Direkt till innehållet

Forskning kring hjärtats rytm kan minska risken för stroke

När hjärtat inte slår i takt, går Emma Sandgren igång. Hennes specialintresse är rubbningar i hjärtats rytm. Emmas avhandling handlar om just detta – hur man diagnosticerar och behandlar hjärtan som har rytmstörningar.

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, det handlar om ökade kostnader, tillgång till resurser där kompetenta medarbetare är en nyckelfaktor. Men också att behovet ökar som en konsekvens av en åldrande befolkning och att vårdens kvalitet behöver bli ännu bättre.

Tack vare den kunskap som utvecklats i Region Halland och finns i Centrum för informationsdriven vård, planerar Emma Sandgren att starta en studie där screening genomförs för personer över 65 år med förmaksflimmer. Syftet är att använda AI för att identifiera individer med hög risk att utveckla förmaksflimmer.

Inom ramen för sin specialisttjänstgöring (ST) genomförde Emma ett mindre forskningsprojekt, detta växte med några publicerade artiklar. I samband med det arbetet träffade hon Johan Engdahl, docent och överläkare i kardiologi på Karolinska Institutet.

– Mitt intresse för forskning växte efter hand, jag skrev in mig som doktorand med Johan som handledare, berättar Emma.

Implanterbara device som tex pacemakers övervakar hjärtats rytm kontinuerligt och utgör därav en stor möjlighet för diagnostik av rytmstörningar i hjärtat, till skillnad ifrån ett vanligt EKG som blir en ögonblicksbild (några få sekunder) på hjärtats rytm.

– Min forskning handlar om hur vi skall använda all information ifrån dessa device för att ta hand om våra patienter, förklarar Emma.

Viktiga resultat

Emmas forskning visar att patienter med implanterad pacemaker, ofta har episoder med förmaksflimmer, vilket är den vanligaste hjärtrytmrubbningen och ökar med åldern. Många har inga symptom av sitt förmaksflimmer, men det är viktigt att hitta dessa personer eftersom förmaksflimmer är en stor riskfaktor för stroke, men även demens.

Ytterligare en viktig tillämpning finns hos patienter som svimmat. Fynd på EKG av långsam impulsöverledning i hjärtat, speciellt hos äldre, innebär stor risk för framtida stop i impulsöverledning med ny svimning. Dessa patienter bör därför erbjudas pacemaker direkt istället för endast rytmövervakning, vilket har varit klinisk praxis hittills.

– Det pågår flera studier nu, som kan ge tilläggsinformation kring hur förmaksflimmer skapar risker för stroke och hur detta påverkar behandlingen för patienten, spännande säger Emma.

Emma fortsätter också sin forskning och planerar att starta en studie om screening av förmaksflimmer hos personer över 65 år i Region Halland.

– Här är det intressant att dra nytta av den kunskap som finns hos CIDD (Centrum för informationsdriven vård), som Region Halland utvecklat. Vi vill bland annat testa att använda AI för att identifiera de individer som har hög risk för att utveckla förmaksflimmer.

Fakta

Författare: Emma Sandgren, läkare internmedicin och kardiologi

Avhandlingen: Clinical aspects of device-detected arrhythmias, ISBM 978-91-7831-998-5. (2022)

Emmas huvudintresse handlar om patienters rubbningar i hjärtrytmen. Hon arbetar med implantation av olika device (dvs som pacemakers) vars syfte är att övervaka hjärtats rytm och vid behov behandla rytmstörningar. Hon tjänstgör på Universitetssjukhuset i Linköping och i Region Halland. ”När jag inte arbetar är min stora passion landsvägscykling, meka med cykeln, njuta av havet här i Halland och så experimenterar jag med att tillverka egna chokladpraliner”, säger hon.

Senast ändrad: