Barns hälsa grundläggs tidigt i livet, av landets tioåringar är nära en femtedel överviktiga. Ett par barn i varje skolklass har per definition obesitas. Orsaker till ohälsosam viktutveckling tillsammans med hur barns tarmflora utvecklas från födseln till vuxen ålder är några exempel på Josefine Roswalls forskning. Tillsammans med en grupp forskare driver Josefine ”Tillväxtprojektet” – ett halländskt, spännande arbete som belyser barns utveckling och hälsa.
Forskningen visar att individers hälsobeteende grundas mycket tidigt i livet. Givetvis utgör föräldrarnas utbildningsnivå, socioekonomi och levnadsvanor en stor påverkan på barnets hälsa och generella välmående.
– För att barnet ska uppnå optimal hälsa, tillgodose sig en normal tillväxt och goda mat- och levnadsvanor behövs ett bra föräldraskap i de första levnadsåren, säger Josefine Roswall, överläkare och chef för barn- och ungdomskliniken på Hallands sjukhus.
Idag når barnhälsovården (BHV) nära 100 procent av barnen och föräldrarna. BHV:s viktiga uppgift är att stödja och informera föräldrarna med att göra aktiva val vad gäller maten och dess energiinnehåll, rutiner och ordning för måltiderna.
– Det handlar om evidensbaserad information om levnadsvanor som föräldrarna bör etablera tidigt i barnets liv, därmed kan vi minska riskerna avsevärt med att drabbas av övervikt och fetma, säger Josefine.
Livsviktig tillväxt
Tillväxtprojektet som är en unik satsning på forskning i Halland omfattar mycket mer – en hel årskull av halländska barn har följts från födseln fram till idag (nu är barnen i yngre tonåren). En del av barngruppen, ca 550 individer har specialstuderats ur olika perspektiv. En av Josefines studier på gruppen handlar om hur tarmfloran utvecklas och påverkas under barnets första år.
– Vi har haft möjligheten att följa de här barnen och i min studie återkommande tagit prover på barnens bajs, med syfte att studera hur bakteriesamhället i tarmen utvecklas över tid, berättar Josefine som är en av initiativtagarna till Tillväxtprojektet.
Tidigare forskning på området har inte omfattat så många barn under så lång tid – studien visar på flera spännande resultat.
Två intressanta resultat:
- Mognadsprocessen för bakteriers sammansättning och utveckling i magen utvecklas under lång tid. Så sent som vid fem års ålder är den inte färdigutvecklad. Dessutom är mognadsprocessen individuell i såväl tid som sammansättning.
- Tarmbakteriernas sammansättning påverkas av om barnet föds vaginalt eller genom kejsarsnitt. Ett barn fött med kejsarsnitt har tidigt en mer outvecklad tarmflora, men kommer ikapp när barnet är mellan 3-5 år.
– Vi har nu möjlighet att fortsatt följa den här årskullen, ta nya prover löpande och får då möjlighet att undersöka samband mellan tarmbakteriernas utveckling och framtida hälsa och sjukdom. Det kan handla om fetma och övervikt men också andra sjukdomar. Här kan vi ana och förvänta oss viktiga resultat och slutsatser, säger Josefine.
Ett eget ”organ”
Den samlade tarmfloran (mikrobiotan) med alla bakterier, virus och mikroorganismer väger hos en vuxen människa mer än ett kilo och kan närmast betraktas som ett eget ”organ”. Samspelet mellan kroppens övriga organ och mikrobiotan är viktig för vårt välbefinnande. En rad processer i kroppen påverkas av samspelet, som vårt immunförsvar, hormonella funktioner och hur maten bryts ned som vi äter.
I sin forskning har Josefine också sett resultat som har bäring på barns vikt. Studier visar att undernäring hos barn påverkar mikrobiotans mognad. Även hos friska barn med en dålig viktuppgång de första levnadsåren, ser man en minskad mångfald i mikrobiotan, detta gäller särskilt vissa bakteriegrupper. Ytterligare en insikt är att kosten – och framför allt amning – påverkar mognaden av mikrobiomet.
En sammanfattande slutsats är att samhället av tarmbakterier är ett ekosystem som tar lång tid att mogna.
– Det mest spännande är den kommande forskningen vi kan göra på barnen för att studera vad tarmfloran betyder för barnens fortsatta hälsa.
Fakta
Josefine Roswall är barnläkare med inriktning mot endokrinologi, barnfetma och diabetes, och sedan en tid även verksamhetschef för Barn och ungdomskliniken Halland sjukhus. Hon är en av dem som startade Tillväxtprojektet.
Hennes forskningsfokus ligger i att hitta tidiga påverkansfaktorer för fetma och metabola syndromet hos barn, men drivs även av att förbättra hälso- och sjukvård för barn generellt. ”Jag har fungerat som projektledare för Tillväxtprojektets födelsekohort ’Växa i Halland’ och för ’Tillväxtstudien’ sedan start”.
Josefine disputerade 2014 kring tidiga påverkansfaktorer till fetma och övervikt och forskningsarbetet spänner idag över tidig nutrition och tillväxtmönster, hormonella faktorer, tarmflora och dess relation till kroppssammansättning och hälsa.
På fritiden tar hon gärna med sig familjen och styr segelbåten ut i den bohuslänska skärgården. ”Jag har en hang up på havet”, skrattar hon.
