksom Sverige och världen står Halland inför stora miljö- och klimatutmaningar de kommande decennierna. Riksdagen har beslutat om ett nationellt utsläppsmål som säger att Sverige senast till år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det nationella målet innebär att utsläppen från svenska verksamheter ska vara 85 % lägre år 2045 än de var 1990. Målet om noll nettoutsläpp innebär alltså inte att Sverige inte kommer ha några utsläpp alls år 2045. Vissa utsläpp kan fortfarande förekomma, men de behöver kompenseras för, exempelvis genom koldioxidbindande åtgärder.

Om vi antar att utsläppen i Halland ska minska i linje med det nationella målet de närmaste decennierna behöver omfattande förändringar att ske; utsläppsminskningstakten de senaste decennierna är helt enkelt inte tillräcklig. Mellan 1990–2019 har länets utsläpp i genomsnitt minskat med 1,5 procent per år – för att det nationella målet ska nås krävs en minskningstakt på 5,5 procent årligen mellan 2020–2045. I relation till befolkningen betyder detta att utsläppen per invånare behöver minska från dagens 4,4 ton till 0,88 ton. Denna förändring behöver ske samtidigt som antalet invånare i länet förväntas att öka med 50 000 personer (2020–2045).

Mellan 1990–2019 har de klimatpåverkande utsläppen i länet minskat med totalt 35 procent och under samma period ökade befolkningen med 31 procent, vilket innebär att de klimatpåverkande utsläppen per invånare har minskat avsevärt under perioden. I början av nittiotalet uppgick utsläppen per hallänning till 8,8 ton och vid den senaste mätningen hade denna siffra halverats till 4,4 ton.

Sedan 1990 har de totala utsläppen i riket minskat med 28,4 procent och utsläppen per invånare med 40,5 procent. I jämförelse med övriga regioner intar Halland, sett till total utsläppsminskning, en placering runt medianen men något under riksgenomsnittet. Sett till utsläppsförändring per invånare har länet haft den femte största nedgången under samma period. Med andra ord har, relativt sett, utsläppsintensiteten per invånare i länet haft en god utveckling.

I förhållande till riket urskiljer sig Hallands län genom att en högre andel av de samlade utsläppen kommer från jordbruks- och transportsektorn. Länet har den sjätte högsta utsläppsintensiteten från transportsektorn och ligger i detta avseende långt över riksgenomsnittet. Samma förhållande gäller för jordbrukssektorn, där utsläppsintensiteten är den fjärde högsta i landet och över riksgenomsnittet. Totalt står transport- och jordbrukssektorn för drygt 70 procent av länets samlade utsläpp, i riket står de båda sektorerna för 45,8 procent. Detta betyder att, i jämförelse med riket, en större del av den samlade utsläppsminskningen fram till 2045 i länet behöver komma från jordbruks- och transportsektorn.

Totalt uppgår utsläppen för de halländska invånarna till 4,4 ton och i riket till 4,9 ton. Totalt står länet för 2,9 procent av de klimatpåverkande utsläppen i riket samtidigt som 3,2 procent av landets invånare bor i Hallands län. Man kan därför säga att länets territoriella utsläpp är något lägre än de förväntade om man endast ser till befolkningsfördelningen i landet.

De kommunala utsläppsprofilerna varierar stort, både sett till omfattning och fördelning. Som högst är utsläppen i Laholm (7,1 ton per invånare) och som lägst i Kungsbacka (2,7 ton per invånare). Kommunerna Laholm, Falkenberg och Hylte ligger, sett till utsläpp per invånare, över både läns- och riksgenomsnittet, samtidigt som Kungsbacka och Halmstad ligger under de båda snitten. Varbergs kommun placerar sig under riksgenomsnittet men något över snittet för länet som helhet. I samtliga kommuner förutom Laholm står transportsektorn för den största delen av de samlade utsläppen.

På ett övergripande plan har Halland – som en följd av hög befolkningstäthet och relativt korta geografiska avstånd – goda förutsättningar för en hållbar och grön omställning men utmaningarna är stora. För att öka takten på utsläppsminskningarna under strategiperioden, samtidigt som länet växer, krävs bland annat ett mer hållbart resande men också innovationer som minskar våra utsläpp. Hindrande faktorer för en hållbar omställning är bland annat att hallänningen idag kör långa sträckor med bilen, har en hög privatkonsumtion och att vi bor ytstort i småhus vilket ökar avstånden mellan servicepunkter och tar mycket mark i anspråk. För att möta utmaningarna krävs en mångfald av insatser som inbegriper allt från en fossilfri fordonsflotta, hållbar samhällsplanering och ökat resande med cykel, gång och kollektivtrafik.

Graf 1

Om statistiken: Grafen visar utvecklingen av territoriella utsläpp. Med territoriella utsläpp avses de utsläpp som sker inom Hallands gränser, oaktat vilken aktör som orsakat utsläppen. De territoriella utsläppen kan således uppstå från såväl en halländsk industri som från en skånsk lastbil på genomresa via E6an. Territoriella utsläpp omfattar inte de utsläpp hallänningarnas konsumtion orsakar utanför länsgränserna.

Klimatpåverkande utsläpp är ett samlingsbegrepp för olika klimatpåverkande gaser. Koldioxiden är viktigast bland de växthusgaser som släpps ut i Sverige, men flera andra föroreningar bidrar också till växthuseffekten. Hit hör framför allt metan, dikväveoxid (lustgas) och ett antal fluorhaltiga s.k. F-gaser (fluorkolväten, fluorkarboner samt svavelhexafluorid).

Graf 2

Måluppföljning av området

En hållbar och attraktiv region mitt i ett växande Sydvästsverige

Indikator: Inrikes flyttnetto (2021)

Beskrivning av indikator: Inrikes flyttnetto är ett nettotal över inrikes omflyttningar mellan kommuner och regioner. Regioner med nettoinflyttning kan antas ha en relativt högre boendeattraktivitet än regioner med nettoutflyttning. Indikatorn är ett resultat av en mängd faktorer så som tillgänglighet till arbete och studier, bostadsmarknandes utveckling och tillgång till attraktiva livsmiljöer.

Källa: SCB

Indikator: Klimatpåverkande utsläpp från transportsektorn (2020)

Beskrivning av indikator: Mäter de klimatpåverkande utsläppen från transportsektorn. Inkluderar endast utsläpp som sker innanför Hallands läns gränser. Nedbrytbar på personbils- och lastbilstrafik. Utfallet kan kopplas till resevanor, bostadsplanering och bilflottans sammansättning.

Källa: Naturvårdsverket och SMHI

Sammanfattning

Halland är en av Sveriges mest attraktiva bostadsregioner och har haft det högsta relativa flyttnettot under 2000-talet. Under 2021 ökade nettot något jämfört med det historiska genomsnittet men samtidigt tappade regionen placeringar jämfört med övriga landet. Befolkningstillväxten har medfört att utsläppen från transportsektorn minskar i en låg takt. För att nå målet behöver minskningstakten öka under strategiperioden.

Interaktiv uppföljning av delmål- och huvudmål

Klicka här för att komma till det interaktiva statistikunderlaget för detta målområde. I det interaktiva underlaget redovisas alla delmål och huvudmål på en detaljerad nivå. I underlaget är det också möjligt för användaren att filtrera utifrån olika variabler och geografier.

Nuläge och utveckling

Under perioden 2000–2020 hade Halland, i relation till befolkningen, det högsta inrikes flyttnettot i Sverige. I genomsnitt uppgick det årliga nettot under denna period till 1 255 personer, i relativa termer 4,2 nettoinflyttare per 1 000 invånare. Tillsammans med Uppsala hade regionen under denna period en särställning sett till inrikes nettoinflyttning. Om vi endast ser till föregående strategiperiod (2013–2020) hade Halland en nettoinflyttning på 4,1 inflyttare per 1 000 invånare. Detta var den näst högsta nivån i landet och endast Uppsala hade en större inflyttning (5,7 nettoinflyttare per 1 000 invånare).

Den senaste statistiken för inrikes flyttningar är från 2021, det vill säga strategiperiodens första år. Under året hade Halland 4,4 inflyttare per 1 000 invånare, vilket var den fjärde högsta nivån i riket. Detta innebär att utvecklingen har förbättrats historiskt sett men att regionen har tappat placeringar i relation till andra regioner.

Alla kommuner i regionen förutom Hylte bidrog till länets positiva inrikes flyttnetto under perioden 2000–2020. I rangordning var flyttnettot, i relativa tal, som högst i Kungsbacka (7,9 nettoinflyttare per 1 000 invånare), Varberg (6,1), Laholm (3,6), Halmstad (3,0) samt Falkenberg (2). I Hylte var nettot under denna period -13,2 personer per 1 000 invånare. Under strategiperiodens första år (2021) hade alla kommuner förutom Hylte och Halmstad ett positivt inrikes flyttnetto men den inbördes rangordningen har förändrats jämfört med perioden 2000–2020. Som högst var nettot i Varberg (13,3 nettoinflyttare per 1 000 invånare), Falkenberg (10,0) och Laholm (7,1). I Kungsbacka sjönk nettot tillbaka till 0,8 inflyttare per 1 000 invånare.

När det gäller indikatorn utsläpp från transportsektorn finns ännu ingen statistik för strategiperioden. Den senaste utsläppsstatistiken är från 2020, därför blir beskrivningen av denna indikator endast tillbakablickande.

