Antalet barn och unga som får hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin i Halland har fördubblats på nio år. Hur kommer det sig att fler och fler söker hjälp och hur möter psykiatrin upp för att ge barn och unga rätt vård?
Markus Andersson är forskare och psykolog inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Halland dit unga upp till 18 år kommer om besvären är så stora att vardagen inte längre fungerar hemma, i skolan eller med kompisar. Antalet unga som söker hjälp ökar för varje år, och psykiatrin har sett en fördubbling sedan nio år tillbaka. Idag får runt 8000 unga per år hjälp.
Markus Andersson har studerat orsakerna till att fler barn och unga söker vård för psykiska besvär:
– Ökningen beror framför allt på att sjukvården och samhället i stort har blivit bättre på att hitta unga med psykiatrisk problematik. Skola och socialtjänst hänvisar fler och föräldrar söker själva i högre utsträckning. Det är verkligen positivt, då fler kan få vård i ett tidigare skede. Vi ser också att en mindre del av ökningen kan förklaras av att samhället ställer högre krav på barn och unga, till exempel i skolan. Det innebär att vissa barn som förr skulle ha klarat skolan inte längre gör det och blir remitterade till psykiatrin, oftast för en adhd-utredning.
När antalet patienter ökar blir det en utmaning för psykiatrin att möta upp behovet och utveckla arbetet för att inte skapa långa köer. Samma situation gäller för psykiatrin i hela landet och sjukvården har svårigheter att rekrytera tillräckligt med personal. Men inom barn- och ungdomspsykiatrin i Halland genomförs en rad åtgärder och politikerna har tillfört extra ekonomiska medel.
Ett framgångsrikt exempel för att kunna hjälpa varje barn och familj på bästa sätt är En väg in dit alla i regionen som söker vård för barn och ungdomars psykisk ohälsa ska ringa som ett första steg. Avdelningschef Mattias Sassersson förklarar:
– Det är ofta föräldrarna som ringer och vårt mål är att de ska få kontakt samma dag. De får prata med en specialutbildad sjuksköterska som ger rådgivning och gör en första bedömning. Ibland räcker ett rådgivande samtal eller att vi slussar vidare till andra verksamheter i samhället. Om bedömningen visar att barnet och familjen behöver fortsatta insatser inom hälso- och sjukvården så är vår målsättning att boka in ett fysiskt besök inom 30 dagar eller tidigare om situationen kräver det.
Innan En väg in startades, fanns en risk att barn och familjer bollades runt i vården och att det tog tid att få en första kontakt. Det fanns också stora skillnader vilken hjälp patienter fick i regionen.
– Så är det inte längre, säger Mattias Sassersson. Vi ansvarar för att slussa familjerna rätt och det ger en mer jämlik vård. Och när de ringer till oss ska de känna att de alltid har kommit rätt.
En annan viktig del i utvecklingen är de nya mottagningarna som kallas Barn- och ungas psykiska hälsa, som vänder sig till de med lindrig eller måttlig problematik.
– De nya mottagningarna har blivit väldigt bra, säger avdelningschef Mattias Sassersson. På sikt kommer arbetet där att avlasta Bup-mottagningarna som är till för unga med svårare psykisk ohälsa.
Även om det idag inte finns någon kö till en första kontakt vid oro för ungas psykiska hälsa, kan det uppstå väntetider till utredningar och behandlingar på specialistnivå. Prioriteringar behöver göras utifrån vilka unga som har störst behov. För det enskilda barnet och familjen kan väntan vara mycket slitsam och att korta köerna har högsta prioritet. Forskare och psykolog Markus Andersson förklarar vilka de största utmaningarna är:
– Eftersom Bup i Halland har bra vård och kortare köer jämfört med många andra regioner gör det fria vårdvalet att patienter från andra regioner söker sig hit.
En annan viktig förklaring till köerna är det ökade trycket på utredningar av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Det finns ökade förväntningar på psykiatrin att lösa även lindrigare svårigheter som vi inte skulle kalla psykiatriska, säger Markus Andersson. Det händer att skola, föräldrar och unga kan bli missnöjda med oss, men vi vill inte sjukförklara och psykiatrisera för mycket. En utmaning är hur dessa barn och unga ska få adekvat hjälp ändå.
Markus Andersson betonar att trots utmaningar har Halland en välfungerande barnpsykiatri.
– Uppemot 90 procent är nöjda med vården hos oss enligt senaste utvärderingar. Och nästan alla mår bättre ett år efter att de sökt hjälp, även om alla naturligtvis inte mår helt bra, säger Markus Andersson.
– Och jag vill återigen betona att det är positivt att fler barn och unga uppmärksammas. Vårt arbete är att hjälpa dem till ett mer välfungerande liv, säger han.
