Från skrivbord till vårdavdelning – Emma hittade hem

Det är tidig morgon på avdelning 5A, medicinkliniken på Varbergs sjukhus. Emma Nyström och hennes kollegor samlas för morgonrapport innan en ny arbetsdag tar vid. Här är det högt tempo, varierande vårdtyngd och ett ständigt behov av att finnas till hands. Men det är också här Emma känner att hon hittat rätt.

– Jag trivs superbra. Det är en avdelning med väldigt sjuka patienter, men det är otroligt givande. Och kollegorna är fantastiska – det är de som gör det till det bästa, säger Emma.

En helt ny väg

För bara något år sedan såg Emmas yrkesliv helt annorlunda ut. Hon arbetade med text och kommunikation, först på e-handelsföretaget Nelly i Borås, senare på en reklambyrå i Varberg. Det var en värld av kampanjer, event och influencers – glamoröst och kreativt, men inte något som gav henne den mening hon sökte.
När familjen flyttade till Frillesås och jobbet på reklambyrån försvann, stod Emma vid ett vägskäl.

– Jag var gravid och hamnade lite i en livskris. Det fanns inte jobb att söka och det var en tuff bransch. Då satt jag och min man en kväll och jag sa "jag kanske ska hålla på med något annat", berättar Emma.

Inspirationen kom från en nära vän som är undersköterska och som ofta pratat varmt om sitt yrke. Emma hade alltid varit nyfiken på människor och människokroppen. Varför inte testa något helt nytt?

– Utbildningen är bara 1,5 år och jag tänkte att jag förmodligen kommer att jobba i 40 år till. Då vill jag göra något som engagerar mig och som jag känner är roligt att gå till varje dag.

Närmast patienten

I januari förra året blev Emma klar med sin utbildning och började jobba på Varbergs sjukhus. Efter många år bakom skrivbordet var det en omställning att arbeta så fysiskt och nära människor. Men det var också precis det hon sökte.

Som undersköterska är det Emma och hennes kollegor som har tätast kontakt med patienterna. De hjälper till med personlig omvårdnad, förbereder för undersökningar, assisterar sjuksköterskor och läkare – men framför allt är de där för patienterna.

– Det är oftast oss de pratar med först. Vi träffar dem hela tiden på ett helt annat sätt än vad sjuksköterskor och främst läkare har möjlighet till. Det är vi som är närmast patienten större delen av dagen, säger Emma.

Det är i de här mötena som jobbet blir som mest meningsfullt. Emma minns särskilt en man som fått ett svårt besked och som låg ensam på avdelningen. Han hade missat sin bästa väns begravning och var väldigt ledsen.

– Han sa "jag brukar aldrig gråta och prata om mina känslor", men jag hade tur och kunde sitta med honom. Vi satt där i typ en halvtimme och han fick gråta och jag höll om honom och fanns där. Det gjorde mycket för honom i den stunden, och även för mig. Att bara vara en medmänniska och se bort från allt annat man behövde göra – faktiskt ta tiden och vårda det psykiska också.

Tufft men hanterbart

Arbetet på medicinkliniken är krävande. Många patienter behöver hjälp med allt och kan inte ens vända sig själva i sängen. Det gäller att ha koll på att de inte ligger för länge på en sida så de får trycksår, att de får sin medicin i tid, att de kommer iväg till undersökningar.

– Det har varit dagar när det varit tufft och man känner sig så otillräcklig, berättar Emma. Men det är omgångar. En normal dag brukar vara hanterbart, och nu när man är lite varm i kläderna vet man hur man ska lägga upp det.

Det som gör skillnad är teamet. På avdelning 5A stöttar alla varandra. Om någons grupp har det särskilt tungt flaggar man för det, och då kommer hjälpen direkt.

– Så länge man kommunicerar är alla väldigt hjälpsamma. Vi vill att alla ska ha det bra. Det är väldigt skönt att veta att jag alltid har mitt team i ryggen om det är mycket, säger Emma.

Rekommenderar alla att testa

När Emma tänker tillbaka på sitt yrkesval är hon helt säker: det här var rätt. Även om lönen är lägre än tidigare och schemaläggningen är tuffare med helger, kvällar och röda dagar, väger det inte upp mot känslan av att göra skillnad.

– Jag ångrar inte mitt val för en sekund. Pengar är inte allt i livet. Jag vill hellre göra det jag känner ger mig positiv energi, så länge jag överlever.

Till alla som funderar på att utbilda sig till undersköterska, oavsett om man är ung och funderar på sin framtid eller lite äldre och vill göra ett karriärskifte, har Emma ett tydligt budskap:

– Gör det! Många tror att det bara är att torka bajs, men det är det minsta av allt vi gör. Vi gör så otroligt mycket och man lär sig så mycket både om människor och människokroppen. Det är så givande på alla sätt. Jag har till och med sagt till min man att jag tycker alla borde få göra ett år i vården, som en sorts lumpen. Det skulle göra alla väldigt gott att hjälpa andra människor på det sättet.

Och även om Emma ibland saknar att skriva och arbeta med text, kanske till och med drömmer om att kombinera båda världarna någon gång, är hon just nu helt nöjd med att njuta av känslan av att ha hittat rätt.

– Det känns verkligen 100 procent rätt. Det är så skönt att veta att man gör skillnad för människor när livet är som tuffast. Det känns både bra i hjärtat och huvudet.