Utsläppen från transporter i Halland har under perioden 1990–2020 minskat med -8,2 procent, vilket är den näst lägsta nedgången i Sverige. I riket som helhet har minskningen under denna period varit -20,8 procent. Den årliga minskningstakten i Halland var under perioden 1990-2020 -0,28 procent och under 2000-talet -0,68 procent. Takten på utsläppsminskningen har således ökat de senaste åren och under 2020 var den -8,4 procent. Att minskningstakten var omfattande 2020 kan tillskrivas pandemin – nedgången i riket var -9,6 procent och i relation till övriga regioner var Hallands minskning detta år den fjärde lägsta. Under året kom 64 procent av sektorns utsläpp från personbilar och 23 procent från tunga lastbilar. Av länets kommuner är det bara i Hylte och Halmstad som utsläppen från transportsektorn minskat mer än i riket under perioden 1990–2020, i Varberg och Falkenberg har de istället ökat.

Analys

Över tid har Halland haft den högsta boendeattraktiviteten i landet och under det första strategiåret ökade inflyttningen jämfört med trenden över tid. Men i förhållande till övriga regioner tappade Halland några placeringar. Detta beror på att den ökande utflyttningen från Stockholmsregionen främst kommer andra mälardalsregioner till dels. Sannolikt är den ökade utflyttningen från Stockholmsregionen en pandemieffekt och frågan är om den kommer vara ihållande under strategiperioden.

Även i Halland synes en pandemieffekt; inflyttningen till de mindre kommunerna ökade under 2021 samtidigt som den minskade i de största kommunerna (Kungsbacka och Halmstad). De stora vinnarna i sammanhanget var Varberg, Falkenberg och Laholm. En tolkning av utfallet är att fler är beredda på att pendla något längre till förmån för lägre huspriser och större boenden, vilket möjligen är en effekt av att fler arbetar på distans. Ännu har det gått för kort tid för att dra några slutsatser om hur pandemin på sikt kommer att påverka flyttmönstren inom landet och regionen.

Utsläppen från transportsektorn i regionen minskar långsamt, både över tid och i relation till andra regioner. En förklaring till utvecklingen är att vi blir allt fler invånare i Halland, vilket leder till ökad trafik både när gäller personbilar och tunga lastbilar. Befolkningstillväxten i grannregioner är också en del av förklaringen till den långsamma nedgången. Gods- och personbilstrafik som går igenom Halland mellan Västra Götaland och Skåne registreras som utsläpp i Halland (under förutsättning att de tankar här). Nedgången under 2020 är avvikande i förhållande till tidigare år och beror sannolikt på minskad trafik som en följd av pandemin. Däremot är minskningstakten under 2020 i nivå med den takt som krävs för att regionen ska närma sig det nationella målet om att utsläppen från transportsektorn i Sverige ska minska med 70 procent perioden 2010–2030.

Utmaningar och insikter för perioden 2021-2028

För att växa hållbart behöver utsläppen från transportsektorn att minska. Denna omställning kräver att fler åker kollektivt, cyklar eller går men också att andelen fossilfria fordon ökar. Ett förändrat arbetsliv med ökat distansarbete kan bidra till att minska resandetrycket.
Under strategiperioden förväntas invånarantalet att fortsatt öka i regionen. För att underlätta omställningen mot en hållbar region är det viktigt att samhällsplaneringen möjliggör hållbara val, exempelvis när det gäller tillgång till kollektivtrafik och att välja icke-motoriserade resor.
Trösklarna in till regionens bostadsmarknad är höga. Många kommuner uppger att det råder bostadsbrist och bostadspriserna är de näst högsta i Sverige. Detta drabbar särskilt ungdomar och nyinvandrade, vilket på sikt kan försvåra kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden samt öka medelåldern i regionen.
Infrastruktursystemet har stor betydelse för regionens funktionssätt. Frågan är interregional och behöver hanteras i samarbete med andra regioner, såväl i Sverige som andra länder. Antalet invånare längst med kusten i Halland kommer att öka under strategiperioden och därmed resbehoven för privatpersoner men också godstrafiken. Därför behöver kapaciteten för personresor med tåg mellan städerna säkerställas och vara konkurrenskraftigt i förhållande till bilen. Vidare behöver arbetet med fossilfri godstrafik intensifieras, exempelvis genom ökad elektrifiering och vätgas.

.

Graf 1

Graf 2

Graf 3

Graf 4

Fördjupningar inom området

Underlag inom området

Interaktiv datafördjupning om befolkningsutvecklingen i Halland

Interaktiv rapport som ger läsaren möjlighet att filtrera och följa den statistiska utvecklingen över tid i Halland och dess kommuner.

Fördjupad måluppföljning av Tillväxtstrategin för Hallands län 2014-2021

Rapporten innehåller en gedigen genomgång av målen som fanns i den gamla Tillväxtstrategin för Hallands län. Förutom en statistisk genomgång innehåller den ett teoretiskt ramverk som syftar till att förklara vad det är som påverkar de olika målen.

Hallands befolkning - Historisk utveckling, nuläge och prognos

Rapporten innehåller en detaljerad redovisning av demografin i Hallands län och dess kommuner. Uppdateras årligen.

Grön omställning i Hallands län 2022

Rapporten innehåller en detaljerad statistisk redovisning av den gröna omställningen i Hallands län.

Utbildning, kompetens och jämlik hälsa

Förutsättningar inom området

En stark arbetsmarknad

Sammanfattning

Halland har en stark arbetsmarknad och den högsta sysselsättningsgraden i Sverige. Män tjänar dock betydligt mer än kvinnor och det finns ett stort sysselsättningsgap mellan inrikes- och utrikes födda.

För alla regioner och kommuner är det, både ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv, viktigt att en så stor andel som möjligt av befolkningen befinner sig i arbete. En hög sysselsättningsgrad innebär att skatteintäkterna ökar, att arbetsgivare får det enklare att få tag på kompetens och minskad ekonomisk utsatthet bland befolkningen.

Även om en hög sysselsättningsgrad är eftersträvansvärt är det viktigt att notera att alla inte kommer att befinna sig på arbetsmarknaden hela tiden, och det behöver nödvändigtvis inte vara någonting negativt. En viss del av befolkningen kommer att vara i studier, föräldralediga, sjukskrivna eller av andra skäl inte tillhöra arbetskraften. Ur ett längre perspektiv är det viktiga att motverka långvarigt ekonomiskt bistånd, arbetslöshet och främja en god folkhälsa bland befolkningen för att minska sjukskrivningstalen.

Av befolkningen i Halland som är i arbetsför ålder (20–64 år) är 82,5 procent i sysselsättning. Detta är den högsta nivån i Sverige och långt över riksgenomsnittet (78,9 procent). Att Halland har en hög sysselsättningsgrad beror på flera olika faktorer, bland annat en gynnsam ålderssammansättning med många i de mest arbetsintensiva åldrarna och goda pendlingsmöjligheter inom växande arbetsmarknadsregioner.

Bakom det höga genomsnittet döljer sig stora skillnader både mellan grupper och kommuner. För utlandsfödda uppgår sysselsättningsgraden till 67,7 procent och för inrikes födda till 85,9 procent. För männen i Halland uppgår sysselsättningsgraden till 83 procent och för kvinnorna till 81,9 procent. Särskilt låg är sysselsättningsgraden bland utlandsfödda kvinnor (64,8 procent). Trots att det fortsatt råder skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda har skillnaderna minskat de senaste åren, främst med anledning av att sysselsättningsgraden bland utlandsfödda ökat med drygt fem procentenheter sedan 2015.

För både inrikes och utrikes födda är utbildningsnivån den viktigaste faktorn när vi ser till arbetsmarknadsetablering. Utan en fullgjord gymnasieutbildningen är det idag svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. För personer utan en gymnasieutbildning uppgick sysselsättningsgraden 2020 till 63,9 procent. För gymnasieutbildade låg andelen på 83,7 procent och för eftergymnasialt utbildade på 86,8 procent.

Bland länets kommuner varierar sysselsättningsgraden från 77,2 procent (Hylte) till 86,2 procent (Kungsbacka). Av kommunerna är det endast Hylte som har en sysselsättningsgrad som understiger riksgenomsnittet (78,9 procent). Könsskillnaderna i kommunerna är som störst i Hylte (5,7 procentenheter) och som minst i Kungsbacka där kvinnor och män har samma sysselsättningsgrad. I relation till riket är könsskillnaderna, sett till sysselsättningsgrad, större i samtliga av länets kommuner med undantag för Halmstad och Kungsbacka. Dock har kvinnorna i Hallands kommuner, med undantag för Hylte, en högre sysselsättningsgrad än i riket. Ett liknande förhållande återfinns när vi ser till utlandsfödda – skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda är större än i riket i flera av kommunerna (Hylte, Falkenberg, Laholm, Halmstad) men sysselsättningsgraden, med undantag för Hylte, är högre.

Sysselsättningsgraden i en region kan öka eller minska av flera olika skäl. En ökande sysselsättningsgrad beror nödvändigtvis inte på att antalet sysselsatta ökar, utan kan lika gärna bero på att antalet personer i arbetsför ålder minskar i en snabbare takt; en slags krympande anpassning. Bland länen med högst sysselsättningsgrad i Sverige sticker Halland ut genom att kombinera en kraftig tillväxt av befolkning i arbetsför ålder med en än högre sysselsättningstillväxt. I övriga regioner med en hög sysselsättningsgrad är det över tid vanligare att antalet invånare i arbetsför ålder har minskat, exempelvis i Jämtland och Norrbotten. En ökad sysselsättningsgrad innebär därför inte nödvändigtvis att skatteintäkterna ökar, utan för det krävs att antalet personer i arbete ökar också.

Graf 1

Om statistiken: Med nattbefolkning avses de som bor och arbetar i Halland och utpendlare som arbetar i en region utanför Halland.

Graf 2

Om statistiken: Med nattbefolkning avses de som bor och arbetar i Halland och utpendlare som arbetar i en region utanför Halland.

Stor rörlighet på arbetsmarknaden

Sammanfattning

En stor andel av de sysselsatta i Halland pendlar över en kommun- eller länsgräns för att arbeta. Pendlingsbehoven förväntas att öka under strategiperioden som en följd av ett växande invånarantal.

En nyckelfråga inom regional utveckling är att främja stora arbetsmarknadsregioner. Med arbetsmarknadsregioner menas det geografiska område som invånarna inom rimlig restid - ofta definierad som 0–60 minuter - kan pendla mellan bostad och arbete inom. Enkelt sagt gäller att: ju fler arbeten som invånarna har tillgång till, desto större blir möjligheterna till en god matchning på arbetsmarknaden. Stora arbetsmarknadsregioner innebär också att sårbarheten minskar för de ingående enheterna. Mindre kommuner som integreras i större arbetsmarknadsregioner kan dra nytta av arbetsutbudet som finns i större kommuner och därigenom bli mer attraktiva för inflyttning.

Att stora arbetsmarknadsregioner är eftersträvansvärt har en empirisk grund. De senaste decennierna är det de folkrika arbetsmarknadsregionerna som har stått för en majoritet av landets tillväxt. I korthet beror detta på att folkrika arbetsmarknadsregioner möjliggör så kallade täthetsfördelar, både för arbetstagare och arbetsgivare. På sikt är dessa fördelar självförstärkande – växande platser får än bättre förutsättningar och fortsätter därför att attrahera både företag och invånare. Denna självförstärkande spiral uppstår som en följd av en rad olika mekanismer, bland annat:

många människor på en plats innebär ett stort marknadsunderlag för service och tjänster vilket främjar den regionala ekonomin
ett stort utbud av arbetskraft gör det enklare för företag att hitta rätt kompetens, vilket är särskilt viktigt i en kunskapsekonomi
många företag på en plats innebär att arbetstagare får det enklare att hitta ett relevant arbete och att beroendet av enskilda företag och branscher minskar
många företag på en plats möjliggör samarbete och lärande mellan dem.

Hallands geografiska och infrastrukturmässiga förutsättningar är ur ett jämförande perspektiv gynnsamma. Stora delar av befolkningen har en hög tillgänglighet till arbeten, oavsett om man bor i länets södra eller norra delar. Detta avspeglar sig i att en stor del av regionens sysselsatta befolkning pendlar över en kommun- eller länsgräns för att arbeta. Tillgängligheten är som sämst i länets östra delar där tidsavståndet och det geografiska avståndet till en större arbetsmarknad är betydligt längre än i övriga delar.

I egenskap av en liten och befolkningstät region belägen mellan två storstadsregioner är Halland en av Sveriges mest pendlingsintensiva regioner och de senaste decennierna har resandet ökat avsevärt. Framför allt är det utpendlingen till Göteborgsregionen som har drivit utvecklingen, men också en ökad rörlighet i länets södra arbetsmarknadsregion, där Halmstad utgör navet, har bidragit.

Vid utgången av 2020 bodde det nästan 51 655 pendlare i länet, varav hälften pendlade till en kommun i Västra Götalands län och nästan en tredjedel till en kommun inom länet. Samma år pendlade 15 778 personer från en kommun i ett län utanför Halland till en kommun i Hallands län. Summerar vi de tre flödena uppgår antalet pendlare, som pendlar inom, till eller från länet, till 67 433 personer.

Av de sysselsatta som bor i Hallands län pendlar 31 procent över en kommungräns och 21 procent över en länsgräns. Jämfört med andra regioner är detta en hög andel – i snitt pendlar 6,8 procent av befolkningen i Sverige över en länsgräns för att arbeta. I faktiska tal har länet ett negativt pendlingsnetto på -19 266 personer, vilket innebär att det är betydligt fler som pendlar ut från länet för att arbeta än vad som pendlar in till det för att arbeta. Detta förhållande positionerar Hallands län som en utpräglad boenderegion. Endast Uppsala län har en högre andel utpendlare över en länsgräns.

Pendlingsintensiteten, här förstått som andelen utpendlare bland de sysselsatta, är som högst i Kungsbacka, Laholm samt Hylte. I faktiska tal är pendlingsflödena som störst i Kungsbacka, Halmstad, Varberg samt Falkenberg. Det är också i dessa kommuner pendlingen har ökat som mest under 2000-talet. Av länets kommuner är det endast Halmstad, i egenskap av centrum för en arbetsmarknadsregion, som har ett positivt pendlingsnetto. I norr graviterar Falkenberg, Varberg och Kungsbacka mot Göteborgsregionen och i söder går flödena från Laholm och Hylte till Halmstads kommun. Rent statistiskt delas regionen in i två arbetsmarknadsregioner; den norra där Falkenberg, Varberg och Kungsbacka ingår och där Göteborg är centrum, och den södra där Halmstad, Laholm och Hylte ingår och där Halmstad är centrum.

Förutom geografiska skillnader råder det stora variationer mellan olika grupper sett till pendlingsintensitet. Drygt 34 procent av männen i länet pendlar över en kommungräns men endast 28,2 procent av kvinnorna. Differensen beror på en mängd olika faktorer, exempelvis att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor som finns representerad i samtliga kommuner. I realiteten innebär detta dock att kvinnors arbetsmarknadsregioner är mindre än männens.

Vidare är pendlingsintensiteten högre bland personer med en hög utbildning och en ansenlig del av utpendlarna från regionen har en eftergymnasial utbildning. Utpendlarna från länet har därför, i genomsnitt, ett betydligt högre löneläge än de som bor och arbetar i Halland. Då invånare betalar skatt där de bor innebär detta att Halland, sett till skatteunderlag och konsumtionskraft, drar stora fördelar av arbetsmarknader i andra regioner och framförallt i Göteborgsregionen.

Graf 1

Graf 2

Matchningsproblematik trots arbetskraftstillväxt

Sammanfattning

Antalet personer i arbetskraften har över tid ökat i Halland men ändå upplever många arbetsgivare svårigheter med att rekrytera personal vilket hämmar deras utveckling.

I det regionala utvecklingsuppdraget ingår att arbeta för en god kompetensförsörjning i regionen. Detta betyder att arbetsgivare ska kunna hitta den personal som de är i behov av för att kunna utveckla sina verksamheter. Förutsättningarna för en god kompetensförsörjning varierar stort mellan landets regioner. I flera av dem har antalet invånare i arbetsför ålder minskat över tid vilket försämrar möjligheterna att hitta arbetskraft. Men även i regioner med arbetskraftstillväxt finns det tydliga problem sett till kompetensförsörjningen; många arbetsgivare uppger att det råder brist på personal, samtidigt finns det personer i arbetslöshet som inte kommer ut på arbetsmarknaden.

I Halland har antalet invånare i arbetsför ålder ökat med 17 procent (nästan 27 000 personer) under 2000-talet, vilket är den fjärde högsta ökningen i riket. Trots detta uppger nästan fyra av tio företag i regionen att kompetensförsörjning utgör ett stort hinder för deras tillväxt. Att behoven på arbetsmarknaden inte möts trots stark arbetskratstillväxt kan förklaras med att efterfrågan har ökat i en än högre takt, vilket den ökande sysselsättningsgraden i länet visar. Enkelt sagt kan man säga att Halland har en slags växtvärk – utbudsökningen är inte tillräcklig för att möta efterfrågeökningen eller efterfrågans sammansättning. En förklaring till detta är att efterfrågan på den halländska arbetskraften kommer både från arbetsgivare i regionen men också från arbetsgivare utanför regionen, därav den höga utpendlingen.

Trots att det råder hög efterfrågan på arbetskraft i länet uppgår arbetslösheten till ungefär 5 procent. Ur ett jämförande perspektiv är detta förvisso en låg nivå, men å andra sidan borde den vara ännu lägre givet att arbetsgivare söker personal. Att arbetskraftsbrist kan samexistera med arbetslöshet beror på att matchningen inte fungerar fullt ut; de som söker arbete saknar de kvalifikationer som arbetsgivare efterfrågar.

Om vi ser till dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen i Halland (drygt 8 000 personer) tillhör nästan tre fjärdedelar gruppen ”arbetslösa med svag konkurrensförmåga” som omfattar personer som saknar gymnasieutbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa som är 55 år eller äldre och personer födda utanför Europa. Samtidigt är arbetslösheten bland utbildade och inrikes födda väldigt låg. Detta indikerar att faktorer som utbildningslängd, språkkunskaper men också diskriminering är en hindrande faktor på den regionala arbetsmarknaden.

Om vi ser till delen som handlar om utbildningslängd är det uppenbart att avsaknad gymnasial utbildning är ett mycket stort hinder för att komma ut på den regionala arbetsmarknaden. Därför är det av avgörande betydelse att en så stor del av befolkningen som möjligt avklarar en gymnasieutbildning. Detta beror på att andelen jobb i regionen som inte kräver en gymnasial utbildning är väldigt få i förhållande till hur många det är i arbetskraften som saknar en gymnasieutbildning. Bland förgymnasialt utbildade i Halland uppgår sysselsättningsgraden endast till 66 procent, vilket kan jämföras med 85 procent för gymnasialt utbildade och 88 procent för eftergymnasialt utbildade.

En hög utbildningsnivå bland befolkningen ökar omställningsförmågan och korrelerar med en rad positiva effekter som god hälsa och tillit till andra. Över tid har utbildningsnivån i Sverige stigit i en hög takt – mellan 2000–2020 mer än fördubblades antalet invånare med en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre, och idag har 46 procent av landets invånare mellan 25–64 år en eftergymnasial utbildning.

I Hallands län har 10 procent av befolkningen en förgymnasial utbildning, 47 procent en gymnasial utbildning och 42 procent en eftergymnasial utbildning. Jämfört med andra län i riket är befolkningen i Hallands förhållandevis välutbildad och totalt placerar sig länet på en sjundeplats sett till andelen högutbildade bland befolkningen. Under 10-talet har länet haft den näst högsta ökningen av samtliga län sett till antalet högutbildade (41 procent).

Ser vi till olika grupper är utbildningsskillnaderna stora. En sådan skillnad är att kvinnor är betydligt mer välutbildade än män och över tid har gapet ökat. I Hallands län uppgår könsdifferensen, sett till andelen med eftergymnasial utbildning, till drygt 14 procentenheter. Vidare är det betydligt fler män än kvinnor som saknar en gymnasial utbildning.

Utlandsfödda är en mycket heterogen grupp när vi ser till utbildningsnivå – en stor andel av gruppen har en eftergymnasial utbildning samtidigt som en stor andel saknar en gymnasial utbildning. Drygt var femte utlandsfödd mellan 25–64 år har en förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå, för inrikes födda uppgår denna andel till drygt 8 procent. Vidare saknar ungefär var tionde utlandsfödd mellan 25–64 år en grundskoleutbildning. För inrikes födda uppgår denna andel till 2 procent.

Men det är inte endast längden på utbildningen som har betydelse utan också vad man väljer att studera. Prognoser för regionen visar att det finns en stor risk för att det kommer att råda en omfattande brist på olika utbildningsgrupper 2035. Samtidigt förväntas det att råda överskott på andra utbildningsgrupper. Totalt förväntas efterfrågan på arbetskraft i länet att öka med 20 000 personer fram till 2035 men utbudet endast med 14 000 personer. Detta innebär att det kommer att råda mycket stor konkurrens om den tillgängliga arbetskraften. Vidare kommer betydelsen av en effektiv matchning att öka. Idag har endast 53 procent av befolkningen i arbetsför ålder ett arbete som motsvarar personens utbildning sett till nivå och inriktning.

Störst brist förväntas att uppstå på personer med en gymnasial yrkesutbildning, personer med en vård- och omsorgsutbildning på eftergymnasial nivå samt personer med en eftergymnasial utbildning inom IT och teknik. Störst överskott väntas råda på personer med en högskoleförberedande gymnasieutbildning, personer som saknar en gymnasial utbildning samt personer med en eftergymnasial utbildning inom konst och humaniora.

Graf 1

Graf 2

Ett välmående genomsnitt men stora variationer

Sammanfattning

Befolkningen i Halland har den högsta medellivslängden i Sverige men det finns stora hälso- och inkomstskillnader mellan olika grupper och kommuner i regionen.

Halland är i många avseenden en välmående region när vi jämför oss med andra regioner. Men bakom de höga genomsnitten återfinns betydande skillnader, både mellan kommuner och olika grupper i samhället. En sådan är inkomstskillnader mellan könen. I riket uppgår kvinnornas medianinkomst till 83,5 procent av männens men i Halland till endast 81 procent – i faktiska tal en skillnad på 74,6 tkr om året, vilket är den största könsdifferensen i Sverige. Allmänt beror löneskillnaderna mellan män och kvinnor på en rad olika faktorer; fler män än kvinnor arbetar heltid, kvinnor arbetar i långt högre utsträckning än män inom offentlig sektor och pendlar i lägre utsträckning, kvinnor tar ut mer föräldraledighet och har högre sjukskrivningstal och så vidare. Att skillnaderna är än större i Halland kan härledas till att dessa faktorer har än större genomslag här än i riket som helhet. Trots att lönedifferensen mellan könen är stor i länet har kvinnorna i Halland den tredje högsta medianinkomsten i landet.

Skillnader i medianinkomst mellan geografier beror på hur stor andel av befolkningen som är i sysselsättning och vilket löneläge de har. Inom Halland varierar medianinkomsten från 316,4 tkr (Hylte) till 400,9 tkr (Kungsbacka). Av kommunerna i länet tillhör två av dem (Kungsbacka och Varberg), sett till medianinkomster, den rikaste fjärdedelen i Sverige och en den fattigaste fjärdedelen (Hylte). Halmstad och Falkenberg tillhör den rikaste hälften och Laholm återfinns bland den fattigare hälften. I alla av regionens kommuner förutom Halmstad är kvinnornas andel av männens löner långt under riksgenomsnittet.

Medianinkomsten i en region eller kommun korrelerar med hur stor andel av befolkningen som lever i ett hushåll med låg ekonomisk standard. Med låg ekonomisk standard avses att hushållets inkomst är lägre än 60 % av medianvärdet för ett lika stort hushåll i riket. I Halland faller 10,7 procent av hushållen under denna definition vilket är den lägsta nivån i riket och långt under riksgenomsnittet (13,8 procent). Bland länets kommuner varierar andelen från 6,1 procent (Kungsbacka) till 18 procent (Hylte). En utslagsgivande faktor i sammanhanget är hushållens utbildningsnivå. Av hushållen där de boende endast har en förgymnasial utbildning har hela 26 procent av dem en låg ekonomisk standard. Vidare är andelen som lever under låg ekonomisk standard betydligt högre bland utlandsfödda, vilket sammanhänger med deras svagare ställning på arbetsmarknaden jämfört med inrikes födda.

Att utbildning är en viktigt bestämningsfaktor när det gäller socioekonomiska skillnader i samhället är tydligt oaktat vilken variabel som studeras. Ser vi till den förväntade återstående livslängden för 30-åringar i Sverige förväntas högutbildade att leva ytterligare 56,4 år, vilket är 5,3 fler år än vad som förväntas för förgymnasialt utbildade. I undersökningar där respondenterna själva får avgöra sitt hälsotillstånd är det tydligt att förgymnasialt utbildade har en sämre hälsa än övriga utbildningsgrupper, både vad gäller fysisk- och psykisk hälsa. Att utbildningsnivå har en sådan betydelse beror på flera olika faktorer, bland annat att en utbildning leder till bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, kunna delta i sociala aktiviteter och etablera nätverk och kontakter och så vidare.

I Halland som helhet uppgår medellivslängden till 82,24 år för män och till 85,4 år för kvinnor och i båda fallen har hallänningarna den högsta medellivslängden i Sverige. Bland kommunerna i regionen varierar medellivslängden bland män från 81,23 år (Hylte) till 83,38 år (Kungsbacka) och bland kvinnor från 84,33 år (Hylte) till 85,89 år (Kungsbacka).

Graf 1

Graf 2

Måluppföljning av området

En region med hög sysselsättning och jämlik hälsa

Indikator: Förvärvsfrekvens (nattbefolkning 20-64 år)

Beskrivning av indikator: Förvärvsfrekvensen mäter hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som är i sysselsättning. Går att bryta ned i olika aktiviteter för att få en helhetsbild över befolkningens arbetsmarknadsaktivitet. Bör kompletteras genom att se till nattlönesumma/sysselsatt och dynamiken bakom förvärvsgradens utveckling (exempelvis om antalet sysselsatta och arbetsför befolkning ökar eller minskar).

Källa: SCB

Indikator: Förväntad medellivslängd

Beskrivning av indikator: Mäter hur många år en person som föds förväntas att leva. Ökande medellivslängd kan tolkas som ett allmänt förbättrat hälsoläge. Säger dock inget om livskvalitet. Är nedbrytbart på geografi och kön. Särskild hänsyn tas till skillnader sett till geografi, kön, utbildningsnivå.

Källa: SCB

Sammanfattning

Halland har den högsta sysselsättningsgraden i landet och skillnaderna mellan olika grupper i samhället har minskat de senaste åren. Men fortsatt kvarstår stora skillnader när det gäller arbetsmarknadsdeltagandet, särskilt mellan inrikes- och utrikes födda. Vidare finns stora inomregionala variationer där de östra delarna sticker ut i negativ bemärkelse.

Befolkningen i Halland har fortsatt den högsta medellivslängden i Sverige, både vad gäller kvinnor och män. Både när det gäller sysselsättningsgrad och medellivslängd råder det en stark korrelation mellan utfall och utbildningsnivå.

