Den äldsta beskrivningen av cancer går 3500 år tillbaka i tiden. Sjukdomen drabbar oss i allt större utsträckning – trots århundraden av studier är den fortfarande dödlig, lömsk och gäckande för forskare och vårdpersonal. Överläkaren Maria Svensson som arbetar på Onkologi- och palliativmedicinkliniken Hallands sjukhus har ägnat sin avhandling åt denna komplexa gåta. Huvudsyftet är att förutspå behandlingssvar och överlevnad för patienter med cancer i matstrupe och magsäck genom att kartlägga den inflammatoriska tumörmikromiljön vid dessa sjukdomar.
– Behandlingsmetoder som cellgifter, kirurgi, strålning och immunterapi är högst beroende av interaktionen mellan kroppens egna immunförsvar och tumörceller. Detta samspel är komplext och lurigt, men oerhört fascinerande. Sakta men säkert kartläggs immunonkologins värld bit för bit och ju mer vi förstår, ju mer skräddarsydda behandlingar kan vi erbjuda våra patienter, säger Maria.
De senaste århundradena har förekomsten av cancer ökat i hela världen, som en konsekvens av faktorer såsom längre livslängd, växande befolkning och bättre diagnostik. Cancer uppstår när kroppens normala celler börjar dela sig ohämmat och omgivande celler ej klarar av att bromsa in eller stoppa dem. Stora studier runt om i världen har visat att kroppens eget immunförsvar spelar en fundamental roll i kampen mot cancer.
– En viktig mekanism bakom cancerns tillväxt är att cancercellerna förskansar sig, egenskaper som gör att immunförsvaret inte längre kan känna igen dem som främmande och eliminera dem, berättar Maria. Ett av de mest spännande exemplen på hur vi kan utnyttja denna mekanism är att använda så kallad immunterapi vilket innebär, enkelt beskrivet, att man ger antikroppar som stoppar tumören från att bromsa immunförsvaret och på så sätt kan immunförsvaret eliminera tumören. Detta har visat banbrytande resultat inom flera cancerdiagnoser och nu börjar även patienter med matstrups- och magsäckscancer få tillgång till dessa behandlingar. Syftet med alla behandlingar, både sedvanliga cellgifter och nya typer av immunterapier, är att förlänga livet och förbättra livskvaliteten för våra patienter.
Viktiga immunförsvaret
Grundläggande för Marias avhandling är immunförsvaret som består av två övergripande delar; dels det medfödda immunförsvaret som direkt kan försvara oss mot cancerceller utan aktivering, dels det förvärvade immunförsvaret som behöver aktiveras innan det kan agera.
Fördelen med det förvärvade försvaret är att det har förmågan att specifikt känna igen tumörceller och sedan minnas dessa inför framtida attacker.
Målet med forskningen har varit att kartlägga hur cellgifter påverkar immuncellernas sammansättning, samt att ta fram nya analysmetoder som är baserade på immuncellskompositionen i tumörens närmiljö. Sammantaget är ambitionen att detta kan ge verktyg som hjälper oss att förutspå hur patienter kommer att svara på behandlingar samt ge information om prognos, det vill säga risker för återfall och sannolikhet att patienten avlider i sin cancersjukdom.
– Det kliniskt mest värdefulla resultatet vi sett i forskningen är att cellgiftsbehandling tycks påverka det prognostiska värdet hos olika immunceller och att det så kallade PD-L1 uttrycket på immunceller skiljer sig i modertumör och lymfkörtlar. Detta innebär att man kan ha nytta av att ta vävnadsprov från flera olika lokaler, när man vill ta reda på vilka patienter som kan erbjudas immunterapi, vilket idag baseras på framför allt PD-L1 uttrycket, säger Maria Svensson.
Cellernas olika funktioner
Förhoppningen är att resultatet i den här avhandlingen skall utmynna i framtagandet av prognostiska immuncells signaturer, en ”immunoscore”, baserat på några utvalda markörer, som sedan skall kunna testas i kliniska studier. Forskningen är komplex, immunförsvarets olika celler uppvisar olika funktioner och det är inte uppenbart hur de agerar och interagerar i samband med tumörernas tillväxt, och i kombination med våra behandlingar, menar Maria.
En schematisk bild över några av immuncellerna som ingår i Marias avhandling är denna:
Makrofager äter upp cancerceller och stöttar andra immunceller, mördar-T-celler utplånar cancerceller likt målsökande missiler, B-cellerna tillverkar antikroppar som gör cancercellerna spårbara, T hjälparceller stöttar mördar-T-cellerna och B-cellerna, Minnes-T-celler skapar ett immunologiskt minne – dessutom finns plasmaceller som kan producera stora mängder antikroppar.
Bespara onödigt lidande
Marias avhandling omfattar fyra delarbeten. Hon har baserat sina arbeten på två olika patientgrupper, en grupp som opererats utan att erhålla förbehandling med cellgifter och en grupp som fick förbehandling med cellgifter.
I den första studien har man undersökt relationen mellan olika immunceller, samt deras prognostiska värde. Resultatet visar att en hög infiltration av B och T celler, framförallt i kombination, innebär en gynnsam prognos för patienten.
Andra studien visade att uttrycket av PD-L1 på immunceller, var högre i lymfkörtelmetastaser än i modertumören, vilket indikerar att biopsier bör tas från flera olika lokaler om man vill säkerställa PD-L1 uttrycket. Man såg också att ett högt uttryck av PD-L1 på immunceller var prognostiskt gynnsamt för patienten.
Den tredje och fjärde studien undersökte om det fanns någon koppling mellan infiltrationen av olika immunceller i vävnadsprov före cellgiftsbehandling och hur mycket tumören krympt efter given behandling. Man undersökte även om det prognostiska värdet hos olika immunceller påverkas av cellgifter. Resultaten visade att det inte finns någon koppling mellan immuncellsinfiltration före cellgiftsbehandling och hur mycket tumören krymper efter behandling men att det prognostiska värdet hos immunceller skiljer sig före och efter cellgiftsbehandling
– Resultaten i det tredje och fjärde arbetet är oerhört komplexa men betydelsefulla, och belyser verkligen behovet av fortsatt forskning inom det här området. Sammanfattningsvis är min förhoppning att vi framöver kommer kunna identifiera vilka patienter som har nytta av våra behandlingar, framför allt för att bespara äldre och sköra patienter onödigt lidande, menar Maria. Jag hoppas också att en ökad förståelse för hur immunförsvaret påverkar, samt påverkas av, cellgifter, strålning samt immunterapi kan hjälpa oss att skräddarsy våra behandlingar som ges både ensamt men även i olika kombinationer.
Fakta
Författare: Maria Svensson, Överläkare på Onkologi- och Palliativmedicinkliniken, Hallands Sjukhus
Avhandling: The tumor immune microenvironment and clinical outcome in patients with esophageal and gastric adenocarcinoma. (2022)
Maria arbetar som onkolog i Halland, hon blev färdig specialist 2018. Hennes specialintresse innefattar cancer i mage, matstrupe och tarm men även bröst. När hon inte arbetar ger hon sig gärna ut i vågorna längs Hallands fantastiska kust, vindsurfing i Ringenäs eller Vilshärad står högt i kurs, när tillfälle ges, även i Australien. Ska hon koppla av ytterligare, blir det helst framför tv:n när Liverpool FC spelar fotboll.
