På varje avdelning och mottagning inom vuxenpsykiatrin i Halland finns barnombud. Uppdraget är att stödja verksamheten att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.
Barn till föräldrar med psykisk sjukdom löper en ökad risk att må psykiskt dåligt och att själva utveckla psykisk sjukdom. De har nästan alltid behov av särskilda stödinsatser, men risken finns att behoven kommer i skymundan.
– Vårt uppdrag som barnombud är att stödja våra kollegor så att patienternas barn får den hjälp de har rätt till, säger kurator Teuta Xhemajli. Hon är samordnare för barnombuden inom Psykiatrin Halland tillsammans med kuratorerna Charlotte Mc Clure och Liselott Forsén.
Barnombud finns inom alla avdelningar och mottagningar inom vuxenpsykiatrin i Halland.
– När en patient har varit hos oss på nybesök, frågar vi alltid kollegorna om det finns barn och hur planen ser ut kring dem, säger Liselott Forsén. Vi frågar om barnet sedan tidigare har fått information om förälderns tillstånd och kring behovet av råd och stöd.
Om oron är stark över barnet och en orosanmälan till socialtjänsten behöver göras, kan barnombuden hjälpa till i processen.
Alla barn erbjuds samtal
Det är inte alltid som barns behov av stöd framstår som tydliga och därför ska alla barn och unga erbjudas ett samtal med ett barnombud. Erbjudandet bör om möjligt ske i samförstånd med barnets vårdnadshavare. En film har tagits fram: ”Leo får hjälp av psykiatrins barnombud” för att motivera till ett besök. Se filmen på 1177.se.
– När ett barn kommer till ett barnombud använder vi oss av metoden BRA-samtal, som står för Barns Rätt som Anhöriga. Metoden är utvecklad av Stiftelsen allmänna barnhuset. Vi anpassar mötet efter barnets ålder och mognad. Vi kan rita, leka och prata, säger Charlotte Mc Clure. Barnombuden ser till att det finns leksaker och material för att underlätta besöket.
Det är viktigt att förmedla att det aldrig är ett barns fel när föräldern har psykiska problem, liksom att ge så konkret information som möjligt.
– Jag talade nyss med en åttaåring som har en mamma med ätstörning, berättar Teuta Xhemajli. Flickan ställde två frågor: Kommer mamma att dö av sjukdomen och kommer jag själv att få sjukdomen? Dessa frågor är vanliga hos oroliga barn.
För att ge svar på barnets frågor, kan barnombuden ordna ett möte med en doktor. De kan också visa runt på avdelningen och presentera personalen som föräldern träffar. Genom att se att föräldern blir omhändertagen, kan situationen avdramatiseras för barnet.
Barnombuden har kunskap om verksamheter som erbjuder gruppverksamheter där barn kan möta andra i samma situation. De vet också vart man vänder sig för att få reda på vilka övriga insatser som finns för barn inom kommun och region.
”Känna mindre oro”
För att utveckla arbetet och skapa ett bra samarbete mellan barnombuden, ordnar samordnarna regelbundna möten och för en dialog med ledningen kring barnperspektivet. Samordnarna bevakar också kunskapsläget och uppdaterar informationsmaterial.
– Målet med allt vårt arbete är att vi ska kunna hjälpa patienternas barn att känna mindre oro och att vi ska få deras förtroende, säger Charlotte Mc Clure. Barnet ska känna att det är vår uppgift inom vården att ta hand om föräldern, så att barnet slipper det ansvaret. Vi uppmuntrar dem att leva sitt eget liv med skola, vänner och fritidsaktiviteter. Vi ger hopp om att det kan bli bättre.
