Projektet Raketstart drivs inom Ätstörningsmottagningen i Halmstad med målet att barn med ätstörningar snabbt ska gå upp i vikt. Föräldrarnas roll är avgörande för resultatet.
Antalet unga som insjuknar i ätstörningar ökar och anorexia kryper ner i åldrarna. De senaste åren har Ätstörningsmottagningen i Halmstad sett en ökning med ungefär 25 procent bland barn och ungdomar.
– När vi möter familjer som har ett barn med ätstörning är föräldrarna ofta väldigt oroliga och ångestfyllda. De kan känna sig misslyckade och känna att de har prövat allt men inget fungerar, säger André Lange, överläkare i psykiatri och specialiserad på ätstörningar.
Familjebaserade metoder används alltid i behandlingen av unga upp till 18 år där föräldrar får hjälp att ta ansvar för att barnet äter. Sedan 2019 testas en utveckling av den familjebaserade metoden i projektet Raketstart där Ätstörningsmottagningen i Halmstad nu ska delta i en forskningsstudie.
– Projektet vilar på kunskapen att ju snabbare man vänder svälten till att den drabbade unga personen får en viktuppgång desto bättre prognos. Det är det första viktiga steget i tillfrisknandet vid anorexia. Namnet Raketstart refererar till just betydelsen av en snabb start av behandling kring svält för att tidigt bryta mönster. Den unges vikt ska gå upp direkt efter första mötet. Annars agerar vi snabbare än vanligt, säger André Lange.
Tydligt fokus på mat
Behandlingen startar med ett tydligt fokus på mat och familjen får komma på ”familjemåltid” till mottagningen. Det innebär att familjen äter tillsammans med behandlarna som observerar vad som händer och kan ge individuellt stöd.
– Det är en situation som kan kännas väldigt obekväm och jobbig för ungdomen. Sjukdomen innebär ju att själva ätandet ger ångest. Vi förklarar att behandlingen går ut på att vi ska hjälpas åt så att den drabbade personen blir frisk snabbt och slipper komma hit. Det är något vi kan enas om.
Under måltiden kan behandlarna observera om det till exempel blir mycket tjat och bråk kring maten. Eller att det blir helt tyst och att föräldrarna inte vågar agera och aktivt stödja sitt barn att äta.
– Föräldrar kan ha helt olika syn på situationen, säger André Lange. Om måltiden genomsyras av oro och gräl blir det förstås ännu svårare att äta. Vi försöker hjälpa föräldrarna att ha en enad syn på sitt barns sjukdom och kring sitt ansvar. Vi hjälper dem att få tillbaka sitt självförtroende.
Om den unge inte går upp i vikt mellan varje besök på mottagningen hålls nya familjemåltider och annat stöd intensifieras.
– Målet med forskningsprojektet av Raketstart är att förkorta sjukdomstiden, säger André Lange.
Metoden redan en del av arbetssättet
Forskningsprojektet startar i början av 2024, men eftersom metoden har börjat används på daglig basis finns redan goda erfarenheter. Arbetssättet är idag en naturlig del i behandlingsarbetet.
Elinor Sjöns är psykolog på mottagningen och har samtal med både föräldrar och barn. Även om fokus på viktuppgång är central i behandlingen, är det psykologiska perspektivet också väsentligt. Hon förklarar att anledningarna till ätstörningarna kan vara många. Personlighetsdrag som perfektionism och tvångsmässighet kan bidra till att en person insjuknar liksom genetisk sårbarhet. Puberteten kan påverka – då flickors kroppar förändras – liksom ideal i samhället och sociala medier.
– Den genetiska komponenten är tydlig, om någon i familjen har haft en ätstörning ökar det risken att barnet kommer drabbas, förklarar Elinor Sjöns.
Föräldrar kan ibland behöva hjälp att förstå att det är en allvarlig livshotande sjukdom och att de behöver stödja sitt barn att äta mer genom att vara tydlig, stöttande och sitta med vid bordet. Barnet behöver äta och det är förälderns ansvar.
– De kan kännas jättesvårt att ta över kontrollen på det viset, och vi talar om det i behandlingen. Hur ska man göra rent konkret? Vilken mat ska man laga? Vad kan man säga för att stötta sitt barn? Hur ska man orka och stå ut?
Ibland har Elinor Sjöns enskilda samtal med unga för att tala om jobbiga känslor kring mat och sin kropp. Inte sällan har ätstörningen gjort att den unge inte orkar gå i skolan eller vara med kompisar.
– Det är väldigt viktigt att barnet får hjälp så tidigt som möjligt, innan svälten har gått för långt med förvrängda tankar och innan det har börjat hända mycket negativt i kroppen.
– Tveka inte att söka vård när det gäller ätstörning, säger Elinor Sjöns. Vi hjälper föräldrar att orka över tid. Vi hjälper också de unga att må bättre i sig själva, energin återvänder och de kan få en fungerande vardag igen. Det går att bli frisk från en ätstörning.
Fakta: Raketstart
Projektet Raketstart initierades av överläkaren Ulf Wallin i Lund. Förutom i Halland deltar mottagningar i Skåne, Blekinge och Kronoberg i projektet.
I projektet undersöker man om denna behandlingsform förkortar sjukdomstiden vid anorexia nervosa. Man undersöker också om metoden underlättar för sjukvården att ge ett bra omhändertagande i den akuta behandlingsfasen av detta svåra sjukdomstillstånd.
Att söka vård på en ätstörningsmottagning
Remiss behövs för att komma på en första bedömning. Remiss kan skrivas av till exempel vårdcentral, ungdomsmottagning, annan behandlande mottagning eller skolhälsovård. Det går också bra att skriva en egenremiss via 1177.
