Ramverk
Den fysiska planeringen ramas in och påverkas av beslut och styrdokument på flera nivåer: globala avtal och EU-direktiv till nationella lagar och mål, regionala strategier och kommunala planer. Här presenteras hur planen står i relation till ett urval av dessa.
Agenda 2030
Regional fysisk plan för Halland ska bidra till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och EU:s mål att uppnå klimatneutralitet 2050 i linje med åtaganden enligt Parisavtalet.
Agenda 2030 innehåller 17 mål som lyfter behovet av att se hur sociala, ekologiska och ekonomiska frågor hänger samman. Hur vi planerar, bygger och utvecklar våra städer och samhällen har påverkan på flera av målen till exempel klimatåtgärder, biologisk mångfald och minska ojämlikhet.
Genom regional fysisk planering kan Halland ta ett samlat grepp för att bidra till att målen uppnås. Planen stödjer också EU:s ambition om klimatneutralitet senast 2050, i linje med Parisavtalet.
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen innehåller 54 rättigheter (artiklar). Som barn räknas varje människa under 18 år. Barnkonventionen är svensk lag sedan 1 januari 2020.
Barn är en särskilt sårbar grupp i samhället och därför har den regionala fysiska planeringen en viktig roll i att skapa trygga, tillgängliga och utvecklande miljöer för barn och unga i Halland. Genom att fokusera på dessa aspekter kan vi säkerställa att våra yngsta invånare växer upp i en miljö som främjar deras välbefinnande och utveckling. I framtagandet av planen har en Barnkonsekvens- och en jämställdhetsanalys tagits fram.
Fit for 55 och den gröna given
EU-kommissionen presenterade 2021 det så kallade Fit for 55-paketet, med förslag på åtgärder i syfte att nå EU:s skärpta klimatmål för 2030. Fit for 55 innebär att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser ska minska med minst 55 procent jämfört med år 1990. Ungefär samtidigt presenterade EU-kommissionen den så kallade Gröna given, ett program för hur EU:s lagstiftning ska anpassas för att kunna ställa om ekonomin och samhället på ett hållbart sätt.
Den regionala fysiska planeringen har en viktig roll i att omsätta dessa ambitioner i praktiken genom att planera för ett samhälle som är både klimatsmart, motståndskraftigt och långsiktigt hållbart.
Svenska miljömål
Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Där ingår även Generationsmålet. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Sverige når i dagsläget inte de nationella miljömålen och utvecklingen går åt fel håll. För att vända trenden krävs en mer samordnad och strategisk fysisk planering, där spelar den regional nivån en viktig roll. Genom regional fysisk plan kan vi skapa en gemensam riktning för mark-och vattenanvändning, främja klimatanpassning, hållbara transporter samt stärka landskapets ekologiska funktioner.
Planen stödjer genomförandet av miljömålen: Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt växt- och djurliv, Frisk luft, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning samt Grundvatten av god kvalitet. Miljömålen är integrerade i planen. För mer information om hur målen följs upp, se kapitlet Uppföljning av planen.
Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030
Den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet utgör en övergripande inriktning för det regionala utvecklingsarbetet i Sverige. Strategin lyfter fram behovet av en hållbar samhällsomställning, ökad tillgänglighet, stärkt lokal och regional konkurrenskraft samt social sammanhållning i hela landet.
Genom att koppla den fysiska strukturen till mål för regional utveckling verkar regional fysisk plan för att förverkliga strategins intentioner i den halländska kontexten.
Målet är att främja en helhetsinriktad planering där kommunala och regionala mål samverkar.
Regional utvecklingsstrategi och Strategi för hållbar tillväxt
Den regionala fysiska planen är ett verktyg som bidrar till att konkretisera och förverkliga intentionerna i Hallands regionala utvecklingsstrategi Halland – bästa livsplatsen 2035 och Strategi för hållbar tillväxt.
Genom att koppla den fysiska strukturen till målen för hållbar regional utveckling tydliggörs hur olika strukturer hänger samman. Planen omsätter strategiernas övergripande inriktningar i ett territoriellt perspektiv och skapar förutsättningar för ett mer samordnat och kunskapsbaserat genomförande av den regionala utvecklingspolitiken.
På så sätt bidrar planen till en hållbar samhällsutveckling genom att klargöra rumsliga samband, territoriella avgränsningar samt geografiska och fysiska förutsättningar och strukturer. Detta stärker planeringssystemets förmåga att hantera komplexa och långsiktiga utmaningar och möjligheter.
Genom att planen aktualitetsprövas varje mandatperiod skapas en levande process som bygger långsiktig kapacitet och lärande. Planen blir därmed ett nav för uthålliga planeringsprocesser och fördjupad samverkan – en förutsättning för att möta framtidens hållbarhetsutmaningar.
Kommunernas översiktsplaner
Regional fysisk plan och de halländska kommunernas översiktsplaner hänger samman och kompletterar varandra. Översiktsplanerna är kommunernas verktyg för att ta ställning till den långsiktiga användningen av mark-och vattenområden, medan den regionala fysiska planen utgör ett stöd i att samordna planeringen över kommun- och regiongränserna.
Genom att erbjuda ett regionalt perspektiv kan planen bidra till att stärka översiktsplanernas mellankommunala perspektiv.
Kommunernas handlingsplaner för bostadsförsörjning
Regional fysisk plan ska utgöra ett stöd i kommunernas arbete med bostadsförsörjning och bidra med ett regionalt perspektiv på förutsättningarna för ett hållbart bostadsbyggande. Planen synliggör hur tillgången till infrastruktur, kollektivtrafik, arbetsmarknad och grönstruktur påverkar förutsättningarna för bostadsutveckling.
Planen kan därmed fungera som ett gemensamt planeringsunderlag i dialogen om lokalisering, prioriteringar och samordning över kommungränserna. Regional fysisk plan utgår från kommunernas handlingsplaner för bostadsförsörjning och kompletterar kommunernas planer med ett regionalt helhetsperspektiv.
Krav och riktlinjer i 7 kap. Plan- och bygglagen
Vid utformningen av de tre målområdena med tillhörande strategier och föreslagna åtgärder för arbetet med den regionala fysiska planen, har hänsyn tagits till vilka frågor Boverket pekar ut i lagstiftningen i 7 kap plan-och bygglagen (PBL).
I enlighet med krav och riktlinjer ska Regional fysisk plan:
- tas fram i nära samarbete med berörda aktörer.
- erbjuda vägledning för den kommunala planeringen.
- ange de grunddrag för användningen av mark- och vattenområden och de riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet.
- verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses.
- verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter.
- ta fram prognoser, omvärldsanalyser och olika utvecklingsscenarier för att skapa beredskap för olika samhällsutvecklingar.
- beakta både nuvarande och framtida behov samt hantera risker som kan uppkomma kopplat till klimatförändringar.
- beskriva markanvändningen med fokus på ett effektivt och varsamt sätt med hänsyn till miljön.
- framgå hur hänsyn har tagits till allmänna intressen i 2 kap PBL, riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt förordning om tillsyn enligt miljöbalken 5 kap har följts.
- främja en hållbar utveckling som förenar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
- stämma överens med nationella mål och intressen.
- integreras med andra regionala och kommunala planer: Översiktsplanerna, bostadsförsörjningsprogrammen samt Regional infrastrukturplan och Trafikförsörjningsprogrammets inriktningar ska vara inarbetade.
Senast ändrad: