Skolan har fortfarande en avgörande roll och är en central aktör för att stödja unga med psykiska besvär. – Jag vill se att det skapas en bättre och samlad bild av vård för unga, skolan har redan ett stort uppdrag, men psykisk hälsa på schemat är ett medskick till politik och tjänstemän, säger Katrin Häggström Westberg, som skrivit en avhandling på temat ungas psykiska hälsa.
Katrin är sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatri som arbetat över 20 år inom psykiatrin. Hon har tillsammans med sin man drivit Affecta Psykiatrimottagning i Halmstad.
– Jag har under åren mött många unga som är vilsna och har haft svårt för att nå den hjälp som finns, berättar Katrin. Det bidrog till att jag styrde min avhandling till att handla också om just accessen till hjälp för unga med sviktande psykisk hälsa. Man kan också beskriva det som att samhällets stödsystem för den här gruppen är svårnavigerat. Jag har valt att kalla det för hjälpsökandeprocessen.
Grunden i avhandlingen, som består av fyra studier, har varit en inriktning mot psykisk hälsa, hjälpsökande och socioekonomiska faktorer.
Gråzon av psykisk ohälsa
Psykisk hälsa är ett prioriterat område för svensk hälso- och sjukvård, bilden som vi får av en nulägesanalys är dock komplex och ofta motsägelsefull. Dels uppger unga människor att de har en generellt god livskvalitet, samtidigt rapporteras om en ökad psykisk ohälsa hos våra unga. Problem som uppstår i unga år och fortsätter ofta in i vuxen ålder.
– Det vi vet idag är att få ungdomar söker hjälp. Forskningen har huvudsakligen handlat om unga med psykisk sjukdom, men de som finns i en mer odefinierbar ”gråskala” av psykisk ohälsa hänvisas ofta till egna resurser och nätverk för att ta hand om sina psykiska utmaningar. För att samhället ska kunna nå unga med hälsofrämjande stöd och insatser, krävs mer kunskap om hur hjälpsökande och psykisk hälsa kan stärkas, menar Katrin.
Katrins avhandling omfattar fyra delstudier. Första delen bygger på en enkät riktad till ungdomar i åldrarna 11-16 år, den inkluderar också frågor om socioekonomiska faktorer. En studie undersökte samband mellan optimism och upplevd livskvalitet. En tredje är en intervjustudie med unga som sökt hjälp på ungdomsmottagning eller kyrkans mottagning, de frågorna handlade om hur och när man söker hjälp.
I en avslutande litteraturstudie validerades Katrins intervjustudie med olika rapporter och studier från andra delar av världen.
Svårt att navigera
De viktigaste resultaten från Katrins forskning kan sammanfattas enligt följande:
- Ungdomar saknade kunskap om när det är dags att söka hjälp och var de kan söka hjälp om de mår dåligt. De tycker vården är fragmentiserad, oflexibel och otillgänglig.
- Vårdcentralen upplevde inte ungdomarna som ett bra vårdalternativ, deras bild av primärvården är att den handlar huvudsakligen om kroppsliga symptom.
- Ungdomarna var ibland tveksamma till att söka hjälp via elevhälsoteamet då de inte upplevde att integriteten var säker, dvs att det kunde märkas i gruppen av kamrater.
- De ägnade mycket tid åt at hjälpa sig själva genom att prova olika strategier, ex byta skola, byta umgänge, förändra fritidsaktiviteter mm.
– Vi behöver bli bättre i att stötta unga i deras vilja att hjälpa sig själva och ge extra stöd när det behövs. Ett generöst och omfattande arbete i tidiga skeden kan ha stor betydelse för de ungas framtida hälsa, säger Katrin.
Ungdomar befinner sig ofta i ett tillstånd av hjälplöshet och osäkerhet när de söker vård. De kan ”driva runt” i sitt hjälpsökande under lång tid och det kan innebära att de utvecklar psykisk sjukdom.
– Vi behöver utveckla en ny modell och nya metoder för att fånga upp ungdomar i målgruppen, eftersom de upplever att de har för lite kunskap. En möjlig åtgärd är att sätta psykisk hälsa på schemat i skolan, där man bygger kunskap om vad psykisk ohälsa innebär, vad man kan göra själv samt var och hur man kan söka hjälp, menar Katrin.
En annan aspekt som i avhandlingen handlar om att ge stöd till ungas förmåga att ta till sig och uppleva optimism. Katrin menar att målgruppen behöver metoder för att stärka positiv syn och optimism, vilket kan öka chansen till att de söker rätt vård när de mår dåligt.
Fakta
Författare: Katrin Häggström Westberg, Universitetslektor i omvårdnad, psykiatrisjuksköterska
Avhandling: Exploring mental health and potential health assets in young people. (2022)
Katrin kallar sig själv ”en evig student som vill fortsätta att lära, nyfiken och engagerad, är alltid inskriven på någon kurs”. ”Jag ville nog disputera och när chansen dök upp via min huvudhandledare Petra Svedberg, professor i omvårdnad tog jag chansen. Fick hoppa in i ett projekt med socioekonomiska aspekter på ungdomars psykiska hälsa. Jag gillar att se de stora penseldragen, ha ett paraplyperspektiv, kanske hänger det ihop med att jag tidigare läste statsvetenskap”.
