När känslorna tar över – DBT ger personer med EIPS verktyg att hantera livet

Psykiatrin Hallands DBT-team, som finns på vuxenpsykiatriska mottagningarna (VPM) i Varberg och i Halmstad, hjälper de patienter med EIPS som har det allra svårast.

– Det vi främst jobbar med är att minska självskada och suicidbeteenden. Men det är också väldigt vanligt med ätstörda beteenden och destruktivt sexuella beteenden, säger Hanna Bergendal, dietist och terapeut i DBT-teamet på VPM i Varberg.

DBT är den mest omfattande behandlingen som finns inom öppenpsykiatrin och kan pågå i upp till två år. Behandlingen kräver mycket av patienterna som deltar och därför består behandlingens första del av en så kallad ”commitmentfas”. Under den här fasen träffas terapeuten och patienten ett antal gånger för att skapa en relation samt gå igenom förväntningar, mål och eventuella hinder. Om både patienten och terapeuten tycker att patienten är redo för behandlingen skrivs ett kontrakt.

Efter det påbörjas behandlingen.

– Då träffar man sin individuella terapeut en gång i veckan och så går man i färdighetsträningsgrupp en gång i veckan, säger Hanna Bergendahl.

Under färdighetsträningen får patienterna lära sig att hantera och stå ut med svåra känslor utan att ta till destruktiva beteenden. Man tränar bland annat på medveten närvaro, sociala färdigheter och att stå ut i kris.

I den enskilda terapin arbetar man med patientens svårigheter utifrån uppsatta mål men också med att öva på hur de färdigheter man lärt sig i gruppen kan användas i olika situationer i patientens liv.

En tredjedel blir av med diagnosen

DBT har erkänt bra effekt för patienter med EIPS, ungefär en tredjedel av de som går behandlingen blir så pass hjälpta att man kan omvärdera diagnosen.

– Det är beteendena och hur man reglerar sina känslor som är problemet. Kan vi lära patienterna hur de kan göra annorlunda och hur de kan reglera sina känslor så kommer symptomen inte längre vara så allvarliga att de uppfyller kriterierna för diagnosen, säger Patrik Bäck.

En sak som är unik med DBT är att patienterna har möjlighet att ringa sin terapeut för telefonstöd även kvällar och helger.

– De får ringa när de behöver coaching i färdigheter och då coachar vi dem i att agera på det sätt som vi har övat in som är mer funktionellt än till exempel att självskada, säger Hanna Bergendal.

Psykiatrin Halland erbjuder även anhörigstöd genom anhörigprogrammet Familjeband. Genom programmet får anhöriga till patienter lära sig mer om diagnosen, självomhändertagande och validering för att på så vis kunna minska konflikter och bibehålla en relation till patienten.

– Det är en viktig del av DBT att man försöker hjälpa patientens omgivning. Man lär närstående hur man validerar, hur man kan förstå varför patienterna gör som de gör och hur man kan bemöta dem för att de inte ska bli värre, säger Patrik Bäck.

DBT bygger på den dialektiska filosofin som handlar mycket om acceptans och förståelse, om att det inte finns några rätt eller fel.

– Vi försöker aktivt hitta ett annat perspektiv på patientens uppfattning om verkligheten när den är ”svartvit”. Motsättningen skapar driv mot förändring, säger Patrik Bäck.

Han förklarar:

– Om patienter använder generaliserande uttryck som ”alla hatar mig”. Då kan man som behandlare svara: ”Ok, du tänker att alla hatar dig och här sitter jag och försöker hjälpa dig att må bättre. Hur kommer det sig att jag gör det om jag hatar dig? Skulle det kunna vara så att inte alla hatar dig?” Det skruvar då lite på tanken om att ”alla” hatar och vi kan börja jobba med att förändra ett icke-hjälpsamt tankesätt. Sen kräver det såklart att man jobbar väldigt mycket med validering och värme i samtalen för att det inte bara skall bli provocerande.

Annan hjälp finns att få

För de som inte uppfyller kriterierna för att få DBT finns annan behandling så som samtal med kurator eller hjälp av arbetsterapeut med rutiner och struktur för att få ihop det basala i livet. Det finns färdighetsträning i grupp eller så kan man få genomgå gruppbehandlingen ERGT (Emotion Regulation Group Therapy), som syftar till att minska självskada och ge färdigheter i känsloreglering. Dessutom har alla patienter på de vuxenpsykiatriska mottagningarna en fast läkar- och sjuksköterskekontakt.

– Men det är bra att komma ihåg att det går att jobba med förändringsarbete även utanför terapin. Ofta kommer man till psykiatrin och tänker att det är psykoterapi man behöver för sina problem. Men det man behöver är ju att göra förändringar som gör att livet fungerar och det går att göra förändringar även på andra sätt och tillsammans med andra än psykoterapeuter, säger Patrik Bäck.