När man som ung patient eller orolig förälder i Halland vill ha hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, vänder man sig till En väg in. Två av sjuksköterskorna på kontaktcentret, Caroline Carlsson och Britt-Mari Lindblom, berättar här om fem frågor de ofta får svara på.
Den som söker vård för psykisk ohälsa rörande barn och ungdomar under 18 år börjar med att ringa till En väg in – kontaktcenter barn och ungas psykiska hälsa Halland. Här får man prata med en sjuksköterska som genomför en omfattande intervju för att få en tydlig bild av situationen och sedan ger råd eller hänvisar till rätt vårdinstans. Det kan vara barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, Bup, om besvären blivit så stora att vardagen inte längre fungerar hemma, i skolan och med kompisar. Det kan också bli aktuellt om situationen inte blivit bättre efter kontakt med elevhälsan eller vårdcentralen. För patienter med lättare psykisk ohälsa finns mottagningarna Barn och ungas psykiska hälsa, BupH.
Kontaktcentret samverkar också med andra aktörer som skolan, socialförvaltningen och ungdomsmottagningen.
Den absoluta majoriteten av samtalen till sjuksköterskorna Caroline Carlsson och Britt-Mari Lindblom på En väg in kommer från föräldrar. Här är fem vanliga situationer som föräldrar i Halland vill ha råd om och hjälp med:
Mitt barn har svårt att sitta stilla och koncentrera sig i skolan. Vad ska vi göra?
– Den vanligaste anledningen till att föräldrar kontaktar oss är att de har varit på utvecklingssamtal och då blivit upplysta om att barnet har olika typer av utmaningar i skolan, som hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Sådana samtal handlar ofta om barn i låg- och mellanstadiet. Vi kan hänvisa vidare direkt till adhd-mottagningen om vi ser tydliga tecken på en adhd-diagnos, eller boka en tid hos en Bup-mottagning för utredning och behandling. Men det är lika vanligt att vi hänvisar tillbaka till skolan för ytterligare anpassningar. Det beror på problematikens nivå.
Det blir ofta konflikter både i och utanför hemmet. Kan vi få hjälp med att få vardagen att fungera bättre?
– Många föräldrar hör av sig om konflikter på en nivå de upplever är utöver det ‘normala’, och det gör att vardagen inte fungerar. Vi gör en bedömning utifrån barnets situation som helhet. Finns det några yttre faktorer som påverkar? Hur ser familjesituationen ut? Kan det vara ett beteende som ingår i en annan symtombild? I vissa fall där det rör hela familjesituationen kan vi behöva koppla in socialtjänsten.
Jag är orolig för mitt barn som har mycket oro och ångest. Vad ska jag göra?
– När ett barn uppvisar mycket oro och ångest kan det förstås bero på en mängd olika faktorer. Barnet kanske oroar sig för saker som ska hända eller generellt har mycket oroande tankar och funderingar. Det är också vanligt att föräldrar blir oroliga när barn har mycket tankar kring döden. I de här fallen får man återigen se till helheten och om något har hänt i barnets liv som påverkar. Har någon närstående till familjen nyligen gått bort, som kan ha väckt dessa tankar? En viss nivå av sådana här funderingar är helt normalt men om oron exempelvis påverkar skolgången kan vi gå vidare för att barnet ska få rätt hjälp och stöd. Om det gäller oro kopplad till skolan, som att redovisa inför klassen till exempel, kan vi hänvisa till elevhälsan men föräldrarna själva får ta den kontakten. I vissa fall räcker det med att vi ger råd och stöd utifrån beprövad vetenskap och kunskap vi har.
Min tonåring verkar nedstämd, drar dig undan och isolerar sig från den övriga familjen. Vilken hjälp finns att få?
– Barn eller tonåringar som drar sig undan är en vanlig orsak till oro hos föräldrar. Det är förstås frustrerande att inte få kontakt och förstå vad som händer i barnet. Vi får många frågor om nedstämdhet från föräldrar till barn i högstadieåldern. Det kan vara lättare att identifiera hos barn i yngre åldrar där det tydligt avviker från hur barnet brukar vara i vanliga fall. Om barnet plötsligt inte vill vara med och verkar ledset kan något ha hänt i barnets liv som man behöver titta närmare på. Hur stor del av barnets liv påverkas: är hen ledsen hela tiden eller varierar det? Om problematiken påverkar förmågan att fungera i vardagen kan vi hänvisa vidare till exempelvis Bup eller BupH.
Under pandemin blev det värre med vårt barns tvångsbeteende, som framför allt visar sig i att tvätta händerna ofta. Nu kan det bli ett problem i vardagen – var kan vi få hjälp?
– En av de vanligaste situationerna föräldrar behöver hjälp med är tvångstankar och tvångshandlingar hos barn. En vanlig tvångshandling är att barnet tvättar händerna väldigt ofta, vilket blev mer utbrett under pandemin. I vår bedömning av problematikens omfattning tittar vi bland annat på hur mycket tid barnet lägger på detta och hur mycket det påverkar vardagen. Barn som ställer kontrollfrågor är också vanligt: plötsligt frågar barnet samma saker om och om igen. Ibland räcker det att vi ger råd men när det hindrar barnet i vardagen kan vi boka tid hos en specialist, exempelvis OCD-teamet hos Bup.
