Rosita håller ordning på tusentals prover

Att jobba med biomedicin var det självklara målet för Rosita Ivarsson redan när hon gick på högstadiet. Intresset för kemi och andra naturvetenskapliga ämnen väcktes av bra och inspirerande lärare. När studentmössan tagits på vid Falkenbergs gymnasieskola flyttade hon till Kalmar och en fyrårig kemistutbildning där.

Rosita gick vidare till en forskarutbildning i Lund där hon doktorerade inom diabetesforskning 2005.

Fick upp ögonen för yrket

— Men när det blev dags att bilda familj flyttade jag hem till Halland. Att pendla till en otrygg forskarkarriär i Göteborg kändes inte så lockande. Jag prövade att vara lärarvikarie ett tag men kände att jag saknade biomedicinen. Då fick jag upp ögonen för yrket som biomedicinsk analytiker.

Under den kompletterande utbildningen fick Rosita praktik på sjukhuset i Varberg och där har hon blivit kvar sen hon fick sin legitimation och det första fasta jobbet som BMA.

Nu jobbar hon som specialist-BMA och är särskilt ansvarig för hur proverna tas emot och tas om hand. Just nu är en ny, stor maskin som ska sköta detta under inkörning. ”Giraffen” kallas den, och den håller automatiskt reda på alla prover som kommer in och ser till att varje litet rör hamnar i rätt analysprocess.

Rosita visar runt i lokalerna där blod tappas och hanteras och prover tas och analyseras. I Varberg körs prover från hela vården i norra Halland. Runt 2000 blir det per dag som går igenom systemen. En mängd olika analyser görs både i Halmstad och Varberg medan man delat upp de mer ovanliga så att vissa görs i Halmstad och andra koncentrerats till Varberg.

— Vi behöver ha tillräcklig volym för att upprätthålla kunskaper och kvalitet, förklarar Rosita.

Alla avvikande värden kontrolleras manuellt

Runt om i lokalerna står olika maskiner och surrar. Som genom magi färdas de små rören med blå, gula och mintgröna korkar genom systemet.

— De flesta analyser som visar på normala värden går med automatik, men så snart ett värde avviker så får vi ta hand om dem och kolla upp dem manuellt, berättar Rosita.

När de beställda analyserna är gjorda går färden vidare till ett gigantiskt kylskåp.

— Vi sparar de flesta prover i två dygn så att det går att göra om eller kanske komplettera med nya analyser utan att provet behöver tas om, säger Rosita.

Klinisk kemi och transfusionsmedicin i Varberg har hand om blodtappning och hantering av blodbanken, provtagning och analys av en lång rad prover i blod och andra vätskor. Det blir många olika stationer med skiftande teknik. Rosita går runt på de flesta av dem.

Gedigen introduktion för nya kollegor

— För att kunna jobba jourtid måste jag vara inkörd på de flesta momenten. På kvällen och natten är vi normalt bara två eller tre personer som jobbar, så då måste vi kunna ta hand om det mesta.

Den stora utmaningen för verksamheten är att få nya kollegor. Konkurrensen om personer med rätt utbildning är stenhård på arbetsmarknaden.

— Jag tycker att vi tar väl hand om nya arbetskamrater. Den som börjar här får en lång och gedigen introduktion där man får lära sig en sektion i taget med målet att man till sist ska kunna jobba med de flesta olika momenten i våra analyser. Men vi lämnar ingen ensam innan de känner sig säkra.

Överhuvudtaget tycker Rosita att det är ett väldigt gott gäng hon jobbar med. Teamkänslan är stark och alla hjälps åt.

— Jag har många erfarna och väldigt kompetenta kollegor som har jobbat länge och har en fantastisk rutin.

Rosita tvekar inte att rekommendera arbetet som BMA till andra:

— Om man gillar teknik och tycker att det är spännande med biomedicin är det ett väldigt roligt och stimulerande yrke där du hela tiden får utvecklas och lära dig mer. Bakom varje prov vi hanterar finns det en patient och vi är väldigt centrala och viktiga för den halländska vården.

— Men vi jobbar lite i det fördolda. Trots att vi är en så viktig del av de allra flesta vårdkedjor och patientmöten är arbetet som BMA faktiskt lite okänt. Det är många som jobbar här på sjukhuset som knappt vet att vi finns.