Bakgrundsmönster

Så ska fler tjejer lockas till skogsbranschen

Skogsnäringen är viktig för Halland och erbjuder många jobb. Men branschen lockar få kvinnor och det märks även på skogsbruksutbildningarna. På Munkagårdsgymnasiet i Tvååker försöker man att ändra på det.

– Det spelar ingen roll om man är kille eller tjej. Alla kan göra allt, säger Ebba Nilsson, elev på skolan.

När motorsågen startar sveper ett vitt rökmoln över de mossklädda kullarna i skogen. Det brummande ljudet blir starkare när kedjan skär genom trädstammen. Några sista slag med baksidan av yxan mot fällkilen och den höga granen faller lugnt och kontrollerat mot marken. Det är inte första gången Ebba Nilsson fäller träd. Hon går i årskurs 3 på Munkagårdsgymnasiets naturbruksprogram med inriktning på skogsbruk.

– Många blir förvånade när de får veta vad jag pluggar. Men eftersom vi har skog hemma har jag alltid varit med pappa där. Att få vara ute i skogen även i skolan och att göra något praktiskt är det roligaste med utbildningen. Man lär sig mycket och får många olika erfarenheter, säger hon.

En person i orange skyddskläder och hjälm som jobbar i skogen.
En skogsmaskin i ett skogsbruk.

Tjejer en minoritet

I Ebbas klass går det tio killar, och hon är ensam tjej. I årskurs 1 är en av 15 elever en tjej och i årskurs 2 är det fem av 14. Skogsnäringen i stort är en mansdominerad bransch och på Munkagårdsgymnasiet vill man att fler tjejer ska söka sig till skogsyrken som maskinförare, skogsvårdare, skogshuggare eller skogsplanerare.

– Alla branscher behöver mångfald. Om vi inte öppnar upp för kvinnor som män missar vi 50 procent kompetent personal som skulle kunna jobba i skogen. Det är resursslöseri, säger Jonas Andersson, skogslärare på Munkagårdsgymnasiet.

Kollo ska locka fler tjejer

Som ett led i att få fler tjejer att söka till skogsbruksprogrammet har Munkagårdsgymnasiet ett skogskollo tillsammans med skogsbranschen i Halland, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och en rad andra aktörer. På skogskollot får 25 tjejer i årskurs 6–9 under två dagar prova på allt från skytte och motorsågsskötsel till att plantera träd och köra skogsmaskin.

"Efter kollot ser vi att många tjejer ändrar uppfattning och blir nyfikna"

Jonas Andersson

skogslärare på Munkagårdsgymnasiet

En man i orange skyddskläder och hjälm i ett skogsbruk.

– Vi vill visa att det är en bransch för alla. Historiskt har det varit ett hårt och fysiskt tungt arbete, och det är en bild som hänger kvar. Men sedan maskiner började användas är det inte så längre. Efter kollot ser vi att många tjejer ändrar uppfattning och blir nyfikna, säger Jonas Andersson.

Många jobb i sikte

Halva Halland består av skog och den är viktig för näringslivet, klimatarbetet och som besöksmål för invånare och turister. I dag sysselsätter skogsindustrin i Halland fler än 5 000 personer, men de närmaste åren står branschen inför stora utmaningar med många pensionsavgångar. Det innebär att ny arbetskraft krävs och då behöver också fler söka till skogsbruksprogrammet.

– Skogsbranschen är ingen mansbransch, det är fel uppfattning. Det spelar ingen roll om man är kille eller tjej. Alla kan göra allt. Men visst kan det vara ganska tufft att komma in som ensam tjej i en klass med bara killar, även om de är snälla. Det tar ett tag att vänja sig, men sedan är det jättekul och fungerar hur bra som helst, säger Ebba Nilsson.

Skogsbruksutbildningen

På skogsbruksutbildningen läser eleverna bland annat naturbruk, entreprenörskap, virkeslära, motor- och röjmotorsåg och skogsskötsel. Inför praktiken i årskurs två väljs inriktning mot antingen maskinförare eller manuell skogsvård.

Munkagårdsgymnasiet

Munkagårdsgymnasiet drivs av Region Halland och på Naturbruksprogrammet går ungefär 300 elever som utbildar sig inom djurvård, lantbruk, naturturism, skogsbruk eller trädgård. Skolan har även utbildningar för elever med NPF-diagnoser samt vuxenutbildning. Skolan har internatplats för 190 elever.

Vilka flyttar till Halland?

Jobb, småhus och havet lockar många hemvändare.

Varför blir hallänningarna äldst i Sverige?

Den goda hälsan i Halland går att spåra mer än 100 år tillbaka i tiden.

Hur ska Halland bli bäst på vandring och cykling?

45 mil vandringsled längs kusten är en av flera satsningar som ska locka fler ut i naturen.