Så påverkar litiummedicinering risken att drabbas av allvarlig njursjukdom

– Litium kan förbättra livet på ett avgörande sätt för en del människor. Samtidigt ställs patienten inför ett val: skall jag fortsätta lida, eller leva ett bra liv nu med risken att få njursjukdom någon gång i framtiden? Man vet vad man har, men inte vad man får. Det kan också finnas tveksamheter hos läkare att rekommendera medicinen på grund av rädsla för dessa biverkningar.

Mihaela Golic har i sin forskning kommit fram till att personer som innan behandlingens start har en nedsatt njurfunktion löper betydligt högre risk för allvarlig njursjukdom jämfört med personer med intakt njurfunktion. Behandlingens längd och patientens ålder ökar också risken.

– Patienter med normal njurfunktion som bedöms ha nytta av litium bör inte avstå från behandling på grund av rädsla för njurpåverkan. För dem med befintliga njurproblem måste beslutet att använda litium vägas mot risken för ytterligare njurskada.

Stor risk att återinsjukna om patienten slutar med litium

Litium kan användas både vid akut behandling av depression och för att förebygga återfall. Medicinen är inte beroendeframkallande, men har bara effekt så länge den tas. Om patienten upphör med medicinen efter flera års framgångsrik behandling är risken stor att återinsjukna. Därför är det inte ovanligt att patienter använder litium i 20–30 år. Och det är just den långa användningen som kan bli problematisk för en liten andel patienter.

– Data som jag har analyserat i min avhandling visar dels att vården har blivit bättre på att följa upp litiumbehandlingen, dels att dosen litium som vi använder har minskat över tid. Vidare visar min data att risken för allvarlig njursjukdom var väldigt låg, cirka en procent på tio år efter litiumstart, men den ökade efter 20 års behandling, säger Mihaela Golic och fortsätter:

– Det är en inte negligerbar risk. Utav mer än 2000 patienter följda upp till 35 år från start av litium utvecklade cirka 13 procent allvarlig njursjukdom och de flesta av dem var över 70 år gamla.

I dag kontrollerar sjukvården behandlingen på ett mycket bättre sätt än till exempel på sjuttio- och åttiotalet, berättar Mihaela Golic.

– Läkarna är förstås mycket försiktiga med läkemedel som har allvarliga biverkningar. Men njursjukdomen kommer inte plötsligt. Om litium- och njurvärdena följs upp regelbundet och patienten sköter sina kontroller är det fullt möjligt att i tid upptäcka om njurarna reagerar negativt på litium. Givetvis pratar vi då återigen med patienten om behandlingens risker och nytta, samt diskuterar möjliga alternativ. Vi väger in fördelar och nackdelar och fattar ett gemensamt beslut.

Kan minska behovet av inläggning

De allra flesta som får god effekt av litium kan ta medicinen utan att drabbas av allvarliga njurproblem även efter många års medicinering. Forskning visar att litium kan minska behovet av inläggning på sjukhus. Mihaela Golic har träffat patienter som har genomgått svåra depressiva skov, men som tack vare litium har kunnat ha en fungerande vardag och varit fria från återfall under många år. Hon hoppas att fler patienter i framtiden kan få möjlighet att pröva medicinen.

Om du vill läsa hela Mihaela Golics avhandling finns den här: Predictors of severe kidney disease in long-term lithium treatment. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.