En av de mest effektiva åtgärderna för att minska narkotikadödligheten är läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO). Sjuksköterskan Therese Gyrling är en av dem som arbetar med behandlingen som räddar liv.
Varje år dör flera hundra personer i Sverige av överdoser och nästan alla har överdoserat opioider av något slag. Opioider är ett samlingsnamn för starkt smärtstillande och ångestlösande substanser som samtidigt är kraftigt beroendeframkallande. De framställs dels på olaglig väg som till exempel heroin, dels som läkemedel inom sjukvården, till exempel Oxynorm eller Oxycontin.
– De som kommer till oss har vitt skilda bakgrunder och orsaker till sitt opioidberoende, säger Therese Gyrling, sjuksköterska på LARO i Halmstad. En del har använt heroin i många år och en del har blivit beroende av läkemedel som de från början har förskrivits av vården. En del är bostadslösa medan andra har hus och familj. En del har aldrig jobbat och en del har fast anställning sedan många år.
Som exempel berättar Therese Gyrling om en patient med ett allvarligt diskbråck som under väldigt lång tid fick utskrivet smärtstillande opioider av läkare. Eftersom effekten av läkemedlet minskar med tiden, är det lätt hänt att börja ta lite mer än vad som är ordinerat. Opioder har en lugnande effekt och därför är personer som har en grundproblematik med ångest eller en svår livssituation särskilt utsatta.
– Om personen själv har börjat öka sin dos, räcker snart inte medicinen, säger Therese Gyrling. Risken finns då att man börjar köpa opioider ute på gatan och plötsligt befinner man sig i en helt ny situation, vilket ofta skapar stor stress och ångest. Om det inte går att få tag på tillräckligt, börjar personen bli abstinent och må väldigt dåligt. Då är beroendet ett faktum och det är dags att söka hjälp på LARO.
Hur går det till att få behandling hos LARO?
– Hit är personer välkomna som har haft ett beroende av opioder under minst ett år. Vi utreder hur beroendet ser ut, och bedömer vi att man uppfyller kriterierna kan man börja behandling. Grunden i själva behandlingen är sedan att patienten får ett läkemedel som ersätter drogen personen blivit beroende av. Läkemedlets syfte är att patienten inte drabbas av abstinens eller känner ett sug efter drogen, säger Therese Gyrling. Vissa läkemedel skyddar också mot rus av opioider.
Vissa patienter behöver komma till mottagningen varje dag och ta sin medicin övervakat under minst tre månader. Andra, till exempel vid behandling med depotinjektion, behöver komma mer sällan. (En depotinjektion innebär att läkemedlet injiceras i fettet på armar, ben, mage eller rumpa. Injektionen ges antingen en gång/vecka eller 1 gång/månad.) Patienterna får också lämna täta urinprov.
– Det är en stor omställning, vissa kan ha levt på gatan och nu ska de komma hit sju dagar i veckan. Men det är många som klarar av det. Att ha jobb är framgångsfaktor och om man inte vill berätta för sin arbetsgivare, försöker vi ändå hitta en tid som passar.
Samtal viktig del i behandlingen
Vid varje besök sitter patienten ner en stund med en sjuksköterska.
– Efter hand lär vi känna varandra väl. Ibland byter vi bara några ord, och ibland pratar vi länge. Det kan handla om allt från att glädjas åt något, till att patienten mår väldigt dåligt.
Att vara drogfri kan innebära att svåra känslor och tankar komma upp, sådant som man har kunnat trycka undan tidigare.
– Man kan också känna sig väldigt ensam, säger Therese Gyrling. För att behandlingen ska lyckas riktigt bra, behöver man bryta med vänner som missbrukar.
Patienterna har rätt till psykologisk behandling inom psykiatrin och ibland samarbetar LARO med socialtjänsten. Det kan handla om återfallsprevention, boende och sysselsättning. Ytterligare ett led i att minska narkotikadödligheten är att mottagningen delar ut ett nässpray, naloxon, som kan häva en opioidöverdos.
– Naloxon har inga farliga biverkningar, men är väldigt effektivt, förklarar Therese Gyrling.. Vi delar ut det till patienterna efter att de har gått en utbildning i hur medicinen skall användas, hur man känner igen en opioidöverdos och hur de ska informera sina anhöriga.
Det händer att patienter återfaller i missbruk och det är ett symtom på sjukdomen, enligt Therese Gyrling. Det gör inte att de skrivs ut från LARO, utan i stället intensifieras stödet.
– Vi är noga med att betona att vi är här för att hjälpa och vi är här för deras skull.
Vetenskapligt stöd
LARO har vetenskapligt bevisat goda effekter för minskad dödlighet och förbättrad livskvalitet. Enligt en rapport från det nationella kvalitetsregistret är överlevnaden bland
LARO-patienter 99,15 procent ett år efter att de registrerats i programmet. (SOU 2021:93)
– Det är en livslång behandling för de allra flesta, säger Therese Gyrling. Men med tiden får patienten mer och mer ansvar för sin medicinering om behandlingen går bra.
Tack vare nya behandlingar – som innebär att medicinen ges som depotinjektion en gång i veckan eller en gång i månaden – kan besöken glesas ut något och det blir en större frihet för patienten.
– Ofta infaller ett stort lugn efter ett tag när patienterna slipper jaga efter droger. Vi får följa hur deras liv börjar ordna upp sig med relationer, jobb och boende, säger Therese Gyrling.
– Det är hoppfullt. Alla dessa möten med så många fina och intressanta människor är det bästa med mitt arbete.
Kontakt LARO i Region Halland
LARO finns i Halmstad och i Varberg. Det vanligaste är att personer kommer till LARO via egenremiss, antingen från 1177.se eller att de ringer till mottagningen. Andra vårdinstanser kan också skriva en remiss.
Primärt stöd vid nedtrappning av medicinering
Om en patient får opioider utskrivet, ska den förskrivande läkaren primärt hjälpa till med nedtrappning. I Region Halland finns också verksamheten Tilma med mottagning i Varberg och Halmstad som hjälper till att trappa ner läkemedel som vården har förskrivit.
