Frågan om oberoende från hyrpersonal är aktuell både nationellt och regionalt. Region Halland påverkas därför av det som sker inom området nationellt.
Liknande arbete pågår i flera andra regioner och många gör gemensam sak med stöd av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I de 21 regionerna har man kommit olika långt. Vissa har infört totalstopp, andra har sämre förutsättningar att vidta drastiska åtgärder. Några närliggande regioner har dragit nytta av den geografiska aspekten.
Vi behöver alltså hantera bemanningsfrågan olika. I attraktiva Halland har vi relativt goda förutsättningar – vi har i grunden en god ekonomi och vi gillar att ligga i framkant. Men det betyder inte att vi är utan utmaningar.
Regionerna har kommit överens om gemensamma fokusområden, till exempel i arbetet med att vara attraktiva arbetsgivare. Nu pågår också arbete med gemensam upphandling av hyrpersonal i vården, vilket underlättar tydligare krav på kvalitet och kostnader.
Ökade kostnader en trend
Att kostnaderna för inhyrd personal ökar är en stigande trend i regionerna. 2022 ökade de med 25 procent (1,5 miljarder kronor) jämfört med 2,5 procent (4 miljarder kronor) för egen personal. Sjukhusvården står för den största ökningen. Men också inom primärvården och psykiatrin har kostnaderna ökat, både för inhyrda sjuksköterskor (41 procent) och läkare (drygt 16 procent).
Delvis är detta en följd av pandemin, som ledde till fler sjukskrivningar och behov av återhämtning hos anställda. Flera regioner har också behövt hantera uppskjuten vård genom att hyra in personal. Samtidigt råder kompetensbrist i stora delar av landet, vilket försvårar rekryteringar. Den ökade konkurrensen om personal har också lett till prisökningar.
Beroendet av hyrpersonal hos regionerna beror alltså på flera faktorer: ökat vårdbehov, rörlighet inom yrkesgruppen, arbetstider/schemaläggning, svårrekryterade bristyrkeskompetenser, och att bemanningsbranschen lovar högre löner.
