Förhöjt terrorhot, klimatkatastrofer, ekonomisk kris, virussjukdomar och krig i Ukraina… En ständig ström av negativa nyheter kan få hjärnan att gå på högvarv och stressen ökar. Psykologerna Tove Martinsson och Parmida Ghamari ger fyra konkreta råd hur du kan hantera din oro.
– Det är inget konstigt att vi blir oroliga och rädda när det händer saker i omvärlden. Oro har en funktion, vi försöker tänka oss in i framtida scenarion och förbereda oss ifall något skulle hända. Vi människor har den förmågan, säger Tove Martinsson som tillsammans med Parmida Ghamari arbetar som psykolog på vuxenpsykiatrimottagningen i Kungsbacka.
– Under coronapandemin blev det så verkligt för oss att det kan hända katastrofala saker, menar Tove Martinsson.
– Nu när det varnas för terrorhot, har vi med oss erfarenheter i närtid att något förödande faktiskt kan ske. Dessutom utspelar sig kriget i Ukraina relativt nära oss geografiskt, säger hon.
Den svåra världssituationen kan tära på våra resurser och vår ork. Vi ställs inför många beslut i vardagen som vi behöver fatta själva, utifrån information vi får från myndigheter, och det kan bli ångestfyllt.
– Att oroa sig är ett sätt för oss människor att försöka hitta lösningar på problem och att på så sätt försöka få kontroll. Vi kan känna oss lite lugnare för stunden eftersom vi upplever att vi gör något när vi tänker orostankar, säger Tove Martinsson och fortsätter.
– Men vi behöver utvärdera när dessa tankar verkligen hjälper oss i livet, eller om de bara tar tid från annat som vi egentligen vill göra. Kanske påverkar oron oss så mycket att det blir svårt att leva som vanligt?
Psykologernas fyra råd för att ta hand om dig i orostider:
1. Avsätta orostid
– Det är viktigt att vi tillåter oss att ha oro, vi ska inte försöka förbjuda tankarna, säger Parmida Ghamari. Men om oron stör vårt vardagliga liv, till exempel om vi inte kan koncentrera oss på vårt arbete, kan en strategi vara att skjuta på orostankarna till ett senare tillfälle. Det går att avsätta till exempel femton minuters ”orostid”, varje dag klockan 18. På det viset kan vi träna på förmågan att själva styra när på dagen och hur länge man oroar sig.
2. Observera nyhetsflödets påverkan
Många av oss börjar morgonen med att öppna apparna i telefonen och läsa om de senaste händelserna. Sedan fortsätter dagen med ständiga uppdateringar av nyheter fram till läggdags. Hur bra är det för oss egentligen?
– Å ena sidan är det förstås viktigt att följa nyheterna som i vissa fall kan det ge oss just den informationen vi behöver för att kunna fatta beslut i vardagen, menar Tove Martinsson.
– Men å andra sidan finns förstås risken att det obegränsade nyhetsflödet blir överväldigande och skapar en överdriven oro. Det är viktigt att vi observerar oss själva och hur vi mår.
– Får jag svårt att sova på natten om jag tittar på nyheterna på kvällen? Då kanske det är bättre att göra något annat innan sängdags och ta del av nyheter på morgonen i stället. Känner jag mig ångestfylld varje gång jag har scrollat igenom dagstidningarna på nätet? Då behöver jag göra förändringar och försöka begränsa mig.
– Man kan även tänka igenom hur mobilen används. Hur mår jag av att få täta nyhetsuppdateringar genom push-notiser? Ska jag begränsa dessa? Det är också viktigt att vara källkritisk för att undvika att få felaktig information, avslutar Tove Martinsson.
3. Dela oron med andra
Ofta fortsätter samtalet om de senaste nyheterna med vänner och familj, i fikarum på jobbet eller i skolan.
– Att dela oron med andra som vi litar på gör ofta att vi känner gemenskap och att vi därmed kan känna oss tryggare. Vi kan även få perspektiv och nya insikter på vår egen oro i förhållande till hur andra tänker och agerar, säger Parmida Ghamari.
– Genom att tala med andra blir vi påminda om att vi inte är ensamma i situationen. Vi kan dela känslan av osäkerhet och hjälpas åt.
4. Tappa inte bort hur du vill leva
Att behålla vardagsrutiner kan ge en känsla av trygghet. Det är viktigt för oss att äta och sova bra liksom att motionera.
– Då blir vi bättre rustade för att hantera ångest och oro generellt, säger Tove Martinsson. Det finns också professionell hjälp att få om oron känns ohanterlig eller påverkar livskvaliteten och vardag på ett alltför negativt sätt.
– En viktig sak är att fortsätta göra sådant som vi får energi av och tycker om att göra. Att göra saker så att livet känns meningsfullt, trots den oro som råder i världen just nu, säger Parmida Ghamari.
