Ingen kan själv förändra och rädda en hel värld, men vi kan alla göra den lite bättre. Att rädda en människa från självmord – anses av vissa trosinriktningar vara ett sätt att rädda världen. Årligen avlider ca 1200 personer i Sverige till följd av självmord. Erik Bergqvists forskning kan ge ny kunskap och skapa förutsättningar för att rädda många fler människor.
Det finns få metoder i världen med evidens för behandling av suicidala patienter med fokus på den suicidala processen. Men erfarenheter från såväl USA som Europa visar att nya interventioner kan minska risken för suicidförsök hos riskpatienter.
– En metod som prövats i Schweiz går under begreppet ASSIP (Attempted Suicide Short Intervention Program), berättar Erik.
Modellen utgår från att patienten själv har förklaringen kring sitt handlande och beskriver den själv. Exempelvis filmas samtalen och tillsammans med terapeuten tittar patienten på resultatet för att förstå den suicidala processen och därmed förstå vad som kan ändras för att inte återfalla i suicidala handlingar.
– Resultaten från Schweiz har varit mycket goda och nu görs replikerande studier i Sverige, berättar Erik.
Omfattande granskning
Årligen avlider ca 1500 individer i Sverige till följd av självmord. En stor majoritet av dessa uppvisar tecken på psykisk sjukdom. Inom svensk sjukvård är det främst inom specialistpsykiatrin som man arbetar kliniskt med suicidpreventiva åtgärder. Tidigare internationella studier har visat att det är vanligare att individer som senare avlider till följd av självmord, söker sjukvård utanför psykiatrin.
– I vår studie kartlägger vi hur det ser ut i Sverige, i vilken utsträckning män och kvinnor i olika åldrar haft kontakt med olika vårdinrättningar inom två år före dödsfall genom självmord. Vi har gjort det genom journalgranskning av alla invånare i Sverige som under 2015 tog sina liv, berättar Erik.
Sänka självmordstalen
Genom att belysa var inom vården som högriskpatienter för suicid gör sjukvårdsbesöken, hoppas man att kunna sprida kunskap kring preventiva insatser även utanför psykiatrin och därmed sänka suicidtalen i Sverige.
– Viktiga resultat vi ser är bland annat att yngre individer (under 65 år) var mer benägna att ta kontakt med psykiatrin medan äldre tenderar att söka kontakt via primär- och somatisk sjukvård, berättar Erik. Studien visar också att tre fjärdedelar av individerna var i kontakt med vårdgivare tre månader före självmordet och 60 procent hade kontakt med vården fyra veckor före sin död.
– Suicidtankar är ett stigma och till syvende och sist bör vi i vården se till att det finns hjälp för patienten, på flera olika nivåer. Vi vet också att det finns en tröskel att gå över för att få patienter att söka till psykiatrin, många upplever inte sig själva som ”tillräckligt sjuka”, menar Erik.
Närsjukvården kan bidra mer, distriktsläkarna har en viktig roll, här behövs insatser med kompetensutveckling men också stöd för att identifiera riskindivider. Här kan exempelvis beslutstöd genom Machine learning ha en viktig roll i framtiden.
Fakta
Erik Bergqvist, ST-läkare inom vuxenpsykiatrin, Varberg
Artikel: Health care utilisation two years prior to suicide in Sweden:
a retrospective explorative study based on medical records (2022).
Erik är deltidsdoktorand vid Lunds universitet sedan 2019 och varvar forskning med kliniskt arbete, hans plan är att disputera under våren 2025.
Erik undersöker i sin forskning var högriskpatienter för suicid söker sjukvård. Han utvärderar även ASSIP som ny behandlingsmetod för högriskpatienter genom forskning med kvalitativ metodologi.
