David de Jonge: ”Det är nu eller aldrig”

David de Jonge har siktet tydligt inställt, det är socionomprogrammet han ska gå när han är klar med allmän linje på Katrinebergs folkhögskola. Efter 30 år som kock läser han nu in gymnasiebehörighet för att kunna ta sig vidare och så småningom kunna arbeta med drömyrket – socionom.

Klockan är 12.30 och vi möter David och några av hans klasskompisar vid darttavlan. Det är där de samlas varje vardag och kastar pil tillsammans efter lunchen, innan eftermiddagens lektioner tar vid. Det är skratt, lättsamma samtal blandat med gliringar, leenden och ett enormt fokus. Ung som gammal, lärare och elev, tjej eller kille, alla får vara med – något som kanske kännetecknar livet på en folkhögskola.

David de Jonge flyttade till Sverige från Nederländerna för 22 år sedan och i 30 år har jobbat som kock i både Sverige och Nederländerna. Men de slitsamma arbetstiderna gjorde att han, under flera år, funderade på att göra något annat i sitt liv.

– Det tog två-tre år för mig att komma fram till vad jag verkligen vill göra i stället för att jobba i restaurangbranschen. Jag vill göra skillnad för människor på ett djupare plan, jag vill kunna bidra till att en människa kan må lite bättre. Jag är 48 år, så det är nu eller aldrig som jag ska göra en förändring, säger David.

David är äldst i sin klass, den yngsta är i 18-årsåldern. Han går nu sin fjärde och sista termin.

– I början var jag jättenervös, allt var nytt och pirrigt, skulle jag hitta till lokalerna? Hur är de andra eleverna? Men nervositeten gick över efter bara några veckor, det var lätt att komma in klassen, trots att åldrarna skiljer sig mycket åt, säger David.

– Nu är vi ett gott gäng, som förändras emellanåt. Eftersom skolan är så anpassad till individerna så slutar några och några kommer till – det skapar bra dynamik. Folkhögskolan är så bra på det sättet, alla är välkomna utifrån sina villkor, fortsätter David.

Klockan är 13 och det ringer in, det är dags för historia. Här är det eget arbete med att färdigställa fördjupningsuppgiften om arkitektur i japansk historia, som David valt, där källhänvisningar är ett viktigt inslag – om en vecka ska det vara inlämnat. Grupparbeten och redovisningar utgör viktiga inslag i undervisningen och därför krävs det en hög närvaro och delaktighet i studiearbetet. Målet med undervisningen på folkhögskolan är att eleverna ska kunna påverka sin livssituation och i framtiden delta i utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

–Jag upplever att lärarna här är närmare eleverna än vad jag minns det från skolan i Nederländerna. Det är ofta som lärarna väver in det som händer i nutid i lektionerna och det är mycket diskussioner och grupparbeten, en bra blandning mellan det teoretiska och praktiska, säger David.

David har satt upp höga mål för sig själv. För att komma in på socionomprogrammet krävs högsta omdömet, ”utmärkt studieförmåga”, i alla ämnen.

– Jag vet vad jag vill och jag kommer att klara det. Det är också det som är tjusningen med att gå här, alla har sina egna mål, vilket gör att alla är motiverade på ett sätt som jag inte kände av när jag gick skolan i Nederländerna. Alla är här frivilligt, säger David.

– Jag känner en enorm stolthet över att jag vågade ta steget och ser fram emot att öppna ett nytt kapitel i livet, efter att jag är klar till sommaren, avslutar David.

Ansökan till allmän kurs är öppen

Ansökan till Allmän kurs på Region Hallands folkhögskolor, Katrineberg och Löftadalen, är fortfarande öppen för vårterminen.

Löftadalens folkhögskola – Löftadalens folkhögskola (regionhalland.se)

Katrinebergs folkhögskola – Katrinebergs folkhögskola (regionhalland.se)