Meny

Anki ser tillbaka på 50 år på sjukhuset

Den 11 juni var det på dagen 50 år sedan Anki Svanström för första gången klev in på Hallands sjukhus som nyutbildad sekreterare. Under det halvsekel som gått har hon varit med om en omvälvande utveckling – från tydlig hierarki till teamarbete och från pappershantering till full digitalisering. Och det var när datorerna kom som jobbet blev riktigt perfekt för Anki…

Anki står vid ett höj- och sänkbart skrivbord på ett kontor och arbetar vid flera datorskärmar. Hon tittar i kameran och ler.

Anki vid sin älskade dator. När datorerna ersatte skrivmaskinerna lyfte det för Anki Svanström på jobbet. 50 år på Hallands sjukhus Varberg har det blivit nu i juni.

Det var egentligen Ankis pappa som tyckte att en sekreterarutbildning kunde vara bra att ha. Så fick det bli. Första jobbet efter utbildningen var på BUP, därefter följde en rad kortare och längre vikariat innan Anki fick fast jobb i centralarkivet.

— Vi var ett jättegott gäng som jobbade där. Vi växlade mellan att sortera och hantera journaler i arkivet och att sitta i luckan på akuten och ta emot patienter. Det var ett bra jobb att ha när barnen växte upp, för man kunde lämna jobbet på jobbet…

Att Anki trivdes råder det ingen tvekan om – det hann gå 18 år innan hon 1998 lockades upp ur arkivet till ett jobb på ortopedkliniken. Där har hon sedan stannat kvar, även om uppdragen har skiftat.

Sekreterare, IT-sekreterare, chef – och sedan klinikassistent

Hon har arbetat som sekreterare, IT-sekreterare och chef innan hon för drygt 20 år sedan blev klinikassistent – ett uppdrag hon haft sedan dess. Som klinikassistent stöttar hon chefer och läkare med en rad praktiska och administrativa uppgifter.

— Det är ett mycket bra jobb och jag känner att det jag gör blir uppskattat. Det är jättebra chefer och läkare jag jobbar med och de säger åt mig att jag inte får sluta förrän jag fyller 80. Men jag undrar om de vill ha mig kvar så länge…

”Jag hatade skrivmaskinerna”

Ankis relation till skrivmaskiner gjorde att hon tidigt sökte sig till uppgifter som innebar mer än bara skrivande.

— Jag hatade de gamla manuella skrivmaskinerna, vilket kanske är konstigt för en sekreterare. Det var tungt och klumpigt att skriva på dem. Det blev lite bättre med de elektriska maskinerna och när sedan datorerna kom blev det ett riktigt lyft.

Datorerna gjorde sitt intåg på sjukhuset i Varberg 1994. Många trodde då att sekreteraryrket skulle försvinna – det blev till och med anställningsstopp. Så blev det inte, och Anki välkomnade den nya tekniken.

— Det var jätteroligt. Jag lärde mig Word och Excel och så småningom PowerPoint och de nya journalsystemen. Med datorerna fick vi sekreterare ta på oss nya uppgifter och plötsligt var det brist på sekreterare. Jag fick hjälpa till med föreläsningsbilder, informationsmaterial och allt möjligt som behövdes. Det var roligt och utvecklande.

Från hierarki till lagarbete

Under sina 50 år på sjukhuset har Anki sett arbetsplatskulturen förändras i grunden.

— När jag var alldeles ny satte jag mig för att fika, men fick snabbt tillsägelse om att flytta mig. Jag hade råkat sätta mig vid läkarnas bord. Det gjorde jag inte om.

I dag är stämningen en helt annan.

— Ortopeden är ett fantastiskt bra ställe att arbeta på. Här är en väldigt god stämning och ett bra klimat inom och mellan de olika yrkesgrupperna.

Hemligheten bakom trivseln

Hur gör man då för att trivas så länge på samma arbetsplats?

— Cheferna har låtit mig pröva på nya arbetsuppgifter och utvecklas. Det har varit viktigt. Om man tycker om administration är det här ett mycket bra arbete. Alla arbetsuppgifter kanske inte är lika roliga, men sammantaget är det ett väldigt roligt och omväxlande jobb.

Senast ändrad: