Variationen hos personer med Adhd är stor. Behandlingen är dock likriktad. Men kan det finnas ett sätt att i ett tidigt skede kunna nyansera diagnosen, individualisera behandlingen och på så sätt kunna använda vårdens resurser mer effektivt? Det tror Peter Jacobsson som är verksamhetsutvecklare och psykolog på vuxenpsykiatrimottagningen i Varberg, och just nu forskar om adhd kopplat till personlighetsdrag.
–Man kan ha adhd på minst 120 000 olika sätt utifrån olika kombinationer av symtomkriterierna. Det finns dock bara fyra olika diagnoskoder och av dem använder vi i princip bara två, berättar Peter Jacobsson. Och behandlingen för adhd är väldigt likriktad, fortsätter han.
Peter Jacobsson är doktorand knuten till Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Med sin forskning vill han göra det möjligt att nyansera en adhd-diagnos med hjälp av de personlighetsdrag som ställer till det för personen.
– De flesta som får en adhd-diagnos erbjuds läkemedel som behandling för sina symtom och den är ofta väldigt effektiv. För många räcker medicinen för att få livet att fungera, men inte för alla. I de bästa fall ses patienten som en individ och får hjälp med anpassade insatser från vården och andra samhällsfunktioner. Det jag vill få till med den här studien är att i ett tidigare skede kunna ringa in hur den här personen med adhd är och vad för typ av hjälp personen skulle ha nytta av. Om vi kan få loss resurser från de som klarar sig bra endast på läkemedelsbehandling kan vi i stället lägga mer resurser på de patienter som kräver mer och bredare behandling – till exempel psykoterapi. Resultatet har alltså direkt inverkan på vårt arbete!
Ett nytt synsätt på psykiatriska diagnoser
De psykiatriska diagnoserna som vi idag arbetar utefter kommer ur den medicinska traditionen där vissa metoder och behandlingar är effektiva mot vissa sjukdomar och åkommor. De brukar kallas kategoriska diagnoser och de antas vara helt skilda från varandra.
– Psykiatrin är inte riktigt på det där sättet och i synnerhet inte det vi tidigare kallat personlighetsstörningar. De diagnoser vi idag använder inom psykiatrin kan man ha på många olika sätt och det är vanligt att man har flera diagnoser samtidigt. Ett exempel är att så gott som alla som har en depressionsdiagnos också har ångest, och därför egentligen skall ha en ångestdiagnos tillagd.
I sin studie undersöker Peter Jacobsson hur personlighetsrelaterade svårigheter hänger ihop med viktiga funktioner i livet – som till exempel relationer, självuppfattning, riskbeteende och hur man kan försörja sig. Svårigheterna kommer till uttryck på olika sätt för olika individer och inom personlighetsforskningen kan dessa sätt att vara delas upp i olika områden. Till skillnad ifrån de kategoriska diagnoserna är dessa områden inte ömsesidigt uteslutande, utan man har en profil med mer av ett visst personlighetsdrag och mindre av ett annat.
Så här går studien till
Underlaget till studien samlas in genom att patienter som utreds för adhd, och valt att medverka, får skatta vissa personlighetsdrag hos sig själva. Peter Jacobsson kan sedan analysera svaren och koppla dem till adhd-skattningen som görs vid utredningen. Patienterna följs sedan under några år för att se hur väl behandlingsmetoderna faller ut för de olika personlighetsprofilerna.
När beräknas forskningsprojektet vara klart?
– Jag har tid fram till 2026 men jag hoppas kunna bli klar tidigare än så.
Vid sidan om patientbesök och forskningsstudien, skriver Peter Jacobsson forskningsartiklar och föreläser om den nya personlighetsdiagnostiken för andra psykiatriska verksamheter runt om i landet och för studenter på psykologprogram och psykoterapiutbildningar. Just nu skriver han också på ett bokkapitel för att göra det lättare att brygga över från de nuvarande kategoriska personlighetssyndromen till WHO:s 11:e revidering av Internationell klassifikation av sjukdomar, ICD-11. I denna revidering ersätts de kategoriska personlighetssyndromen av en mer generell svårighetsgrad av personlighetsproblem med ett beskrivande tillägg om hur problemen uttrycks hos individen.
För dig som vill veta mer
Om du är nyfiken på Peter Jacobssons forskning eller den nya personlighetsdiagnostiken är du välkommen att kontakta Peter via e-post: peter.jacobsson@regionhalland.se
Läs också artikeln Sju myter om adhd där Bup Hallands överläkare Håkan Jarbin slår hål på några vanliga fördomar om adhd.
