Ny rutin i ambulansen sparar tid vid hjärtinfarkt

Patienter med bröstsmärta som ringer efter ambulans kan nu få ett bättre omhändertagande. Redan i ambulansen tas hjärtprov i form av ett blodprov (Troponin), något som tidigare gjordes först på akutmottagningen. Provet tas sedan till akuten för omgående analys.

Utvärdering, sedan den nya rutinen införts, visar att det tar 2,5 minut extra för ambulanspersonalen att ta provet. Men samtidigt sparas i snitt 20 minuter in på akutmottagningen där handläggningstiden förkortas. I de fall där blodprovet signalerar en pågående hjärtinfarkt minskas handläggningstiden med en hel timme. Detta är en värdefull utveckling av hanteringen av en potentiell hjärtinfarkt, då studier visar att just tiden för den akuta handläggningen påverkar hur det går för patienten.

Liten förändring med stor effekt

Rutinen är en följd av forskning av Kristoffer Wibring, ambulanssjuksköterska och verksamhetsutvecklare inom ambulanssjukvården.
–  Idén uppstod i samband med mitt forskningsprojekt om riskbedömning av patienter med bröstsmärta, säger Kristoffer. Förändringen är en liten och enkel sak för ambulanspersonalen, men den kan spela stor roll i långa loppet.
–  I de allra flesta fall går det bra att ta ett prov redan hemma hos patienten. Det innebär ett par minuter längre på plats hos patienten, men i gengäld får patient väsentligt mycket snabbare omhändertagande på akuten.

Varje minut gör skillnad

Miltiadis Triantafyllou, överläkare och hjärtspecialist på Hallands sjukhus, har praktisk erfarenhet av tidsfaktorns betydelse:
– Den nya rutinen kombinerar åtgärder som verkligen gör skillnad och ger kortare ledtider. Då hjärtinfarkt orsakas av stopp i ett kranskärl som försörjer hjärtmuskeln med blod, betyder varje minut utan blodtillförsel förlorad hjärtmuskel.
– Vissa hjärtinfarkter syns redan på EKG, då tas enkelt beslut om akut transport till kranskärlsröntgen. Men oftast är det svårt enbart på EKG att få en säker diagnos. Därför behövs blodprovet för Troponin, en hjärtskademarkör som är förhöjd vid hjärtinfarkt. Det tar tid för att säkerställa och analysera ett blodprov, vilket kan leda till förseningar i omhändertagandet. Med den nya rutinen minskar risken för sådan fördröjning.

 

Fakta om hjärtinfarkt

Vad händer i kroppen?

En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp helt eller delvis har täppt igen kranskärlen som förser hjärtmuskeln med syrerikt blod. Förträngningen i kranskärlen orsakas av att kolesterol, blodkroppar och bindväv har lagrats i kärlväggen; så kallat åderförfettning eller åderförkalkning. Den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas då av syrebrist. Om syrebristen varar mer än 15 minuter börjar hjärtmuskelcellerna dö, och skadan som uppstår är en hjärtinfarkt. Hjärtinfarktens storlek beror på hur länge syrebristen pågår och hur stort kärlområde som påverkas.

Hur ställs diagnos?

EKG kan visa om hjärtat har påverkats av syrebrist. EKG kan tas av ambulanspersonalen på plats eller i ambulansen. Resultaten skickas för bedömning redan innan ambulansen hinner fram till sjukhuset.

Blodprover tas med några timmars mellanrum för att avgöra om hjärtmuskeln har skadats och i så fall hur mycket. Bland annat mäts halten Troponin som läcker ut från skadade och döda hjärtmuskelceller vid en hjärtinfarkt.

Vem drabbas?

Hjärtinfarkt drabbar tiotusentals människor varje år. Män under sextio år löper tre gånger större risk att få en hjärtinfarkt än kvinnor i samma ålder. En förklaring till skillnaden kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen.

Risken ökar med åldern för både kvinnor och män. Ungefär hälften av alla hjärtinfarkter inträffar plötsligt utan besvär av kärlkramp.

Hur kan man förebygga?

• Var fysiskt aktiv regelbundet.
• Avstå från rökning och nikotin.
• Minska det skadliga kolesterolet i kosten. Höga blodfetter ökar risken för att åderförfettning, som ökar risken för hjärtinfarkt.
• Håll god kontroll på blodsockerhalt, blodtryck och blodfettshalter om du har diabetes. Två av tre personer som får en hjärtinfarkt har försämrad omsättning av socker i kroppen.
• Förebygg högt blodtryck. Blodtrycket kan ibland sänkas med fysisk aktivitet, men ofta krävs även läkemedel.

Källa: Hjärt-lungfonden.se, 1177.se