1500 personer dör i suicid, eller misstänkt suicid, varje år. Men vilka är det som riskerar att dö och kan vi på något vis identifiera dem inom vården innan det är för sent? ST-läkaren Erik Bergqvist vill ta reda på om det är möjligt.
– Inom specialistpsykiatrin arbetar vi hårt med suicidprevention genom att screena alla patienter som söker vård hos oss och identifiera om, och i så fall var, de är i processen till ett suicid. Suicidrisk genomsyrar hela psykiatrin och här är vi duktiga på att genomföra bedömningar för det. Men vanan och förutsättningarna ser annorlunda ut inom andra delar av vården, menar Erik Bergqvist.
– Jag har granskat journaler för att kartlägga hur patienten haft kontakt med vården två år innan dödsfallet. Med vårdkontakt menar vi att patienten sökt primärvård, psykiatrisk specialistvård eller somatisk specialistvård, det vill säga specialistvård för fysiska tillstånd och sjukdomar. Det här tittar jag på i förhållande till kön och ålder för att identifiera om det finns några skillnader.
Det är cirka 1 500 personer som begår suicid varje år och av dem är cirka 1 000 stycken män. Det finns fler redan kända riskfaktorer för suicid, till exempel att risken ökar ju äldre vi blir. Till ålder och kön kan vi lägga tidigare försök till suicid, psykiska sjukdomar och beroendesjukdomar samt krisreaktioner. Även allvarliga somatiska sjukdomar som cancer ses som en riskfaktor för suicid.
Erik Bergqvists arbete är en del i ett större forskningsprojekt med mål om att undersöka den vård som erbjuds patienter som är suicidala.
Resultatet
I artikeln lyfter Erik och hans kollegor att suicidpreventiva åtgärder behöver spridas inom vården utanför psykiatrin.
– Genom studierna kan vi dra slutsatsen att bara 50 procent är patienter vid specialistpsykiatrin inom två år innan dödsfallet. Men hela 90 % har sökt vård på andra ställen vid samma tidpunkt, till exempel på sin vårdcentral. Ju närmare dödsfallet vi kommer, desto ovanligare blir det att man haft någon kontakt med vården över huvud taget.
Det finns också märkbara skillnader mellan könen och i olika ålderskategorier. Ett exempel är att de äldre männen i större utsträckning söker vård på sin vårdcentral. Erik Bergqvist tror att det beror på att den här gruppen sällan själva är medvetna om att de lider av en depression.
– Den här gruppen söker ofta för andra åkommor än för sitt psykiska mående. Du kanske söker för ont i ryggen men samtidigt mår riktigt dåligt psykiskt. Läkaren på vårdcentralen har nog idag inte tidsmässiga förutsättningar för att upptäcka alla depressioner, de behöver nog specifikt fokusera på det som patienten har sökt vård för om de ska hinna med. Men bara det att du är äldre och man betyder att du har två riskfaktorer för suicid och risken ökar markant om du dessutom har en pågående depression.
– Tänk om vi kunde göra något här. Tänk om vi kunde ge vårdpersonal på andra instanser än i psykiatrin möjlighet att få hjälp med screening för suicidalitet. Då tror jag att vi hade kunnat rädda liv.
Vad gjorde dig nyfiken på att forska om just det här?
När jag började jobba inom psykiatrin efter läkarutbildning tyckte jag att det suicidpreventiva arbetet var viktigt men också svårt. Jag började intressera mig för ämnet dels för att jag tyckte det var intressant men också för att bli en bättre kliniker.
När beräknar du att bli klar?
Jag bedriver min forskning parallellt med kliniskt arbete, så det är många faktorer som avgör när jag kan få tid avsatt för forskning. Jag hoppas och tror att mina forskningsprojekt kan bli klara och att jag kan disputera i slutet av våren 2025
Forskningen kring vårdkontakter innan suicid är en del av forskningsprojektet Retrospective investigation of health care utilisation of individuals who died by suicide in Sweden 2015.
