Håkan Jarbin är överläkare på barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, i Halmstad och möter dagligen barn med psykiska besvär. Många av dessa är vad man brukar kalla "hemmasittare" och väljer på grund av sin sjukdom ofta bort skola, fritidsaktiviteter och kompisar. Läkemedel och samtalsterapi är de två behandlingsområden man inom psykiatrin ofta erbjuder sina patienter, men tänk om den här verktygslådan skulle kunna kompletteras med ytterligare alternativ. Detta vill Håkan och hans team undersöka med sin studie.
Hej Håkan Jarbin, beskriv din forskning!
– Vi vill ta reda på om fysisk aktivitet och träning hjälper vid depression hos ungdomar. Idag finns det ingen data som bevisar att det är så och därför kan inte Socialstyrelsen rekommendera träning som behandling eller en del av en behandling mot depression. Det finns liknande studier på vuxna men även de har brister. Därför gör vi nu en stringent och omfattande studie där vi hanterar bristerna i tidigare studier.
Vi hoppas på att få svar på om träning har någon effekt på ungdomarnas depression genom att låta en grupp ungdomar mellan 13–17 år, träna ihop i en timma, tre gånger i veckan i 12 veckor. Parallellt med det har vi en annan grupp med jämnåriga som träffas på samma tid, med samma frekvens, men spelar spel eller ser på film i stället för att träna. Den här gruppen ska inte få upp pulsen i sina aktiviteter.
Ungdomarna som är med i studien är i hög grad hemmasittare eller har bristande skolnärvaro och är i rätt dålig fysisk form. Båda grupperna kommer på det här viset hemifrån och träffar andra ungdomar, men också behandlare, och får på det viset både struktur på och en större mening med sin dag. På det sättet kontrollerar vi för den effekt på depression som regelbundna rutiner och att träffa jämnåriga och personal kan ha.
Studien är randomiserad vilket innebär att det är slumpen som avgör vilken av grupperna individen blir placerad i. De som lottats till att spela spel får efter studieperioden också ett erbjudande om att träna i grupp.
Studien bedrivs i Halmstad, Kungsbacka, Stockholm och Malmö.
Vad gjorde dig nyfiken på ämnet?
– Vi har studerat depression och behandlingar för diagnosen under många år på bup i Halland. Exempelvis har jag tillsammans med kollegorna läkaren Anna Santesson och psykologen Markus Andersson tagit fram metoden Deplyftet som är en metod utöver samtalsterapi och medicinering för att hjälpa unga med depression. ST-läkaren Kristina Ingemarsson ville göra sitt vetenskapliga arbete om träning och det blev grunden till att vi intresserat oss för träning vid depression. Det blev för oss uppenbart att många med långdragna depressionen äntligen blev bättre när de började träna. Denna modell har vi infört i vår vanliga vård. När ST-läkaren Rebecca Mortazavi ville forska kring träning kände jag direkt att det var en bra idé, eftersom vi behöver få bra data på om det är själva träningen som hjälper.
Vad hoppas du att forskningen ska leda till?
– Jag vill ha svar på frågan om fysisk träning fungerar vid depression hos ungdomar. Om vi genom den här studien kan bevisa att träning på det här sättet hjälper vid depression hos unga, skulle Socialstyrelsen kunna rekommendera det. Blir det så, bör vårdgivare kunna erbjuda träning som behandling vid sidan om samtalsterapi och medicinering, och det hade ju varit riktigt snyggt att på den vägen få ett alternativ till för att hjälpa unga med depression!
När beräknas forskningsprojektet vara klart?
– Vi siktar på att det är helt klart i mars 2025, men vi kommer förhoppningsvis att ha ett första resultat att skriva ihop redan i september 2024.
För dig som vill läsa mer