Interaktiv uppföljning av delmål- och huvudmål

Nuläge och utveckling

Halland har under lång tid haft en stark arbetsmarknad och en hög sysselsättningsgrad. Vid utgången av 2021, det vill säga det första året på strategiperioden, var sysselsättningsgraden i regionen 82,5 procent vilket var den högsta nivån i landet och långt över riksgenomsnittet (78,9 procent). Jämfört med 2020 ökade sysselsättningsgraden i Halland med 0,5 procentenheter. Ökningen var bland annat ett resultat av lättade restriktioner efter pandemin som briserade 2020.

Fortsatt kvarstår stora sysselsättningsskillnader mellan olika grupper i Halland. Sysselsättningsgraden för utlandsfödda uppgår till 67,7 procent och för inrikes födda till 85,9 procent. Mellan könen uppgår skillnaden till 1,1 procentenheter. Bland inrikes födda är könsdifferensen endast 0,1 procentenhet men bland utlandsfödda 5,6 procentenheter. Nedbrutet på kön är sysselsättningsgraden den näst högsta i landet både för män och kvinnor. Ser vi till födelseregion har inrikes födda i regionen den näst högsta sysselsättningsgraden jämfört med andra regioner och utlandsfödda den fjärde högsta.

Trots att det råder skillnader på den halländska arbetsmarknaden har de minskat över tid. År 2010 var differensen i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda 23,4 procentenheter, vid utgången av 2021 18,2 procentenheter. De minskade skillnaderna mellan grupperna beror på att sysselsättningsgraden för utlandsfödda ökat i en högre takt än för inrikes födda. Utvecklingen har varit liknande när vi ser till sysselsättningsgapet mellan könen. År 2010 uppgick gapet till 3,2 procentenheter men, som tidigare nämnt, vid utgången av 2021 till 1,1 procentenheter. De minskade könsskillnaderna beror på att en större andel av de inrikes födda kvinnorna är i arbete nu än 2010. Bland utlandsfödda är dock könsskillnaderna på liknande nivåer som tidigare.

I de halländska kommunerna varierar sysselsättningsgraden från 77,2 procent i Hylte till 86,2 procent i Kungsbacka. Av kommunerna är det endast Hylte som har en lägre sysselsättningsgrad än riket vilket beror på att utlandsfödda boendes i kommunen har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än i riket. I övriga kommuner är sysselsättningsgraden bland utlandsfödda högre än i riket men i flera av dem är differensen i relation till inrikes födda större än i riket. Samma förhållande syns när vi ser till sysselsättningsgraden bland kvinnor och män.

Livslängden i Halland var vid utgången av 2021 82,24 år för män och 85,4 år för kvinnor. Jämfört med 2020 ökade livslängden med 0,15 år för männen och 0,27 år för kvinnorna och alltjämt har hallänningarna den högsta medellivslängden i Sverige, både sett till kvinnor och män. I samtliga halländska kommuner är männens medellivslängd högre än i riket och i fem av sex kommunerna är den också högre för kvinnorna – undantaget är Hylte där kvinnornas medelålder är 84,33 år jämfört med 84,43 i riket.

Analys

De senaste åren har arbetsmarknaden präglats av pandemin och i början av 2020 var farhågan att sysselsättningsgraden skulle minska rejält. Men nedgången blev inte särskilt stor och redan 2021 var nivån tillbaka på historiskt sett höga nivåer och Halland befäster sin position som en region med en mycket stark arbetsmarknad. Fortsatt finns skillnader på den halländska arbetsmarknaden även om de har minskat något över tid, åtminstone om vi ser till sysselsättningsgraden.

Arbetsmarknadsdeltagandet bland utlandsfödda har ökat avsevärt under senare år och sysselsättningsgapet i förhållande till inrikes födda har minskat. Detta är av stor betydelse för kompetensförsörjningen i länet då utlandsfödda står för en betydande del av regionens arbetskraftstillväxt. Det ökade arbetsmarknadsdeltagandet bland utlandsfödda beror sannolikt på att stora inflyttningsgrupper nu har bott i Sverige under några år - vistelsetid har en stark korrelation med nivån på sysselsättningsgraden - samtidigt som konjunkturen varit god.

Prognoser visar nu dock att vi sannolikt inträder i en lågkonjunktur. Detta innebär att de första åren av strategiperioden sannolikt kommer att präglas av en svagare arbetsmarknad. Bakgrunden till lågkonjunkturen är bland annat de effekter – i form av prisökningar och inflation – som Rysslands anfallskrig mot Ukraina åsamkat. Hushållens köpkraft förväntas att försvagas avsevärt och detta får konsekvenser för ekonomin, inte minst den halländska.

Utmaningar och insikter för perioden 2021-2028

Lågkonjunkturer tenderar att slå hårdast mot personer som redan har en svag ställning på arbetsmarknaden. Här finns en risk att de som idag är inskrivna på Arbetsförmedlingen och inte kommit ut på arbetsmarknaden under högkonjunkturen får en än svagare konkurrenskraft under strategiperiodens första år. Detta med anledning av att konkurrensen från personer med mer färsk arbetslivserfarenhet och utbildning sannolikt kommer att öka om prognoserna infrias. Ett liknande mönster syntes i efterdyningarna av pandemin där personer med en gymnasial utbildning snabbt kom ut på arbetsmarknaden igen.
Regionerna kan inte i särskilt hög utsträckning påverka den kortsiktiga utvecklingen i samband med lågkonjunkturer. Därför är det viktigt att under strategiperioden arbeta långsiktigt och främja att en så stor del av befolkningen som möjligt erhåller minst en gymnasial utbildning. Detta ökar den framtida omställningsförmågan men bidrar också till att dämpa de långsiktiga kompetensbehov som finns på den regionala arbetsmarknaden. En följdeffekt av en högre utbildningsnivå är en förbättrad folkhälsa – idag råder det mycket stora skillnader i hälsoutfall mellan olika utbildningsgrupper och som sämst är utfallet för förgymnasialt utbildade.
Andra långsiktiga instrument för att stärka hallänningarnas ställning på arbetsmarknaden är kommunikationer och infrastruktur. Ju större arbetsmarknader som tillgängliggörs för hallänningarna, desto mindre blir sårbarheten för regionens olika delar.
Frågan om kompetensförsörjning handlar inte endast om hur länge man studerar utan också om vad man väljer att studera för inriktning på gymnasiet och högskolan. Idag sker en viss överutbildning inom vissa utbildningar samtidigt som det råder stor brist på andra utbildningsgrupper, exempelvis gymnasiala yrkesprogram. Till denna fråga hör att det fortsatt råder en stor skevhet sett till vilka studieval kvinnor och män gör.

Graf 1

Graf 2

Graf 3

Graf 4

Graf 5

Fördjupningar inom området

Underlag inom området

Interaktiv rapport om Halland inom utbildning, arbetsmarknad och matchning

Ett interaktivt underlag som erbjuder läsaren att filtrera och granska statistik om Halland och dess kommuner utifrån en mängd olika parametrar, omfattar kompetensförsörjningsområdet.

Fördjupad måluppföljning av Tillväxtstrategin för Hallands län 2014-2021

Kompetensförsörjning i Hallands län

Rapporten innehåller en detaljerad redovisning av kompetensförsörjningen och arbetsmarknaden i Hallands län. Innehåller också områdesspecifika prognoser för olika utbildningar. Uppdateras årligen.

Konjunkturläget i Hallands län

Rapportern uppdateras varje månad och innehåller uppdaterad statistik om konjunktur, arbetsmarknad, näringsliv och kollektivrafik.

Så mår vi i Halland

Rapporten beskriver folkhälsan i Halland nedbrutet på kön, kommun och åldersgrupper.

Från vaggan till graven

Omfattande rapport om Hallänningens liv och livsvillkor ur ett intersektionellt perspektiv.

Förnyelseförmåga och konkurrenskraft

Förutsättningar inom området

Ett diversifierat näringsliv

Sammanfattning

Det halländska näringslivet har en låg sårbarhet och präglas av många små- och medelstora företag inom serviceintensiva branscher. Den inhemska konsumtionen är av stor betydelse för länets näringsliv.

Branschstrukturen i en region har stor betydelse för utvecklingsförutsättningarna. Om ett fåtal företag står för en mycket stor del av ekonomin blir sårbarheten hög, särskilt om de är verksamma inom branscher som är på nedgång. I regioner med en större branschbredd och mindre koncentration till ett fåtal arbetsgivare blir sårbarheten inte lika påtaglig. Nedgångar inom en specifik bransch kan då ofta vägas upp genom tillväxt i en annan. Det är denna balansgång som över tid har resulterat i att Sveriges regioner har haft olikartade utvecklingskurvor.

I Sverige är de största branscherna, sett till antalet anställda, vård- och omsorg, företagstjänster, handel, utbildning, tillverkning, bygg, offentlig sektor samt information och kommunikation. Tillsammans står nämnda branscher för 81 procent av alla sysselsatta. Men hur denna fördelning ser ut varierar stort mellan Sveriges regioner. I storstäderna är en betydligt större andel verksamma inom service- och tjänstesektorn medan i övriga regioner är en betydligt större andel verksamma inom industrisektorn. Detta beror på att företag har olika etableringspreferenser; företag inom service- och tjänstesektorn som ofta är beroende av en stor närmarknad tenderar att lokalisera sig i befolkningsrika geografier samtidigt som industrin inte har samma beroende av en hög befolkningstäthet utan istället kan transportera sina varor över långa avstånd.

