Direkt till innehållet

”Boten får inte vara värre än soten”

Rubriken kan verka raljant men det är inte meningen. Åsa Lindbergs forskning handlar delvis ofta om just detta – cancerbehandlingar är vanligen tuffa och påfrestande för patienten och avvägningen mellan behandling och resultat är viktig.

Åsa Lindberg
Åsa Lindberg, forskare och läkare i internmedicin på Hallands sjukhus, ägnar helst sin lediga tid åt naturen tillsammans med Friluftsfrämjandet och familjen.

– Jag har publicerat en artikel i min forskning så här långt, den handlar om hur livskvaliteten ser ut för en person under och efter en livshotande sjukdom, berättar Åsa.

Studien visar att livskvaliteten försämras under behandling, men återgår till ursprungsnivå efter behandlingen, samt att ett högre skattad rollfunktion och fysiskt mående är associerat till bättre utfall.

Studien som Åsa har publicerat baserar sig mantellcellslymfom vilket är en typ av lymfom som oftast drabbar män över 65 år. Lymfom är en sorts cancer i lymfvävnad, vilket oftast innebär att cancern sitter i lymfknutorna. Lymfom behandlas med en kombination av cellgifter och antikroppsbehandling – men, behandlingarna är tuffa och påverkar följaktligen livskvaliteten på kort och lång sikt.

– Vi vet att livskvalitén före behandling vid andra typer av lymfom kan påverka utfallet av behandlingen. Därför har jag i studien undersökt just livskvalitén hos patienter före, under och efter behandling samt jämfört med en referensgrupp, berättar Åsa.

Enkät för skattning

Metoden för att mäta patienternas symtom och livskvalitet är med validerade så kallade självskattningsenkäter. Totalt handlar det om 30 frågor som skattas på en skala, några beskriver hur patienten mår ex. fysiskt, emotionellt och socialt. Andra frågor ska ge svar på patientens symptom, det kan handla om trötthet, illamående, smärta och sömnbesvär. Enkäten besvarades vid fyra tillfällen; vid behandlingsstart samt efter 6, 12 och 24 månader.

En intressant aspekt kopplat till resultatet som Åsa finner, är att patienterna 6 månader efter avslutad behandling skattade sin livskvalitet lika god som referensgruppen som alltså inte drabbats av en svår cancersjukdom.

– Ja, trots att de har en obotlig malignitet är deras skattning jämförbar med referensgruppen, vilket kan uppfattas som förvånande. Givetvis kan livskvaliteten vara lika god som före behandlingen, men det kan även vara påverkat av ”response shift” vilket innebär att självuppfattningen förändras utifrån situationen patienten befinner sig i, man anpassar sig helt enkelt efter situationen. Men det är också känt att patienter som uppmärksammas och får delta i studier tenderar att bli mer optimistiska, menar Åsa.

Livslust återkommer

Studiens slutsats pekar tydligt på att livskvaliteten sjunker under behandlingen men att den återhämtar sig efter behandlingen.

– Det är viktigt kunskap som ger hopp om att måendet förbättras på sikt. Vi såg också att låg fysisk funktion är tydligt kopplad till sämre möjlighet till överlevnad och att risken för återfall då ökar.

Nu fortsätter Åsa sin forskning och fokus ligger på omfattande studier som båda har bäring cancersjukdomar. De handlar om lymfom i relation till immunbrister och konsekvenser som kan uppstå i form av exempelvis infektioner, varav den allvarligaste formen är sepsis (blodförgiftning).

Forskning kring immunterapi och hur behandling sker, där immunförsvaret ska trimmas för att bekämpa tumörceller fick häromåret Nobelpriset i medicin.

Åsas forskning undersöker bland annat de vita blodkropparnas funktion, antal och hur receptorer på blodkroppen hanterar celler som infekteras. I ytterligare en studie analyserar Åsa en viktig lymfom-cell som tenderar att angripa de celler som bildar antikroppar. Hypotesen är att det är sämre överlevnad för patienten vid immunbrist, men vilka är orsakerna? I studien görs bland annat omfattande journalgranskning hos ett stort antal patienter som behandlats över tid.

– Intressant är att veta om kombinationen av behandlingar, t. ex. immunterapi kan förhindra eskalerande sjukdom. Hela det här arbetet blir lite av grundforskning, det är så mycket vi inte vet än om immunbrist vid lymfom. Förhoppningsvis kan min forskning bidra till mer kunskap och nya riktlinjer kring när och hur lymfompatienter ska behandlas för immunbrist, säger Åsa.

Fakta

Åsa Lindberg, specialistläkare i internmedicin, ST-läkare i hematologi, doktorand Lunds universitet

Artikel: Pre-treatment health-related quality of life parameters have prognostic impact in patients >65 years with newly diagnosed mantle cell lymphoma: The Nordic Lymphoma Group MCL4 (LENA-BERIT) experience. (2022)

Åsa är doktorand sedan 2019 vid Lunds universitet och doktorerar parallellt med kliniskt arbete vid Hallands sjukhus Halmstad. Hennes pågående forskning belyser lymfom, ett samlingsnamn för olika tumörsjukdomar i lymfsystemet, och dess förhållande till kroppens immunförsvar.

Vid sidan om kliniskt arbete och forskning är hon trebarnsmamma och sambo med ett brinnande intresse för friluftsliv. ”Jag gillar helt enkelt att vara ute i naturen och organiserar barngrupper för Friluftsfrämjandet. Så det blir en hel del utflykter till Simlångsdalen, Aleskogen och havet”, berättar hon.

Senast ändrad: