Meny

Mattias tar hand om de pyttesmå barnen

De allra minsta barnen är Mattias Hamberts viktigaste patienter. Ofta handlar arbetet också om att under lång tid stötta föräldrar och en hel familj kring ett pyttelitet barn.

MAttias Hambert läkare

Mattias Hambert kom till Hallands sjukhus Halmstad redan under sin AT-tjänstgöring efter medicinstudier i Malmö och Lund.

— Vi ville bo på Västkusten och jag var inte sugen på att jobba i någon av de större regionerna, så Halland blev ett naturligt val. Jag hade redan då hört att Halland, med sin mindre organisation, var bättre än både VGR och Region Skåne på många sätt.

Att AT-tjänsten i Halland innehöll sex veckor på barnkliniken lockade också. Mattias hade redan under studietiden fått upp ögonen för den specialiteten, och inspirationen från pappa – som även han är barnläkare – fanns i bakgrunden.
— Pappa jobbade med nyfödda barn och det han berättade gjorde mig intresserad.

Otroligt bred specialitet

Mattias har arbetat på barnkliniken sedan 2013, och han trivs mycket bra.

— Barnmedicin är otroligt brett. Från de för tidigt födda upp till 18-åringar på väg ut i vuxenlivet. Det handlar också om en rad olika, svåra sjukdomar och tillstånd.

— Vi har barn hos oss som under sin uppväxt ligger jättemycket på sjukhus. Sjukdomen påverkar en hel familj – föräldrar, syskon och alla runtomkring. Det behöver vi också kunna hantera.

— En sak jag gillar med barnmedicin är just att det ofta handlar om att skapa långa relationer där jag kan få följa ett barn och en familj hela vägen från en kanske dramatisk förlossning till att barnet mår allt bättre och familjen så småningom kan gå hem med ett ganska friskt barn.

Föds i vecka 28

Mattias har specialiserat sig på neonatalvård. I Sverige kan barn födas vid 22 veckor, alltså efter bara lite drygt halva graviditeten, och överleva. De väger då runt ett halvt kilo. Men så tidiga födslar sker oftast på universitetssjukhusen.
— Här i Halmstad tar vi oftast hand om barn som föds från och med vecka 28. De är fortfarande väldigt små och sköra och väger kanske runt ett kilo, berättar Mattias.

Men det är inte enbart de för tidigt födda barnen som behöver vårdas på neonatalavdelningen. Runt tio procent av alla barn som föds vårdas någon gång här.

— Det kan handla om att de har problem med andningen, infektioner eller kramper och behöver vara hos oss en liten tid.

Viktigt att teamet övar

Teamet tränar regelbundet på akuta situationer som kan uppstå.

— Vi arrangerar simuleringar av olika sjukdomsfall där vi i teamet blir samtränade. Vi har riktlinjer för olika situationer och genom simuleringarna tränar vi på vad var och en ska göra så att det fungerar bra när det blir skarpt läge.
Mattias återkommer till hur viktigt teamet är.

— Även när föräldrarna är med sitt sjuka lilla barn dygnet runt så finns det ju en undersköterska eller sjuksköterska i rummet hos dem hela tiden. Som läkare är jag helt beroende av att de är där och ser hur barnet mår. De är många gånger mina ögon och öron.

Hur påverkas man när ett litet barn inte går att rädda?

— Det händer lyckligtvis inte så ofta på vårt sjukhus. Det är mer eller mindre tungt beroende på hur man tycker att man själv har skött situationen men för föräldrarna är det ju alltid en katastrof. Där är också teamet väldigt viktigt där vi kan prata med varandra om vad som hänt.

— Vi är noga med att utvärdera det som händer – både när det går bra och de gånger när vi inte lyckas rädda ett barn. På så sätt lär vi oss av situationerna och kan hela tiden utveckla det vi gör. När situationen lugnat ner sig går vi igenom vad som var bra och vad vi kan förbättra.

Under sina år på neonatalavdelning har Mattias fått vara med om en hel del utveckling.

— Även om de riktigt stora utvecklingskliven inom neonatalvården kanske gjordes årtiondena innan jag började har vi även under det senaste decenniet gjort många viktiga förbättringar. Det handlar bland annat om att omvårdnaden utvecklats och om hur vi nu tar hand om hela familjen runt det sjuka barnet. Den förbättrade kvinnohälsovården gör också att vi i förväg vet mer om hur ett barn mår inne i magen och kan därför vara bättre förberedda när det blir dags för förlossning.

Vad är det bästa med jobbet?

— Jag har väldigt trevliga arbetskamrater, både på hela barnkliniken och på neonatalavdelningen. Vi jobbar tätt mellan de olika professionerna och teamarbetet är välfungerande och jätteviktigt.

— Jag trivs också med att vi är en relativt liten avdelning. Vi kan utveckla och förbättra vården och införa nya metoder ganska lätt, jämfört med hur det kan vara i ett större sammanhang.

Råd till blivande kollegor?

— Funderar man på att bli barnläkare så kan jag bara säga att det är ett väldigt klokt val. Det är ett mycket trevligt jobb. Och vi är en klinik som är ett bra ställe att jobba på. AT-, ST-läkare och studenter brukar trivas bra här. Man får den hjälp man behöver men får göra mycket själv om man vill…

Senast ändrad: