Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att ambulans larmas ut. Bröstsmärta kan vara ett symtom på hjärtinfarkt och flera andra allvarliga diagnoser. Oftast transporteras patient till akutmottagningen för vidare undersökning och behandling. – Utmaningen för hela vårdkedjan är att majoriteten patienter med bröstsmärta ej behöver akut vård, i den forskning som jag gjort har vi tagit fram ett verktyg, en metod som bättre kan styra patienterna till rätt vård, berättar Kristoffer Wibring, som disputerat på området.
Tidigare forskning av patienter med bröstsmärta har efterlyst verktyg som kan stödja ambulanspersonalens bedömningar och beslut för att patienten ska triageras till rätt vårdnivå.
I en av Kristoffers tidiga studier analyserades samtal till larmcentralen för patienter med allvarliga symptom för bröstsmärta. Man fann att patienterna upplever en stor mängd symptom som involverar hela kroppen och symptomen beskrivs med stor variation.
– Därefter gick vi vidare med att analysera 3000 patienter som vårdats av ambulanspersonal för bröstsmärta, berättar Kristoffer. Vi fortsatte med att undersöka vilka diagnoser patienten haft som i sin tur orsakat bröstsmärtan.
Syftet var att undersöka vilka symptom och tidigare sjukdomar som har ett samband med låg- respektive hög risk för svår och akut sjukdom, som hjärtinfarkt eller brusten kroppspulsåder och därmed skulle kräva snabbt och kvalificerat omhändertagande.
Majoritet med låg risk
De viktigaste resultaten i studien, visar att så många som två tredjedelar av alla undersökta patienter bedömdes ha låg risk för allvarliga komplikationer på grund av sin bröstsmärta.
– Vi fann att 16 procent av de analyserade patienterna hade hög risk för allvarliga komplikationer och följaktligen behövde snabb och kvalificerad vård, berättar Kristoffer.
I denna studie fann man också att ett stort antal faktorer som är möjliga att använda för att förutspå låg- respektive hög risk för komplikationer.
Baserat på studierna av de 3000 patienterna tog Kristoffer fram faktorer som kunde kombineras och viktas för att skapa en träffsäker identifiering av patienter med hög risk för allvarlig sjukdom.
Syftet med beslutsstödet är att kunna:
- Förbättra ambulanspersonalens möjlighet att ta korrekta beslut.
- Möjliggöra hänvisning av lågriskpatienter till egenvård eller primärvård och därmed undvika långa och onödiga besök på akutmottagningen.
- Frigöra prehospitala resurser.
- Skapa möjligheter till identifiering av högriskpatienter som är i behov av snabb transport till sjukhus och bästa vård.
Den avslutade delen i Kristoffers forskning omfattar framtagning av en s k prediktionsmodell (en metod för att förutspå ett resultat). 12 variabler från två olika modeller inkluderades prediktionsmodellen för att göra riskbedömningar med förhållandevis god träffsäkerhet. Både med avseende på identifiering av hög- och lågrisktillstånd. En sådan prediktionsmodell skulle kunna användas för att förbättra den prehospitala riskbedömningen av aktuell patientgrupp och användas som stöd för beslut om fortsatt vård och destination.
– Efter avhandlingen har ett forskningsprojekt fortsatt och nu pågår en studie där Västra Götaland och Region Halland tillsammans ska arbeta för att utveckla vår modell och testa hur vi kan använda några patientinterventioner i riskbedömningen.
Fakta
Författare: Kristoffer Wibring, verksamhetsutvecklare och ambulanssjuksköterska, Region Halland
Avhandlingen: Development of a Prehospital Decision Support Tool. (2022)
Kristoffer är ambulanssjuksköterskan med ett brinnande fotbollsintresse. Nu har Kristoffer doktorerat på området ”värdera graden av allvar vid bröstsmärta” och arbetar som verksamhetsutvecklare inom den prehospitala vården och fortsätter att forska på deltid. På fritiden blir det en och annan fotbollsmatch på Hisingen där Häcken är favoritlaget, kikar vi lite västerut är Liverpool det brittiska laget som gäller.
