Allt fler studier visar att fysisk träning – även i låga doser – ger bättre hälsa, såväl fysisk som psykisk. Det är egentligen inget nytt, men bekräftas av en omfattande avhandling i Region Halland. Malin Henriksson, specialistläkare i allmänmedicin i närsjukvården i Halland har disputerat på ämnet och beskriver resultaten som är tagna ur ett synnerligen omfattande källmaterial. Tänk mängder med data från värnpliktsregistret för män födda mellan 1950 och 1987. Det handlar om över en miljon individers fysiska och psykiska status, som är analyserade över lång tid!
Malin konstaterar i sin forskning att låg fysisk aktivitet i sena tonåren ökar risken för psykiatrisk sjukdom senare i livet.
Resultatet är validerat via en enorm mängd data och grundar sig på prospektiva populationsbaserade studier – dvs analyser framåt i tiden och studier på data och information som sträcker sig bakåt i tiden.
– I de första studierna såg vi två viktiga resultat; dels att låg fysisk kondition i unga år ökade risken för psykiatrisk sjukdom, även efter justering för familjära faktorer, dels att unga män med psykiatrisk sjukdom hade en ökad dödlighet i tarm-/magsjukdom och infektioner, berättar Malin. Risken för dödlighet ökade fyrfaldigt i relation till jämförelsegruppen.
Resultat från miljoner värnpliktiga
Värnpliktsregistret, som är en viktig grund för hela studien, omfattar upp till 1,8 miljoner män som man kunnat följa i upp till 46 år. Den stora basen av data länkades samman med nationella patientregistret och dödsorsaksregistret, sammantaget gav forskningen relevanta insikter och resultat.
– I min tredje studie har jag tagit fram ett 12-veckors träningsprogram för patienter med diagnosticerad ångestsjukdom i primärvården. Vi kunde visa på goda resultat, dvs att träningen gav en förbättring av ångestsymtomen, för alla grupper – från låg- till högintensiv träning, berättar Malin.
– Effektmåtten mellan grupperna skiljde sig inte åt. 12 veckors gruppträning är en effektiv behandling för individer med ångestsymtom. Dessa fynd, tillsammans med den generella kunskapen om ökad psykisk ohälsa i samhället, visar på vikten och betydelsen av preventiva åtgärder, understryker Malin.
Gruppträning viktigt
Effekten av gruppträning menar Malin, kan vara en viktig funktion för att nå bäst resultat:
– Gruppen som sådan och att den som leder träningen, t. ex en fysioterapeut, kan stötta och motivera, innebär att de deltagande individerna finns i ett sammanhang, det blir ett stöd – man vet att någon väntar på en. Men orsakssambandet mellan effekt av gruppträning eller träning på egen hand, på ångestsymtom kan vi inte säga något om men det hade varit intressant att titta vidare på!
Preventiva åtgärder, att insatser kan sättas in så tidigt som möjligt, minskar risken för att utveckla ångest. Primärvården – den nära vården – har en synnerligen avgörande och viktig roll i detta.
Studierna pekar sammantaget på att konditionsträning hos unga vuxna kan minska risken för psykiatrisk sjukdom och följaktligen att fysisk träning som behandling för patienter med ångestsjukdomar rekommenderas att prioriteras i hälso- och sjukvården.
Fakta
Författare: Malin Henriksson, specialistläkare i allmänmedicin
Avhandlingen: Cause-Specific Mortality and Physical Fitness in Mental Disorders Epidemiological and Interventional Studies (Psykisk ohälsa – Epidemiologiska studier av betydelsen av fysisk kapacitet vid psykiatriska sjukdomar med avseende på prevention och rehabilitering). (2022)
Malin arbetar nu inom ett särskilt uppdrag i närsjukvården som innebär läkarmedverkan i hemsjukvården på flera olika platser (Kungsbacka, Varberg/Falkenberg och Halmstad) i Region Halland. Malin bor i Onsala, norra Halland, hon har två vuxna barn, sambo, en hund och en katt. Vid sidan om sin forskning och det kliniska arbetet gillar hon trädgårdsarbete och att umgås med familj och vänner.
