Mihaela Golic är överläkare i psykiatri och arbetar inom heldygnsvården i Varberg. Samtidigt håller hon på att doktorera i medicin. Hennes forskning handlar om litium, en effektiv medicin som har funnits länge och som brukar vara förstahandsvalet vid behandling av bipolär sjukdom. Litium kan också ha mycket god effekt vid återkommande eller svårbehandlade depressioner, där antidepressiv medicin inte fungerar. Samtidigt kan en liten, men inte obetydlig andel av patienterna som äter litium under många år få bestående njurskador. Mihaela Golics forskning handlar om just dessa risker för njurpåverkan.
– Litium kan förbättra livet på ett avgörande sätt för en del människor. Samtidigt ställs patienten inför ett val: skall jag fortsätta lida, eller leva ett bra liv nu med risken att få njursjukdom någon gång i framtiden? Man vet vad man har, men inte vad man får. Det kan också finnas tveksamheter hos läkare att rekommendera medicinen på grund av rädsla för dessa biverkningar.
Mihaela Golic forskar om det kan bli möjligt att bättre förutse vilka patienter som har en hög eller låg risk för att få bestående njurskador. Då kanske läkemedlet skulle kunna användas mer.
– Ännu har jag inte funnit några säkra svar. Patientens ålder är en viktig riskfaktor, liksom hur länge patienten har använt litium och njurarnas skick innan behandlingen påbörjas. Om patienten har kroppsliga sjukdomar som ökar risken för njurpåverkan, såsom högt blodtryck eller diabetes, kan det också ha betydelse. Men på individnivå kan vi för närvarande inte ge en säker prognos.
Litium kan användas både vid akut behandling av depression och för att förebygga återfall. Medicinen är inte beroendeframkallande, men har bara effekt så länge den tas. Om patienten upphör med medicinen efter flera års framgångsrik behandling är risken stor att återinsjukna. Därför är det inte ovanligt att patienter använder litium i 20-30 år. Och det är just den långa användningen som kan bli problematisk för en liten andel patienter.
Idag kontrollerar sjukvården behandlingen på ett mycket bättre sätt än till exempel på sjuttio- och åttiotalet, berättar Mihaela Golic.
– Läkarna är förstås mycket försiktiga med läkemedel som har allvarliga biverkningar. Men njursjukdomen kommer inte plötsligt. Om litium- och njurvärdena följs upp regelbundet och patienten sköter sina kontroller är det fullt möjligt att i tid upptäcka om njurarna reagerar negativt på litium. Givetvis pratar vi då återigen med patienten om behandlingens risker och nytta, samt diskuterar möjliga alternativ. Vi väger in fördelar och nackdelar och fattar ett gemensamt beslut.
Vad tycker du är en viktig slutsats från din forskning hittills?
– Vi kan konstatera att inget pekar på att friska njurar tar nämnvärd skada av en tidsbegränsad medicinering. Det är positivt eftersom patienten skulle kunna pröva litium en kortare tid, uppleva och värdera dess effekt, och på så sätt fatta ett bättre beslut kring längre tidsanvändning. Jag vill verkligen uttrycka mig försiktigt och inte antyda att alla ska ha litium eller ha det under lång tid. Men det finns en påfallande skillnad mellan den mycket låga andelen patienter med depression som får litium och vad de nationella riktlinjerna rekommenderar.
De allra flesta som får god effekt av litium kan ta medicinen utan att drabbas av allvarliga njurproblem, inte heller efter många års medicinering. Forskning visar att litium kan minska behovet av inläggning på sjukhus. Mihaela Golic har träffat patienter som har genomgått svåra depressiva skov, men som tack vare litium har kunnat ha en fungerande vardag och varit fria från återfall under många år. Hon hoppas att fler patienter i framtiden kan få möjlighet att pröva medicinen.
Vad är Litium?
Litium är ett grundämne som finns i naturen och är idag förstahandsalternativ i behandlingen vid bipolär sjukdom typ 1, där den används både för att behandla och förebygga skov. Sjukdomsperioderna blir färre och mildare och många patienter blir helt symtomfria. Litium har bra effekt också vid återkommande och svårbehandlade depressioner, samt även antisuicidal effekt. Som grundämne är litium inte patenterbart, vilket också betyder att det inte varit aktivt marknadsfört av, eller varit storsäljare för, något läkemedelsföretag. Läkemedel som innehåller litium är i själva verket olika litiumsalter (citrat, karbonat, sulfat) och tillverkas och säljs av olika läkemedelsbolag i olika länder.
