Jennifer gillar att få andra att utvecklas

Efter att Jennifer hade blivit väl omhändertagen av vården efter en mopedolycka under gymnasietiden tog beslutet form: Hon ville bli sjuksköterska.

När Jennifer började på sjuksköterskeutbildningen kände hon snabbt att hon hade hittat rätt. Hon trivdes, både med studierna och med den blivande yrkesrollen. Efter examen fick hon jobb på Hallands sjukhus.

Jennifer arbetade flera år på avdelning 4C, där hon mötte patienter i livets mest kritiska skeden. Det var en tid som gav mycket – inte minst genom de många mötena med svårt sjuka patienter och samarbetet med intensivvården.

Fackligt engagemang vaknade

Redan tidigt i yrkeslivet väcktes ett annat engagemang. Efter bara tre månader blev Jennifer tillfrågad om att engagera sig i facket. Intresset för arbetsmiljö, ledarskapets betydelse och fackliga rättigheter växte.
– Allt handlar om arbetsmiljö, säger hon. Inte bara det materiella, utan hur vi är mot varandra och hur organisationen påverkar vardagen.

Efter åtta år som sjuksköterska tog hon nästa kliv. Hon började vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska inom intensivvård. Kort därefter slog pandemin till. Det blev en intensiv start i specialistrollen.

Ledarskap lockade

Jennifers intresse för ledarskap växte desto mera i samband med det kliniska arbetet på intensivvårdsavdelningen. Hon antogs till Region Hallands program Morgondagens ledare 2023, en erfarenhet som gav henne nya perspektiv – inte minst på sig själv.

– Det var en fantastisk förmån att få gå det programmet. Jag blev medveten om mina styrkor och svagheter som människa. Vilka egenskaper som är bra som chef och vad jag behövde jobba mer på, säger hon.

Under en föräldraledighet fick hon tips om en ledig tjänst som avdelningschef på avdelning 2A – en verksamhet hon hade hört mycket gott om. I maj 2025 klev hon in i den nya rollen. För Jennifer är chefskapet en möjlighet att göra konkret skillnad.

– Här kan jag faktiskt påverka situationen för medarbetarna, säger hon.

Närvarande och flexibel

Jennifer vill att hennes ledarskap ska präglas av närvaro och flexibilitet. Hon beskriver sig själv som en situationsanpassad chef: Ibland nära och styrande, ibland mer avvaktande – beroende på vad medarbetarna behöver.

– Ibland kanske jag kan upplevas som tuff, men för mig handlar det mer om att vara tydlig i mitt budskap.

Erfarenheten från det fackliga arbetet ser hon som en styrka. Den har gett henne en djup förståelse för medarbetares perspektiv, men också insikt i chefens ansvar.

– Jag vet vilka rättigheter och skyldigheter man har – och vilka vägar som finns för att hjälpa.

Det bästa med jobbet?
– Att få vara med på mina medarbetares utvecklingsresa, att hjälpa dem nå sina mål på samma sätt som jag har haft chefer under mitt yrkesliv som lyssnat på mig och stöttat mig. Det är roligt när man kan inspirera andra att hitta bra lösningar på utmaningar som dyker upp.

Viktigt hitta balansen – och ta emot stöd

Chefsjobbet har naturligtvis sina utmaningar. Ansvar för ekonomi, verksamhet och medarbetare kräver struktur och prioritering. I en komplex organisation gäller det att hitta balansen – mellan krav och resurser, mellan utveckling och hållbarhet.

Jennifer lyfter vikten av att ta mot stöd på olika sätt.

– Utan min biträdande avdelningschef hade det varit svårt att vara den chef jag vill vara. Hon tar till exempel hand om schemaläggningen så att jag kan jobba mer med utvecklingsfrågor.

Hon har också haft gott stöd av sin egen chef och av chefskollegor runt om på sjukhuset. Och inte minst av sin mentor.

– Jag har regelbundna träffar med en fantastisk mentor. Vi pratar om det som gått bra, men också om det som varit motigt. Mentorn kan bekräfta: Det du går igenom går alla chefer igenom.

Även Jennifers mamma, som varit egen företagare, har varit ett värdefullt bollplank.

– Hon har gett mig bra tankar om ledarskap och tips kring hur man som chef kan hantera olika typer av komplexa frågor.

Jennifer har fått lära sig att sätta gränser – både emotionellt och tidsmässigt. Att inte bära allt själv, att kunna prioritera och att hitta återhämtning. Och kanske viktigast av allt: att behålla humorn.
– När det är tufft är det otroligt viktigt att kunna skratta och ha kul ihop. Det kan jag tillsammans med mina fantastiska medarbetare men också med mina chefskollegor.