Halland har en relativt diversifierad branschstruktur, vilket innebär att det inte finns ett ensidigt beroende av någon enskild bransch. I den meningen har regionen en låg sårbarhet. I förhållande till riksgenomsnittet skiljer sig regionen främst åt genom: 1) att ha en högre andel verksamma inom energi, handel och bygg samt 2) att ha en lägre andel anställda inom information och kommunikation samt företagstjänster. Sammanfattningsvis kan man säga att Halland har ett ”serviceintensivt” näringsliv, särskilt eftersom regionen är relativt liten. Jämfört med regioner utanför storstadsregionerna är den största skillnaden att färre arbetar inom industrisektorn men fler inom handel och bygg. Att regionen har denna struktur beror bland annat på att det finns en stark köpkraft i Halland vilket skapar gynnsamma förutsättningar för företag med inriktning mot privata konsumenttjänster. Vidare innebär detta också att trösklarna in till den halländska arbetsmarknaden är relativt låga då många yrken inom dessa sektorer inte kräver en längre utbildning.

En stor skillnad gentemot riksgenomsnittet och storstadsregionerna är att Halland har relativt sett få jobb inom den avancerade tjänstesektorn. Jämfört med övriga regioner har Halland den fjärde lägsta andelen yrken som kräver eftergymnasial utbildning och andelen är endast lägre i Kalmar, Södermanland samt Dalarna. Å andra sidan ser vi att andelen avancerade jobb är hög i Västra Götaland, som är en arbetsmarknad hallänningarna har god tillgång till. Detta innebär att efterfrågan på eftergymnasial kompetens som finns i Halland i relativt hög utsträckning kommer från regioner utanför Halland.

Näringslivet i Halland har en småskalig struktur – en stor andel av de sysselsatta är verksamma inom små- och medelstora företag, här förstått som företag med 1–249 anställda. Totalt är 86,6 procent av de anställda i Halland verksamma inom ett sådant företag, i riket uppgår andelen till 79,8 procent. I relation till andra regioner har Halland den tredje högsta andelen anställda inom små- och medelstora företag. Den småskaliga strukturen är både en svaghet och styrka. En styrka i för att beroendet av enskilda företag minskar, svaghet för att stora företag ofta har mycket utvecklingsmedel och stora innovationsverksamheter.

Branschssammansättningen i länets kommuner varierar mycket. I Hylte, Laholm och Falkenberg är en stor andel av de sysselsatta verksamma inom varuproduktion (industri och jordbruk). I Hylte återfinns nästan 40 procent av sysselsättningen inom industrin och kommunen är den enda i Halland som kan klassas som sårbar sett till beroende av enskilda företag och branscher. I egenskap av residensstad har Halmstad ett mer diversifierat näringsliv men har i jämförelse med riket betydligt färre verksamma inom avancerade tjänster. I alla kommuner förutom Hylte och Laholm är andelen anställda inom service och tjänster högre än i riket, särskilt i Falkenberg och Kungsbacka. Samtliga kommuner i regionen har ett, i förhållande till riket, underskott på avancerade tjänster. Den offentliga sektorn har, i termer av andelen anställda, störst betydelse för kommunerna Halmstad, Kungsbacka och Laholm. Vidare präglas samtliga kommuner i länet av en småskalig företagsstruktur. I Laholm finns inget företag med fler än 250 anställda och i övriga kommuner är andelen sysselsatta inom större företag lägre än i riket.

Graf 1

Om statistiken: Med dagbefolkning avses sysselsatta som bor och arbetar i Halland samt inpendlare som arbetar i Hallands län. Dagbefolkningen ger därför en bild över hur det halländska näringslivet ser ut och utvecklas.

Graf 2

Ett växande näringsliv

Sammanfattning

Över tid är Halland en av Sveriges snabbast växande regioner sett till antalet sysselsättningstillfällen i regionen. Många av jobben återfinns inom lågproduktiva branscher och regionen har därför en låg produktivitet men många hallänningar arbetar inom högproduktiva branscher i Göteborgsregionen.

På ett nationellt plan har Sverige genomgått en omfattande strukturomvandling de senaste århundrandena. I början av 1900-talet var jordbruket den största näringen men står idag, som en följd av rationaliseringar och teknikutveckling, för en ytterst liten del av sysselsättningen i landet. De senaste decennierna har den stora omvandlingen handlat om att allt färre arbetar inom industrisektorn och allt fler inom service- och tjänstesektorn. Utvecklingen har gynnat stora städer som en följd av att företag inom nämnda sektorer tenderar att gynnas av att verka i befolkningstäta miljöer.

Sedan 90-talet har antalet sysselsatta i Sverige ökat med 10,7 procent och 82 procent av ökningen har skett i någon av de tre storstadsregionerna. I elva regioner har antalet sysselsatta minskat under perioden. De stora utvecklingsskillnaderna är ett utslag av den strukturomvandling som Sverige genomgått och denna förändring är i grunden förklaringen till varför vissa regioner har haft en högre befolkningstillväxt än andra; försörjningstillfällen är avgörande för att kunna locka inflyttare och brist på dem leder till utflyttningar.

I Halland har antalet sysselsatta ökat med 24 procent under perioden 1990–2020, vilket är den tredje högsta ökningen i riket. En avgörande faktor för utvecklingen har varit att regionen är belägen i en folkrik del av Sverige med direkt närhet till Göteborg. Detta har skapat goda förutsättningar för framväxt av företag inom service och tjänster. I takt med att invånarantalet i regionen ökat har marknadsunderlaget blivit allt starkare och möjliggjort för fler företag att verka i regionen.

Bakom sysselsättningstillväxten i regionen återfinns betydande skillnader mellan olika branscher. Antalet sysselsatta inom industrin och jordbruket har, liksom i riket, minskat påtagligt samtidigt som tillväxten varit stark inom bygg, företagstjänster och personliga tjänster, detaljhandel, avancerade företagstjänster, hotell och restaurang, transport och logistik samt vård och omsorg och utbildning. Denna utveckling har kommit att påverka kommunerna i olika utsträckning. Hylte och Laholm som har en betydande andel anställda inom varuproduktion har haft en negativ sysselsättningsutveckling samtidigt som övriga kommuner vuxit. Störst har tillväxten varit i Kungsbacka (63 procent), Varberg (25,8 procent) och Halmstad (22,6 procent). Sedan 90-talet har drygt två tredjedelar av sysselsättningstillväxten i regionen tillkommit i länets norra delar. I söder är det Halmstad som har utgjort motor för utvecklingen och utpendlingen till kommunen från Hylte och Laholm har därför under denna period ökat väsentligt.

Antalet tillgängliga försörjningstillfällen är av mycket stor betydelse för utvecklingen i en region men ger inte hela bilden. Ett annat perspektiv är att se till produktiviteten och den ekonomiska tillväxten. För även om antalet sysselsatta minskar på en plats kan tillväxten öka som en följd av ökad produktivitet inom olika näringar. I Halland uppgår produktiviteten, här förstått som BRP per sysselsatt, till 828 tkr. Detta är en av de lägre nivåerna i landet och i riksgenomsnittet ligger på 985 tkr. Att regionen har en låg produktivitet är en konsekvens av den branschsammansättning som finns här.

Yrken inom service och personliga tjänster har överlag en lägre produktivitet jämfört med yrken inom exempelvis IT och teknik. Istället inhämtar regionen produktivitet från Göteborgsregionen och många av utpendlarna från länet arbetar inom avancerade tjänsteyrken där. Detta får som konsekvens att nattbefolkningen i Halland har en betydligt högre produktivitet än dagbefolkningen. En förenklad beskrivning av detta är att tillväxten i Halland, jämfört med många andra regioner, i hög utsträckning drivs av löneutbetalningar till anställda snarare än en ökad produktivitet.

Graf 1

Om statistiken: Grafen visar den indexerade utvecklingen av dagbefolkningen i Halland, både offentlig och privat sektor inräknas. Med dagbefolkning avses sysselsatta som bor och arbetar i Halland samt inpendlare som arbetar i Hallands län. Dagbefolkningen ger därför en bild över hur det halländska näringslivet ser ut och utvecklas.

Graf 2

Omställning pågår

Sammanfattning

Över tid har näringslivet i regionen blivit mer utsläppseffektivt – utsläppsmängderna per miljon i tillväxt sjunker. Men omställningstakten kan öka genom att fler företag arbetar med klimatmål och utveckling av miljöanpassade produkter och tjänster.

De kommande decennierna behöver näringslivet i Sverige och Halland ställa om mot att bli mer hållbart än idag. För att nå klimatmålen och samtidigt växa och bibehålla en hög levnadsstandard kommer det därför att krävas innovationer och teknisk utveckling. Omställningen kommer vara utmanande men också möjliggöra för nya företag och idéer att växa fram och bidra till en hållbar tillväxt i regionen. Denna omställning är redan pågående och över tid har utsläppshalterna i förhållande till den ekonomiska tillväxten minskat avsevärt över tid.

I Hallands län genererar varje producerad miljon (BRP) 10,5 ton utsläpp av växthusgaser, vilket är under medianen (11,9 ton) jämfört med övriga regioner. Sedan 2008 har utsläppsintensiteten i länet förbättrats avsevärt, från 17,8 ton till 10,5 ton, en förbättring med 41,2 procent. Jämfört med övriga regioner är detta den femte största förbättringen. I Hallands län kan den förbättrade utsläppsintensiteten förklaras dels genom minskade utsläpp, dels genom ökad ekonomisk tillväxt. Jämfört med andra län har minskade utsläpp lämnat ett stort bidrag till Hallands förbättring. Detta beror bland annat på en omstrukturering inom tillverkningssektorn där energiintensiv pappers- och massaindustri minskat i omfattning. Vidare kan den förbättrade utsläppsintensiteten förklaras med att en allt större del av den ekonomiska aktiviteten i länet sker inom tjänstesektorn som har betydligt lägre utsläpp än den varuproducerande delen av ekonomin.

Även om regionens näringsliv blivit mer utsläppsintensivt över tid kan omställningen intensifieras. I Halland bedriver 44 procent av företagen arbete med miljöfrågor utöver lagstiftning, vilket är den femte högsta nivån i riket och över riksgenomsnittet. Men av företagen i regionen har endast var fjärde miljömål för verksamheten och bara 29 procent säljer miljöanpassade produkter eller tjänster.

En viktig del i omställningen kommer att vara nya innovationer och idéer som i ett senare skede kommersialiseras på marknaden. Här har Halland ett gott utgångsläge då många i regionen är företagare. Av de sysselsatta i regionen är 8,8 procent egna företagare, vilket är den fjärde högsta nivån i riket. Den höga andelen företagare beror bland annat på regionens branschstruktur då serviceföretag tenderar att vara förhållandevis små jämfört med exempelvis industriföretag.

Företagsamheten varierar dock stort mellan olika grupper i samhället och en tydlig skillnad återfinns mellan könen. I Halland är 11,7 procent av de sysselsatta männen företagare men endast 5,7 procent av kvinnorna och differensen är en av största i Sverige. Den identifierade differensen i företagsamhet beror på flera olika faktorer. En viktig sådan är att kvinnor i långt högre utsträckning än män är verksamma inom den offentliga sektorn. Den könsmässiga uppdelningen på arbetsmarknaden kan på sikt leda till minskad innovationskraft och att könsnormer styr individers yrkesval snarare än intresse och förmåga.

Förutom entreprenörskap är innovationsförmågan en mycket viktig del i en regions omställningsförmåga. Att mäta graden av innovation är dock svårt och kan göras på flera olika sätt. Ett sätt är att fråga företagen om de har utvecklat och sålt nya eller väsentligt förbättrade varor och tjänster under de tre senaste åren. Drygt hälften av länets företag svarar instämmande på denna fråga, vilket är den femte högsta nivån i landet och över riksgenomsnittet (48 %). Ett annat mått, som inte är subjektivt, är företagens utgifter för forskning och utveckling i relation till bruttoregionprodukten. I Halland uppgår denna andel till endast 0,4 procent, vilket är den tredje lägsta nivån i riket och långt under riksgenomsnittet (2,4 procent). I Västra Götaland, där många hallänningar arbetar, uppgår andelen till 4,8 procent. Den låga nivån i Halland är bland annat ett utslag av att regionen har få storföretag inom tekniksektorn. I regel har små- och medelstora företag inom service och tjänster låga FoU-utgifter.

Den småskaliga företagsstrukturen och det serviceintensiva näringslivet i Halland får också genomslag i exportstatistiken. Av företagen i regionen har 16 procent exporterat till utlandet under det senaste året. Andelen är under riksgenomsnittet (18,4 procent) men på medianen jämfört med andra regioner. Hur många som exporterar säger dock ingenting om storleken på exportverksamheten vilket visar sig när vi ser till det faktiska exportvärdet i regionerna. Inom varuexport ligger Halland tredje sist bland länen med ett exportvärde på 85 tkr per invånare. När det gäller tjänsteexporten (19,3 tkr per invånare) är placeringen något bättre (strax under medianen) jämfört med andra län. Den senaste femårsperioden har dock Halland haft den femte högsta exporttillväxten i landet. Att länet har en relativt liten export men ändå stark tillväxt beror på att länets ekonomi i hög utsträckning drivs av den inhemska konsumtionen.

Graf 1

Graf 2

Om statistiken: Varu- och tjänsteexporten är summearad i grafen.

Måluppföljning av området

En region med internationell konkurrenskraft och hållbar tillväxt

Indikator: BRP per sysselsatt inom näringslivet

Beskrivning av indikator: Måttet mäter summan av all produktion och försäljning per sysselsatt, vilket ger ett produktivitetsmått; hur mycket värde de sysslesatta skapar. Fångar både löner och övrig avkastning.

Källa: SCB

Indikator: Sysselsatt dagbefolkning 20-64 år inom näringslivet

Beskrivning av indikator: Måttet fångar upp regionens jobbskapande förmåga. Kompletterar BRP/sysselsatt som främst är ett effektivitetsmått. Produktivitet kan ske på bekostnad av jobbtillväxt. En produktivitet som återinvesteras i regionen leder ofta till jobbtillväxt.

Källa: SCB

Indikator: Näringslivet klimatpåverkande utsläpp/BRP

Beskrivning av indikator: Mäter hur mycket utsläpp varje producerad miljon genererar. Ett slags effektivitetsmått över näringslivets klimatanpassning. Kan dock utvecklas “åt rätt håll” även om utsläppen ökar (om BRP ökar i högre takt).

Källa: SCB

Sammanfattning

Näringslivet i Halland har haft en stark sysselsättningstillväxt över tid men en svag produktivitetsutveckling. Samtidigt kompletteras den egna regionala arbetsmarknaden genom att många pendlar ut från länet för att arbeta inom högproduktiva sektorer i framförallt Göteborgsregionen. Detta är en stor konkurrensfördel för Halland men det finns potential att utveckla produktiviteten inom den egna arbetsmarknaden och därigenom stärka regionens motstånds- och konkurrenskraft.

Över tid har den ekonomiska tillväxten i regionen blivit mindre utsläppsintensiv, bland annat som en följd av nedläggningar av utsläppsintensiva verksamheter och att en allt större del av ekonomin återfinns inom tjänstesektorn.

Hylte kommun är den enda kommunen i regionen som har en relativt hög sårbarhet. Över tid har detta visat sig genom en svag tillväxt i kommunen och utvecklingen har inte vägts upp genom ökad utpendling till andra arbetsmarknader.

Interaktiv uppföljning av delmål- och huvudmål

Nuläge och utveckling

Gemensamt för indikatorerna som tillhör detta mål är att vi ännu saknar statistik för något år under strategiperioden. Redovisningen är därför att betrakta som tillbakablickande men med framåtblickande slutsatser. En annan notering är att den senaste statistiken inom området (2020) är påverkade av coronapandemin.

I Halland uppgår produktiviteten inom näringslivet, här förstått som BRP/sysselsatt inom den privata sektorn, till 817,2 tkr. Detta är den fjärde lägsta nivån i riket. Under 2000-talet har produktiviteten inom regionens näringsliv ökat med 22,8 procent, ett årligt genomsnitt på 1 procent. Den förra strategiperioden (2014–2020) ökade produktiviteten med 6,6 procent och i genomsnitt med 0,9 procent om året. I relation till övriga regioner har produktivitetsutvecklingen varit relativt låg, oavsett om vi ser till den längre eller kortare trenden. Sammanfattningsvis kan vi därför konstatera att produktivitetsutvecklingen i regionen försämrats både i relation till historisk utveckling och i relation till övriga regioner. I riket uppgår produktiviteten till 989,3 tkr per invånare och som högst är den i regionerna Norrbotten, Stockholm samt Västernorrland.

Sysselsättningstillväxten inom den privata sektorn i Halland har varit mycket stark under 2000-talet. Totalt ökade antalet sysselsatta inom sektorn under denna period med 35,1 procent (1,4 procent i årligt genomsnitt). Detta var den tredje högsta tillväxttakten i riket och endast Uppsala och Stockholm hade en högre tillväxt. På kortare sikt, det vill säga strategiperioden 2014–2020, uppgick sysselsättningstillväxten i regionen till 0,7 procent i årligt genomsnitt. En huvudförklaring till den minskande takten var coronapandemin som drabbade samtliga regioner i Sverige. I jämförelse med övriga regioner hade Halland den sjunde högsta tillväxttakten under den förra strategiperioden (2014-2020). Detta innebär att regionen tappade i relativa placeringar jämfört med den långsiktiga trenden och perioden 2000–2013. Tappet berodde inte på att regionen drabbades särskilt hårt av pandemin, utan tvärtom klarade sig det halländska näringslivet, sett till antalet sysselsatta, väldigt bra i jämförelse med andra regioner.

Av länets kommuner har samtliga av dem förutom Hylte haft en sysselsättningstillväxt inom näringslivet under 2000-talet. I fyra av dem (Kungsbacka, Varberg, Halmstad samt Falkenberg) var den högre än riksgenomsnittet. Under den förra strategiperioden 2014–2020 hade fyra av sex kommuner en sysselsättningstillväxt men endast Kungsbacka och Halmstad låg över riksgenomsnittet. Jämfört med den långsiktiga trenden (2000–2020) tappade samtliga kommuner i regionen i tillväxttakt jämfört med riket under perioden 2014–2020.

För varje miljon som det halländska näringslivet producerar genereras 10,8 ton växthusgaser. Detta är en av de lägre nivåerna i riket samtidigt är det vanskligt att jämföra detta tal mellan regionerna, snarare är det trenden över tid som är intressant och mer jämförbar. Under perioden 2008–2019 minskade utsläppen i Halland per miljon med 43,1 procent, vilket var den fjärde största nedgången i riket. Utvecklingen beror dels på att utsläppen minskat, dels på att bruttoregionprodukten ökat under perioden.

Analys

Det halländska näringslivet har en stark jobbskapande förmåga och kostnaden för ett skapat arbete är förhållandevis lågt jämfört med andra regioner. Över tid har detta bidragit till en hög jobbtillväxt och sysselsättningsgrad men en låg produktivitet.

För helhetsbilden är det viktigt att väga in pendlingen från regionen. Ser vi till utpendlarna har de en betydligt högre produktivitet än de som arbetar i Halland. Detta beror på att många av dem arbetar med högavlönade och avancerade yrken i Göteborgsregionen. Man kan därför säga att Halland importerar produktivitet från andra regioner. Rent statistiskt kan detta uttryckas enligt följande: den sysselsatta nattbefolkningen i Halland har den tredje högsta produktiviteten i landet (407 tkr i lönesumma per sysselsatt) men dagbefolkningen i regionen har den sjätte lägsta produktiviteten (371 tkr i lönesumma per sysselsatt).

I grunden bör ovan inte betraktas som ett problem utan utifrån ett funktionellt perspektiv; att regionens invånare tar del av högavlönade yrken utanför regionens administrativa gränser är snarare någonting positivt. Över tid har kombinationen mellan många jobb inom servicesektorn i regionen och tillgången till mer avancerade yrken i framförallt Göteborgsregionen tjänat Halland väl sett till skatteintäkter och sysselsättningsgrad. Förhållandet är snarare en effekt av att Halland har ett strategiskt läge med goda kommunikationer till stora arbetsmarknader och en hög boendeattraktivitet.

De senaste åren har regionen, jämfört med övriga, tappat något sett till sysselsättningstillväxten inom näringslivet. Ser vi till den långsiktiga trenden har dock regionen intagit en god placering. Men utvecklingen antyder att det finns potential att stärka sysselsättningstillväxten och robustheten inom regionens näringsliv för att bevara regionens relativa position sett till jobbskapande.

Det finns påtagliga inomregionala skillnader i Halland när vi ser till näringslivets utveckling. Hylte kommun är den enda i regionen som är att betrakta som sårbar och bör därför lyftas särskilt i detta sammanhang. Antalet sysselsättningar inom kommunens näringsliv har minskat under 2000-talet och har inte vägts upp genom ökad utpendling från kommunen, vilket varit fallet i Laholm som också haft en svag tillväxt inom det egna näringslivet.

Över tid har näringslivets klimatpåverkan i Halland minskat och utsläppen har minskat samtidigt som det ekonomiska värdeskapandet ökat. Förklaringar till utvecklingen är dels att en allt större del av regionens ekonomiska produktion sker inom tjänstesektorn, dels att utsläppsintensiva verksamheter inom varuproduktion lagts ned eller utvecklat mer energieffektiva metoder.

Utmaningar och insikter för perioden 2021-2028

Den förhållandevis låga produktiviteten och den relativt svaga produktivitetsutvecklingen inom regionens näringsliv kan ses som ett tecken på en vilande potential i regionen. Ett ökat inslag av mer avancerade och högavlönade yrken inom regionen hade stärkt robustheten än mer och minskat beroendet av utvecklingen i andra regioner. Dagens förhållande förutsätter nämligen att de norra delarna av regionen fortsatt kommer att expandera i hög takt och kunna ta del av Göteborgsregionens arbetsmarknad. I de södra delarna hade fler avancerade yrken i Halmstad stärkt robustheten dels för Halmstad men också för Laholm och Hylte.
Näringslivet i Halland drivs i hög utsträckning av en stark inhemsk konsumtion. En ökad export till andra regioner och länder hade därför stärkt motståndskraften i regionen och kompletterat det regionala marknadsunderlaget. Detta är särskilt viktigt för kommuner som Hylte som har en svagare koppling till större arbetsmarknader. Att låna marknadsunderlag utanför regionen handlar inte endast om varuexport utan också om att exempelvis attrahera turister till en plats.
Halland har, jämfört med övriga regioner, få större företag inom exportintensiva branscher. Ett resultat av detta är att både exporten och FoU-investeringarna blir förhållandevis låga på en aggregerad nivå. Den stora närvaron av små- och medelstora företag i regionen gör det därför särskilt viktigt att främja innovation och export inom denna storleksgrupp. En hög andel av företagen i regionen idag bedriver innovationsverksamhet och export men den summerade massan behöver öka för att stärka regionens robusthet.
Omställningen till ett mer hållbart näringsliv går framåt men står inför stora utmaningar under strategiperioden. Den relativt stora nedgången sedan finanskrisen är ett resultat av nedläggningar av utsläppsintensiv produktion i regionen. För en fortsatt nedgång behöver utsläppseffektiviteten öka än mer inom befintliga företag och här finns en potential i och med att en minoritet av regionens företag idag har klimatmål eller säljer miljöanpassade varor eller tjänster.
Arbetet med att främja näringslivets utveckling i länet behöver ha ett interregionalt och funktionellt perspektiv snarare än ett administrativt. Att endast studera näringslivet utifrån ett kommun- och länsperspektiv ger en felaktig bild givet hur interaktionerna ser ut mellan företag och hur människor reser mellan hem och arbete. Både åtgärder och analyser bör därför i högre utsträckning än idag utgå från funktionella arbetsmarknadsregioner snarare än administrativa enheter.

Graf 1

Om statistiken: Grafen visar utvecklingen av sysselsatt dagbefolkning inom den privata sektorn. Med dagbefolkning avses sysselsatta som bor och arbetar i Halland samt inpendlare som arbetar i Hallands län. Dagbefolkningen ger därför en bild över hur det halländska näringslivet ser ut och utvecklas.

Graf 2

Graf 3

Graf 4

Om statistiken: Grafen visar klimatpåverkande utsläpp (produktionsbaserade) från regionens näringsliv. Produktionsbaserade utsläpp utgår från vilken aktör som orsakat utsläppen, till skillnad från det territoriella perspektivet som utgår från var utsläppen har uppstått. En viktig skillnad jämfört med den territoriella statistiken är att den produktionsbaserade statistiken även inkluderar svenska aktörers utsläpp från internationella transporter.

Fördjupningar inom området

Underlag inom området

Fördjupad måluppföljning av Tillväxtstrategin för Hallands län 2014-2021

Sårbarhetsanalys av näringslivet i Halland

Rapporten beskriver Hallands näringsliv utifrån ett sårbarhetsperspektiv. Innehåller ett teoretiskt ramverk och beskrivningar av näringslivet i de olika kommunerna samt hur regionen klarat olika ekonomiska kriser genom historien.

Konjunkturläget i Hallands län

Rapportern uppdateras varje månad och innehåller uppdaterad statistik om konjunktur, arbetsmarknad, näringsliv och kollektivrafik.

Strukturomvandlingens geografi 2017

Beskriver strukturomvandlingen i Hallands län och hur den har påverkat den ekonomiska geografin i regionen.

Sveriges kommuner och regioner (SKR). Regionalt utvecklingsansvar, Hämtad: 2022-09-20. URL: https://skr.se/skr/samhallsplaneringinfrastruktur/regionalutveckling/regionaltutvecklingsansvar.2689.html ↩︎

Läget i Halland

Förutsättningar och mål för Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021-2028

Inledning

Syfte och disposition

Hallands strategi för hållbar tillväxt 2021-2028

Om måluppföljningen

Attraktiva och hållbara livsmiljöer

Förutsättningar inom området

En liten, polycentrisk och tät region med god tillgänglighet

Graf 1

Graf 2

En växande och attraktiv boenderegion

Graf 1

Graf 2

En åldrande befolkning

Graf 1

Graf 2

Stora miljö- och klimatutmaningar

Graf 1

Graf 2

Måluppföljning av området

Nuläge och utveckling

Analys

Utmaningar och insikter för perioden 2021-2028

Graf 1

Graf 2

Graf 3

Graf 4

Fördjupningar inom området

Utbildning, kompetens och jämlik hälsa

Förutsättningar inom området

En stark arbetsmarknad

Graf 1

Graf 2

Stor rörlighet på arbetsmarknaden

Graf 1

Graf 2

Matchningsproblematik trots arbetskraftstillväxt

Graf 1

Graf 2

Ett välmående genomsnitt men stora variationer

Graf 1

Graf 2

Måluppföljning av området

Nuläge och utveckling

Analys

Utmaningar och insikter för perioden 2021-2028

Graf 1

Graf 2

Graf 3

Graf 4

Graf 5

Fördjupningar inom området

Förnyelseförmåga och konkurrenskraft

Förutsättningar inom området

Ett diversifierat näringsliv

Graf 1

Graf 2

Ett växande näringsliv

Graf 1

Graf 2

Omställning pågår

Graf 1

Graf 2

Måluppföljning av området

Nuläge och utveckling

Analys

Utmaningar och insikter för perioden 2021-2028

Graf 1

Graf 2

Graf 3

Graf 4

Fördjupningar inom området